Google

Translate blog

onsdag 17 oktober 2012

Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden har funnits i många år.


Citat: mer än hälften av arbetsgivarna anser att personer över 60 år inte bör stanna längre på arbetsmarknaden på grund av framtida arbetsbrist. En majoritet av arbetsgivarna anser att äldre lär sig långsammare än yngre och är mindre anpassningsbara, men det påståendet bestrids av en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Slut citat.

Detta är verkligheten och så har den sett ut länge. Äldre arbetslösa sätts istället in i jobb och utvecklingsgarantin och hamnar nu efterhand i större o större antal i gratisarbete i fas 3, där arbetsgivare för besväret att ordna arbete för dessa får 5000 kr skattefritt i månaden för besväret.

Men skulle äldre anställas i högre grad eller lockas att fortsätta arbeta efter 65 år skulle än fler ungdomar aldrig komma in på arbetsmarknaden. Detta skulle vara betydligt allvarligare än att äldre inte får arbete. Äldre ska inte förödmjukas i fas 3 med usel arbetslöshetsersättning, men ska inte heller ta arbete från ungdomar.

Det finns en gräns för hur många avlönade arbeten ett samhälle kan konstruera. De som ratas på arbetsmarknaden blir - utöver att de idag får usel ekonomi - även usla konsumenter och därför en belastning i att det ska kunna konstrueras fler arbeten. Ju färre konsumenter ju färre arbetsuppgifter.

Kanske det gamla förslaget med en medborgarlön skulle dammas av och all annan form av ersättning: a-kassa, sjukersättning, socialbidrag mm slopas.