Google

Translate blog

lördag 26 september 2009

Ska individen underkasta sig samhället eller samhället individen?


Frågan är berättigad. Platon ansåg inte det. Om en person inte tyckte att lagarna i en stat (På den tiden var det stadsstater såkallade polis) borde personen lämna staten och flytta till en där lagarna bättre passade den ideologi personen hade.

Skulle det fungera i dag? Jag vet inte, för då skulle alla sjuka och arbetssökande lämna landet. Ingen önskar väl bli utfryst och nedvärderad som dessa blir ekonomiskt här i Sverige i dag.

Men få har immigrerat. Varför? Vi vet ju att vi knappast har de bästa jobbmöjligheterna här och inte heller bästa ersättningarna när ingen önskar oss som arbetande eller vi blivit sjuka.

Är människor för fega för att ta sig ur ett land där de behandlas illa? Nej vi har många krigsflyktingar här. Men svenskarna då? Ja vi är nog lite för fega för att immigrera från vårt land. Vi hoppas och tror på att människor åter ska se de sjuka och arbetssökande som människor med värde. Man hoppas åter på en regering som inte ser ner på de svaga.Vi hade ju sådana regeringar under merparten av 1900-talet.

Man kan inte förstå (de äldre som har något att jämföra med) att samhället kan fortsätta med segregation och utanförskapande ekonomisk fördelning.

Men då har man glömt att de generationer som nu växer upp växer in i ett samhälle där man ser det som naturligt att de som är arbetssökande och sjuka ska ha det betydligt sämre än andra.

Det kommer snart att vara lika självklart här som det alltid varit i ex USA. Den som drömmer om ett empatiskt samhälle igen där staten tvingade fram empati för de utsatta finns inte längre. De politiker som är i farten nu är 60-talister och de har ingen känsla för de som inte lyckats. Vi kan inte få tillbaks de politiker som en gång slogs för solidaritet. De är snart utdöda och de få som lever är inte verksamma längre utan pensionärer.