Google

Translate blog

måndag 15 februari 2010

Dvärgarnas tid.


I dag ser man inte så mycket småväxta människor som förr enligt mig. Varför vet jag inte. Men det var inte så länge sedan som lyteskomik var något som användes på cirkus och marknader.

Dvärgar mm visades upp och människor tyckte det var väldigt dråpligt och roligt att se dessa många gånger utklädda personer (i syfte att utöka deras udda kropp) till andra människors nöje.

På den tiden fanns inget som i dag kallas diskriminering utan tvärtom man levde på att visa upp människor som inte såg ut som det som ansågs normalt.

Ingen brydde sig om hur dessa uppvisningsobjekt kände sig när människor skrattade åt dem eller kastade glåpord till dem. Vägrade de fick de ingen mat eller tak över huvudet. Ingen ville anställa dessa mer än cirkus och tivoliägare.

De utnyttjades på alla sätt och vis och detta sågs inte som onormalt av någon då. Tiderna har ändrats men diskrimineringen finns kvar i nya sammanhang. Tänk bara hur accepterad segregeringen av sjuka och arbetslösa är genom att vi har en regering som gynnar flertalet men på de ekonomiskt segregerades bekostnad.