Google

Translate blog

lördag 8 december 2012

Politiken syftar till att färre o färre får a-kassa som arbetslösa.


Citat: Av de närmare 400 000 som var arbetslösa i september saknade 150 000 helt ersättning, enligt Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO). 2008 var antalet som saknar ersättning 50 000. Slut citat.

Det är en medveten politik som syftar till att färre och färre har rätt till a-kassa och fler o fler ger upp.

Första steget var att dra bort all form av ersättning för de långtidsarbetslösa, om de inte var med i a-kassan när de gick in i fas 3. De som var med fick en ersättning av 65 % av sin a-kassa, en ersättning som sedan skulle ligga fast, oberoende av inflation och prishöjningar i samhället!

Övriga fick först leva upp sina ev. tillgångar, för att sedan leva av försörjningsstöd, f.d. socialbidrag. Här är vi nu.

Urholkningen av a-kassan får försörjningsstödet att snart vara mer förmånligt än a-kasseersättningen. Den senare höjs nämligen med basbeloppshöjningar varje år, innebärande att ersättningen höjs med ett visst belopp beroende på inflation och prishöjningar i samhället. Men hot om en försämring av stödet finns sedan tidigare om detta 2013.

Målet är att alliansen vill att arbetslösa i ett allt större antal först lever upp sina tillgångar och sedan ev. ges försörjningsstöd. Det anses inte som lämpligt - i arbetslinjens agenda - att vissa ännu kan leva gott på sina sparmedel och få extra tillskott av a-kassa vid arbetslöshet under längre tid.

Därför gör de vad de kan för att färre o färre får a-kassa. Inte öppet ännu, denna agenda är dold, men fungerar ändå i alliansens segregationstanke arbetslinjen.