Den största delen av de tunga grundämnena som guld, silver, platina, torium och uran har bildats av händelser som ovan, kollisioner mellan neutronstjärnor.
Neutronstjärnor uppstår när stora stjärnor (stjärnor större än vår sol) exploderar som supernovor och därefter slutar som neutronstjärna.
Neutronstjärnor har en diameter av endast 10–20 kilometer men har dubbelt så stor massa som solen.
I en kollision av det slag som hände ovan bildas då de tunga grundämnena som guld, silver, platina, torium och uran. I en mängd lika stor som 10–100 gånger jordens massa
.
Medan neutronstjärnor som kolliderar med varandra ger upphov till de tyngsta grundämnena blev det lättaste till tre minuter efter Big Bang. Ämnen som väte och helium.
I de första jättestjärnorna bildades genom fusioner tyngre grundämnen som kol och syre. Dessa stjärnor hade kort existens men då de försvann som supernovor spreds de nya grundämnena som järn och nickel när lätta atomkärnor smälte samman till tyngre atomkärnor.
Metaller som koppar och zink bildas när vita dvärgstjärnor exploderar. Explosionen inträffar när en vit dvärg – slutstationen för en vanlig stjärna som solen (solens slut blir vit dvärg) – har tagit upp extra massa från en närbelägen grannstjärna och då blir instabil.
Människan skapar de tyngsta grundämnena
Uran är med 92 protoner det tyngsta grundämne som är utbrett i universum. De tyngre grundämnena som plutonium med 94 protoner bildas i regel i kärnreaktorer. Ännu tyngre grundämnen kan framställas i acceleratorer. Det tyngsta, syntetiskt tillverkade grundämnet är oganesson med 118 protoner och elektroner.
