Google

Translate blog

söndag 15 augusti 2010

Att dagdrömma är livsviktigt vid ett löpande bands trygghet

Du som arbetat på fabrik vid ett löpande band, hur själsligt dödande kan inte det vara? Jag har själv gjort det.

Man lär sig uppgiften, sedan går allt på rutin men tiden blir otroligt lång mellan rasterna.
För att inte bli helt utraderad som människa och bli som en robot måste man lära sig att dagdrömma.

Se små detaljer av skillnader i det man gör. Då först går det att arbeta utan att tiden blir ändlös.

Du som arbetat utefter ett löpande band i många år förstår hur jag menar.       
Du som inte gjort det förstår inte.

Men samtidigt är det löpande bandarbetet en trygghet. Du vet vad du ska göra dag för dag och behöver inte engagera dig i något annat eller vara social.

Allt har en fördel och nackdel.
Sedan ska naturligtvis inte ett arbete slita ut kroppen.
Men det är en annan sak.