Charles Sanders Pierce ansåg att en logisk fundamental sak för vetenskapen är att forskaren, men även lekmannen, vet vad begrepp betyder. Med andra ord lägger samma betydelse i orden eller som jag hellre utrycker det begreppen som läsaren av ropporten kommer att göra. Hur skulle det se ut om en vetenskapsman hade en uppfattning om ett begrepp och en annan en annan när de diskuterade analysresultaten ur en forskningsrappor?
Det skulle bli två analyser av samma sak och diskussioner som inte ledde någonstans utan blev helt obegripliga och troligen även motsägelsefulla. Därför är en metoddel viktig i en forskningsuppsats där inte bara metodval utan även de begrepp som används mycket utförligt förklaras. Detta gör många gånger rapporter torra, akademiska och träiga. Men vikten av begreppsförklaring och metodval är otroligt viktig för att seriösa, trovärdiga och meningsfulla resultat ska bli följden.
Pierce själv har sagt: att ha en tro som omfattar en teoretisk övertygelse är det samma som att ha en vana att handla enligt ett visst invant mönster när den eller den händelsen inträffar.
För att fastställa meningen en tanke ger måste man följa den bakåt i tid. Tankar har ofta programmerats att reagera utefter ett visst mönster. Det finns inte någon skillnad i meningen av en tanke som är så fin att den inte består i något förutom en möjlig olikhet i praktiskt handlingsmönster.
Vi kan se här på den undersökning som snart ska starta i Storbritannien
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_1190121.svd
För att få ett statistiskt bearbetningsmaterial som går att dra slutsatser ur är det här 150 deltagare som söks för undersökningen understigande 100 är osäkert material att dra statistiska slutsatser från. Metoden de använder är laboratorietester och resultaten undersöks sedan positivistiskt, statistiskt för att sedan publiceras i någon vetenskaplig tidskrift. Rapporter som inte seriöst metodförklarats blir inte publicerade och tagna på allvar (undantag i populärvetenskapliga tidskrifter) Vetenskapliga rapporter ska för forskarens del publiceras i seriösa internationella vetenskapsmagasin och långt ifrån alla rapporter godkänns för publicering i dessa, se
http://ki.se/content/1/c4/54/02/Vetenskaplighet.pdf
Det skulle bli två analyser av samma sak och diskussioner som inte ledde någonstans utan blev helt obegripliga och troligen även motsägelsefulla. Därför är en metoddel viktig i en forskningsuppsats där inte bara metodval utan även de begrepp som används mycket utförligt förklaras. Detta gör många gånger rapporter torra, akademiska och träiga. Men vikten av begreppsförklaring och metodval är otroligt viktig för att seriösa, trovärdiga och meningsfulla resultat ska bli följden.
Pierce själv har sagt: att ha en tro som omfattar en teoretisk övertygelse är det samma som att ha en vana att handla enligt ett visst invant mönster när den eller den händelsen inträffar.
För att fastställa meningen en tanke ger måste man följa den bakåt i tid. Tankar har ofta programmerats att reagera utefter ett visst mönster. Det finns inte någon skillnad i meningen av en tanke som är så fin att den inte består i något förutom en möjlig olikhet i praktiskt handlingsmönster.
Vi kan se här på den undersökning som snart ska starta i Storbritannien
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_1190121.svd
För att få ett statistiskt bearbetningsmaterial som går att dra slutsatser ur är det här 150 deltagare som söks för undersökningen understigande 100 är osäkert material att dra statistiska slutsatser från. Metoden de använder är laboratorietester och resultaten undersöks sedan positivistiskt, statistiskt för att sedan publiceras i någon vetenskaplig tidskrift. Rapporter som inte seriöst metodförklarats blir inte publicerade och tagna på allvar (undantag i populärvetenskapliga tidskrifter) Vetenskapliga rapporter ska för forskarens del publiceras i seriösa internationella vetenskapsmagasin och långt ifrån alla rapporter godkänns för publicering i dessa, se
http://ki.se/content/1/c4/54/02/Vetenskaplighet.pdf
för förklaring av vad en vetenskaplig artikel är. Att publiceras ger även större möjligheter för pengar till mer forskning. Men innan ett forskningsprojekt kommer igång har mycket gjorts. Det har presenterats för institut pengar har sökts i form av projektanslag eller fondmedel. Förberedelserna är ofta halva arbetet. Genomförandet är minst arbete, utvärderingen är sedan det sista men viktigaste momentet.
En bra rapport kan ge både mer medel och lättare för att få medel för fler forsningsprojekt för de eller dem som står som författare till rapporten och självklar högre lön och större status i vetenskapens värld. En del kommer så lång att de får det prestigefyllda nobelpriset. Då är toppen nådd. Hur det går i det forskningsprojektet som presenterades i artikeln ovan det får framtiden utvisa.
