Google

Translate blog

fredag 2 april 2010

Gänget är tryggheten för många.


Varför önskar många ingå i ett gäng, sammanslutning, förening eller vänkrets?

Är det för att människan är ett flockdjur? Knappast, vi lever i par, inte i flock.

Är det för att människan inte mår bra av att vara ensam utan behöver andra för att få bekräftelse och för att uppleva sig själv som värdefull?

Ja, nog kan det vara så. Människan är en ensam varelse som inte kan uppleva sig själv om inte självet speglas i en annan människa.

Man behöver ses och uppleva att man ses och då är sammanslutningar något där många kan känna att de är en av flera i något sammanhang.

Ungdomar har genom detta sökande av bekräftelse i många fall kommit in i destruktiva gäng. Det är då ungdomar som behöver starka upplevelser för att känna att de betyder något.

I många fall har dessa ungdomar vuxit upp i familjer med en miljö där man inte ger något av sig själv och därför kan ses som känslolös. När ett barn vuxit upp i ett hem där känslor inte visas kommer det saknade behovet i många fall att ge utlopp i att gå med i gäng där känslor visas mer än öppet och ofta våldsamt.

Här känner dessa ungdomar att de lever och hör hemma. Gäng uppstår som resultat av känslolöshet i uppväxten och möjlighet att uppleva dessa i gemenskap med likasinnade genom extrema yttringar blir då för många lösningen för tillfredsställelse.