Google

Translate blog

torsdag 14 april 2011

Uppstigen till himlen

Detta är det viktigaste i hela den kristna läran. Uppståndelsen från det döda på tredje dagen. Om man inte tror på Jesus uppståndelse faller hela den kristna tron.
Märk väl kristendomen, inte islam.

Men all religion innebär känsla. Tron är fundamental. Om fakta funnits med hårdkokta bevis skulle ingen misstro utan alla skulle tagit kristendomens dogmer som sanna. Alla, onda som goda, skulle vetat men troligen levt utefter individualismens dogmer likväl. Innebärande egosim och förverkligande av sina egna möjligheter på bekostnad av någon svagare.

Detta hade likväl förfalskat den kristna läran, som även innebär lydnad av de levnadsregler Gud gett oss i bergspredikan, för att vi ska leva tillsammans och hjälpa varandra.

Där den svage satts åt sidan och den rike gynnas är det fortfarande ondskan som styr. För livet är en valarena mellan gott och ont. Egoism mot altruism.

Vi ser det i varje del av mänskligheten. I Sverige genom jobbskatteavdraget, som har som syfte att segregera ekonomiskt svaga så långt som möjligt, i bestraffningssyfte av att de varit arbetslösa eller sjuka för länge.

Skatt efter bärkraft finns inte längre.

I andra delar av världen är svälten ett faktum där makten lever i lyx. Båda slag är medvetna val av de som har makt och det är ondskans val. Här har den gamla dogmen och självklarheten, skatt efter bärkraft, satts ur spel av den bortskämda 60-talsgenerationen som nu styr.

Friheten att göra medvetna val och välja alternativ är mest förbehållit de med pengar och makt. Och som det sägs, det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än en rik att komma till himmelriket.

Valmöjligheter är det nålsöga människan har för att välja godhet eller ondska i Guds ögon. Väljs ondskan, egoismen och utnyttjandet och segregationen av fattiga, blir vägen till himmelen stängd för dessa.

Och som sagt, vägen att försöka leva utefter är bergspredikan. Ingen klarar detta fullt ut, därför finns förlåtelsen, som kan fås genom nattvarden och genom bön och bekännelsen.