Google

Translate blog

måndag 18 maj 2009

Rousseau den obalanserade pedagogen och naturromantikern.


Ännu i dag lärs hans dogmer ut på universitet o högskolor. Han är en av västvärlden mest berömda tänkare inom barnuppfostran o samhällsbyggande. Visserligen orkade han inte uppfostra sina egna barn utan de lämnades bort men likväl är han en guru när det gäller lärande och uppfostran.

Det var därför inga skäl för att inte skriva en av historiens mest uppmärksammade uppfostringsböcker den bok som ingår i all undervisning i pedagogik boken om Emile.

I statskunskap där han också uppmärksammats och görs så även i vår tid är boken om ”Samhällsfördraget” ett rättesnöre för många. Här förespråkar han den lilla stadsstaten och dess möjlighet till demokrati. Kanske man kan jämföra den med kommunen av i dag.

Varje kommun är ju en slags statsstat i dag. Nåväl Rousseau var inte helt av demokratisk anda mycket i hans uppfattningar är konservativt och kontrollerande i statens byggnad.

Läs om honom här.

En av hans tankar var att ingen god människa kunde vara lycklig i samhället som det såg ut. Samhället var korrumperat och förkonstlat. Människan skulle leva med och i naturen och inte i städer. Han tvivlade på att framstegen i vetande var till gagn för människan. Han förordade att människan skulle återvända till naturen och leva i samklang med denna i små lättledda samhällen.

Inget samhälle (stat) fick överstiga en befolkning av en normal småstad på några tusen innevånare. Jag kan tänka mig att många miljörörelser och partier har fått en del idéer från Rousseaus bok Samhällsfördraget. Rosseaus själv fick nog en del idéer från den gamla grekiska stadsstaten (polis).