Google

Translate blog

Visar inlägg med etikett Mars. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mars. Visa alla inlägg

söndag 24 mars 2024

En gigantisk avslocknad vulkan upptäckt på Mars

 


En detaljerad analys av Mars-data avslöjade nyligen vulkanen Noctis. Den nyupptäckta jättevulkanen på Mars ligger strax söder om planetens ekvator, i östra Noctis Labyrinthouse, väster om Valles Marineris, planetens vidsträckta kanjonsystem.

 Vulkanen finns på den östra kanten av en bred regional topografisk stigning som kallas Tharsis där även tre andra välkända jättevulkaner: Ascraeus Mons, Pavonis Mons och Arsia Mons finns. Även om Noctis är mer eroderad och mindre hög än dessa tre jättar konkurrerar den nyupptäckta vulkanen med de andra i diameter då den är cirka 450 km i diameter (röd streckad cirkel på bilden ovan). Detkan finnas glaciäris under den eroderade vulkanens omkrets vilket gör området attraktivt för sökandet efter nuvarande eller fornt liv och därför framtida robot- och mänsklig utforskning. För mer om denna vulkan och fler bilder se här.

Bild https://www.seti.org/ En gigantisk vulkan på Mars.

måndag 26 februari 2024

Sökes marsresenärer

 


NASA söker personer till att delta i nästa simulerade ettåriga uppdrag på Mars yta för NASA planer på mänsklig utforskning av Mars. Det andra av tre planerade markbaserade uppdrag, kallat CHAPEA (Crew Health and Performance Exploration Analog) planerat att starta under våren 2025.

Varje Chapea-uppdrag involverar en frivillig besättning på fyra personer som bor och arbetar i en 1 700 kvadratmeter stor 3D-printad livsmiljö  på NASA:s Johnson Space Center i Houston. Livsmiljön kallas Mars Dune Alpha och ska simulera de utmaningar som möter de första människorna på Mars och dess problem med resurser, utrustningsfel som kan uppstå, kommunikationsförseningar med flera miljöstressande faktorer kända som okända. Besättningens uppgifter inkluderar även simulerade rymdpromenader, robotoperationer, underhåll av livsmiljö, träning och odling av grödor.

NASA söker för uppdraget friska, motiverade amerikanska medborgare eller permanent bosatta i USA som är icke-rökare, 30-55 år gamla och behärskar engelska för effektiv kommunikation mellan besättningsmedlemmar och kontrollcenter. Sökande bör ha en stark önskan om unika, givande äventyr och intresse av att bidra till NASA:s arbete med att förbereda den första mänskliga resan till Mars.

Sista ansökningsdag är tisdagen den 2 april. Ansökningsformulär 

Bild https://www.pexels.com/ på framtida marsresenärer.

måndag 29 januari 2024

Avgiftning av Mars vatten

 


Vatten är nödvändigt för mänsklig överlevnad och civilisation och är avgörande för fortsatt utforskning bortom jorden. På Mars finns gott om vatten för att upprätthålla våra ambitioner i form av is under ytan. Men det är inte rent vatten utan förorenat av giftiga perklorater. Perklorat och klorat är potenta oxidationsmedel som orsakar korrosion av utrustning och är farliga för människors hälsa vid intag även vid låga koncentrationer. Det är därför viktigt att Mars vatten avgiftas för att avlägsna dessa förorenande lösta ämnen innan det kan användas i drivmedelsproduktion, livsmedelsproduktion eller mänsklig konsumtion.

Omfattningen av den förväntade efterfrågan på vatten på Mars i framtiden belyser bristerna i traditionella vattenreningsmetoder, som kräver antingen stora mängder förbrukningsmaterial, hög elförbrukning eller behandling av vatten. Där för har utarbetats möjliga lösningar för rening av detta vatten.

I fas I kommer det att undersökas om nedanstående tillvägagångssätt är genomförbart beskriver Lynn Rothschild NASA Ames Research Center (ARC): Översättning blir för svår för denna texy så jag hoppas den kan förstås på engelska. Citat;

”Engineer the genes PcrAB and cld into B. subtilis 168 under the control of the strong promoter pVeg and test and quantify the efficacy of perchlorate reduction under the modeled conditions.

Develop B. subtilis strains that secrete the enzymes to test intra- vs extracellular efficacy.

Perform a trade study comparing the performance of biological water detoxification from Objs. 1 & 2 to traditional engineering approaches in terms of mass, power, and crew time.

Delineate a plan to infuse this technology in human Mars missions. Development of our detoxification biotechnology will also lead to more efficient solutions to natural and particularly industrial terrestrial perchlorate contamination on Earth. It will also shine a spotlight on the potential of using life rather than only industrial solutions to address our environmental problems, which may spur further innovations for other terrestrial environmental challenges such as climate change. The system will be launched as inert, dried spores stable at room temperature for years. Upon arrival at Mars, spores will be rehydrated and grown in a bioreactor that meets planetary protection standards. Martian water will be processed by the bioreactor to accomplish perchlorate reduction. Processed water can then be used or further purified as required.” slut citat från https://www.nasa.gov/general/detoxifying-mars/

Bild https://www.nasa.gov Grafisk skildring av avgiftning av Mars: den biokatalytiska elimineringen av allestädes närvarande perklorater Bild av Lynn Rothschild.

torsdag 28 december 2023

Isens rörelser på Mars

 


Detta inlägg innehåller ett kort sammandrag av en ny publicerad information från NASA,  publicerad den 18 dec 2023.

18 augusti 2023 fotograferade Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) räfflade linjer i Mars landskap som visade på rörelser i isen. Även om is på ytan oftast är begränsade till Mars polarisar förekommer dessa mönster även i en del icke-polära områden där is finns på Mars.

När isen rör sig neråt plockas sten och jord från det omgivande landskapet med i rörelsen och forslas längs med isens rörelse. Denna process kan ta tusentals år eller längre men skapar ett nätverk av linjära mönster som visar isflödets historia.

Rymdsonden MRO (Mars Orbiter Mission) har studerat Mars sedan 2006. Instrumenten ombord  zoomar in och ger extremt bra  närbildsfotografering av Mars yta, analyserar mineraler, letar efter vatten under ytan, spårar hur mycket damm och vatten som finns i atmosfären och övervakar det dagliga globala vädret på Mars.Insamlad data identifierar avlagringar av mineraler som kan ha bildats i vatten under långa tidsperioder, söker efter bevis på strandlinjer från forntida hav och sjöar och analyserar avlagringar som staplats i lager över tid av strömmande vatten.

Bild vikipedia. Mosaik av bilder tagna mellan den 16 december 2015 och den 26 januari 2016 av Mars Orbiter Mission

onsdag 1 november 2023

Fler lämningar efter gamla floder hittade på Mars

 


En ny analys av data insamlade av rovern Curiosity avslöjar att en många av kratrarna på Mars kan ha innehållet floder.

Vi fann bevis på att Mars sannolikt var en planet med många floder, beskriver Benjamin Cardenas, biträdande professor i geovetenskap vid Penn State och huvudförfattare i en ny artikel som beskriver upptäckten. Vi ser tecken på detta över hela planeten.

I studien publicerad i Geophysical Research Letters beskrivs hur forskarna använde numeriska modeller för att simulera erosion på Mars under årtusenden och fann att i kraterformationer finns så kallade bench-and-nose-landformer som med största sannolikhet är spår av forntida flodbäddar.

Studien är den första som kartlagt erosion av forntida marsiansk jord. Kartläggningen gjordes genom att träna en datormodell på en kombination av satellitdata, Curiosity-bilder och 3D-skanningar av stratigrafin – eller lager av sten, så kallad strata som avsatts under miljontals år – under havsbotten i Mexikanska golfen (för att förstå vilka formationer man letade efter).

Analysen gav en ny tolkning av kraterformationer på Mars som fram tills nu aldrig har förknippats med eroderade flodavlagringar. Vår forskning tyder på att Mars kan ha haft mycket fler floder än man tidigare trott vilket verkligen visar en stor trolighet på att det funnits forntida liv på Mars, beskriver Cardenas. Den ger en vision av Mars för länge sedan då större delen av planeten hade de rätta förutsättningarna för liv.

Medförfattare till artikeln var Kaitlyn Stacey, doktorand i planetär geovetenskap vid The Pennsylvania State University.

Bild vikipedia. Mars sedd från Hubbleteleskopet.

söndag 17 september 2023

Färre mineral på Mars än på Jorden.

 


Nästan 6000 olika mineraler har upptäckts på jorden. Men efter mer än 50 års undersökningar har endast 161 mineraler registrerats påMars. Ett betydligt lägre antal, fast Mars delar mycket i utveckling som planet med Jorden.

Enligt en ny studie kan skillnaden ha uppstått eftersom Mars haft färre möjligheter att bilda mineral  jämfört med jorden, även om båda planeterna kom till på  liknande vis.

Tidigare arbete har identifierat 57 primära och sekundära mineralbildande mekanismer på jorden men i den nya studien beskrivs bara 20 sätt att bilda mineral på Mars.

Tidigt i planeternas historia bildades mineraler på jorden och Mars på liknande sätt. Till exempel kristalliserades de första mineralerna på båda planeterna sannolikt av  magma som svalnade.

Hydrotermisk aktivitet ledde sannolikt till många nya mineraler. Jordens utbud av mineraler gick emellertid igenom omfattande stadier av diversifiering för miljarder år sedan med början av plattektonik och spridning av liv - processer vad vi vet inte har inträffat på Mars.

Även om det utan tvekan finns många mineralfaser på och under Mars yta som ännu inte har upptäckts noterar forskarna att det totala antalet mineraler på Mars sannolikt ändå är betydligt mindre än på jorden.

Studien publiceras i Journal of Geophysical Research: Planets.

More information: Robert M. Hazen et al, On the Diversity and Formation Modes of Martian Minerals, Journal of Geophysical Research: Planets (2023).

Bild vikipedia Mars sedd från Hubbleteleskopet.

tisdag 22 augusti 2023

Borebots kan användas på Mars till att söka efter vatten.

 


En grupp ingenjörer vid Planet Enterprises en rymdteknikinkubator baserad i Washington har utvecklat ett nytt djupborrningskoncept som de kallar Borebots.

NASA: s Institute for Advanced Concepts NIAC) stöder  Borebots-konceptet redan 2021 och ingenjörerna under ledning av Quinn Morley och Tom Bowen skrev en  96-sidig rapport om arbetet. Den rapporten beskriver  Borebots  unika förmåga till borrning och hur allmänt accepterat konceptet är i många andra prospekteringssammanhang.

Men sammanhanget det är utformat för är att leta efter vatten under ytan på Mars sydpol. Ingenjörerna uppskattade att de kunde samla in intressanta vetenskapliga data från ett borrhål på cirka 50 meters djup.

Teamet på Planet Enterprises kom på att autonoma robotar kunde utföra borrningen utan att vara bundna till en basstation. Botsna själva ser ut som bitar av borr rör. Ändå är de autonoma robotar med ett fristående batteri, borr, motor och elektroniskt system, allt inneslutet i ett cylindriskt hus som är 64 mm i diameter och 1,1 meter långt.

Botsna kan användas av en rover som liknar Perseverance-rovern. Rovern kan förlänga ett utplaceringsrör, som boten ska sjunka ner i och börja borra från ytan. Eftersom den är fjärrstyrd skulle dess primära begränsning vara batteriets livslängd. Det är energikrävande att använda en borr för att gräva genom regolit (Marsyta). Men när batteriet börjar ta slut kan det helt enkelt koppla in en serie dragspikar på sidan och klättra tillbaka upp från hålet som det just  grävt.

När Borebot tar sig tillbaka in i utplaceringsröret och säkert in i rovern kan den shuntas åt sidan till en rengörings- och laddningsstation medan en annan borebot tar dess plats. Borebot-systemet kan då nästan kontinuerligt gräva neråt utan behov av tung stödutrustning - bara en uppsättning Borebots behövs för att fortsätta borra ner i berget.

Massor av intressanta CAD-konstruktioner och  några 3D-utskrivna enheter beskrivs i slutrapporten. Det är inte heller ont om matematik i denna utan det beskrivs beräkningar från kraftelektronik till det vridmoment som krävs för borrhuvudet. Här nämns också att det fanns ett visst uttryckt intresse från The Mars Society att bygga ut konceptet för resursutvinning, liksom en idé att potentiellt använda idén i havsvärldar.

Men för närvarande är det oklart om och när projektet tar nästa steg i utvecklingen. Medan studien beskriver en tydlig plan för att öka Technology Readiness Level, verkar det inte  få ytterligare finansiering från NIAC eller någon annan någon annan finansieringskälla. Planet Enterprises ingenjörer har dock inte låtit det få dem på fall - deras TitanAir-koncept fick en NIAC fas I-utmärkelse 2023. Så de kommer att ha gott om tid att fortsätta arbeta med sina  innovativa idéer och söka finansiärer.

Bild https://phys.org/ Illustratörs skildring av en Borebot (den röda och blå cylindern) som utlöses från en rover. Upphovsman: Morley &; Bowen / James Vaughn

tisdag 18 juli 2023

För 400 000 år sedan förändrades Mars klimat.

 


Kinas Zhurong Mars Rover  har hittat bevis på att en dramatisk förändring i Mars klimat som skedde för 400 000 år sedan. Fyndet består av mörka åsar ovanpå ljusa sanddyner som krusar över sanden i Utopia Planitia, området rovern utforskar.

Forskare under ledning av Li Chunlai från National Astronomical Observatories of the Chinese Academy of Sciences använde roverns instrument tillsammans med högupplösta observationer från Kinas Tianwen-1 Mars orbiter, för att se närmare på de stora sanddynerna nära den plats där Zhuronglandade i maj 2021.

Dynernas halvmåneform som har eroderat under tundratusentals år och här har bildats  långa mörka åsar tvärgående eoliska åsar ovanpå dynfälten, men i en annan vinkel än de vindblåsta sanddynerna har. Dyner observeras över hela Mars vid lägre latituder. Globala atmosfäriska cirkulationsmodeller som beskriver vindriktningen på Mars har inte kunnat förklara hur funktionerna (dynerna med tvärgående mörka åsar) bildats. Men Zhurongs undersökning av sanddynerna visade att dess halvmåneform består av ljusare material under det mörkare material som bildar dynerna.

Från sin omloppsbana observerade Tianwen-1 hela 2 262 ljusa sanddyner över Mars, och baserat på antalet kratrar som har påverkats av sanddynerna uppskattar forskargruppen att de bildades för mellan 2,1 miljoner och 400 000 år sedan. Det betyder att de mörka åsarna måste ha bildats ovanpå sanddynerna under de senaste 400000 åren.

Tiden sammanfaller med början och slutet av Mars sista stora istid. Istiden började och slutade på grund av förändringar av mars lutningsvinkeln då Mars snurrar, orsakad av Milankovitch-cykler. 

Dessa cykler involverar en periodisk vandring av en planets rotationsaxel i förhållande till planet av dess bana, orsakad av de kombinerade effekter av solens, Jupiters och de andra planeternas gravitationseffekt på Mars liksom formen och precessionen i planetens bana. 

Både jorden och Mars upplever dessa cykler vilket motsvarar klimatförändringar historiskt (obs nuvarande är ingen naturlig utan beroende på våra utsläpp i naturen. Men inget säger att detta elände inte sammanfaller med en naturlig klimatförändring. Om så är det katastrof.

När det gäller Mars varierade dess rotationsvinkel (kallad dess snedhet) mellan 15 grader och 35 grader för mellan 2,1 miljoner och 400 000 år sedan och det förändrade dess klimat. Idag är Mars snedhet cirka 25 grader. För att se en förklarande film om förloppet se denna youtube film

Bild https://jenikirbyhistory.getarchive.net/ på Marsyta bild från en marsrover osäkert vilken.

torsdag 13 juli 2023

Marsbilen Perseverance upptäckte en munkformad sten

 


NASA: s Perseverance Mars-rover tog ovan bild av en sten som har formen av en  munk (kaka)  i Jezero-kratern från ett avstånd av 100 meter med hjälp av sin Remote Microscopic Imager (RMI), (en del av SuperCam-instrumentet) den 22 juni 2023. Formade stenar i skilda slag är inte ovanliga varken på jorden eller på Mars. De bildas  under eoner av vind som sandblästrar berg och stenytor. Ovan sten kan ha bildats efter att en mindre sten (eller flera stenar) eroderade och rörde sig nära stenens centrum samtidigt som den sten som formade hålet blev till grus.  Det lämnade efter sig ett hålrum som senare förstorades av vindens svepande genom årmiljonerna. Misstänker att mycket sten som får dessa ovanliga former är mjuk sandsten.

Vi har tidigare sett bland annat en bild från Mars som på avstånd såg ut som ett ansikte och en för inte så länge sedan som visade på en grotta. Allt var vindens konstverk och vår hjärnas förmåga att hitta kända mönster som förklaringar till en formation. Ansikten är det vår hjärna i första hand försöker tolka in i det som ses annorlunda därefter andra välkända objekt. Vår hjärna söker förstå vad vi ser och tolkar utefter sin erfarenhet av objekt.

Ett viktigt mål i Perseverances uppdrag på Mars är astrobiologi,  sökandet efter tecken  på mikrobiellt liv i dag eller i fosill. Rovern arbetar med att  att katalogisera Mars geologi för att vi ska förstå Mars tidigare klimat och banar väg för mänsklig utforskning av den röda planeten där insamla och undersöka sten och damm är ett moment.

Bild https://www.jpl.nasa.gov/ på den upptäckta stenen.

måndag 19 juni 2023

Varför och hur objekt på Mars formationer ges sina namn

 


NASAs Perseverance-rover undersöker för närvarande berghällar längs kanten av Mars Bellelva-kratern ("Ubajara). Cirka 3700 kilometer från denna krater tog NASAs Curiosity - rover  nyligen ett prov kratern bär som ses ovan även ett smeknamn, därav citattecknen.

Båda namnen är bland tusentals som tillämpas av NASA inte bara på kratrar och kullar utan på varje stenblock, sten och stenytor de studerar. Anledningen till att vi väljer alla dessa namn är att hjälpa teamet att hålla reda på vad de hittar och var och  hitta platsen igen, beskriver Ashwin Vasavada, Curiosityuppdragets projektforskare vid NASA: s Jet Propulsion Laboratory i södra Kalifornien. Men två olika namn på samma plats anser jag vara fel och kan ge svårigheter. 

Exakt hur forskarna kommer fram till  ett namn utvecklades redan för  25 år sedan då  seriefigurnamn användes flitigt.

Skillnaden mellan ett officiellt namn på Mars och ett inofficiellt namn är till synes enkelt: Officiella namn har godkänts av en grupp forskare i  International Astronomical Union (IAU). IAU sätter standarder för namngivning och lägger in namnen i Gazetteer of Planetary Nomenclature.

Till exempel blir kratrar större än 60 kilometer uppkallade efter kända forskare eller science-fiction-författare. Mindre kratrar uppkallas efter städer med en befolkning på mindre än 100000 personer. Jezero Crater, som Perseverance-rover har utforskat, delar namnet med den bosniska staden "Belva". Jezerokratern är uppkallad efter en stad i West Virginia som i sin tur är uppkallad efter Belva Lockwood en amerikansk advokat som 1879 den första kvinnliga advokaten i USA som föra talan vid USA:s högsta domstol och 1884 den första kvinnliga presidentkandidaten i USA.

Flera platser på Mars bär officiella namn, men ännu fler har inofficiella smeknamn prickade in på marskartan.

Tidiga Mars-uppdrag tog ibland en nyckfull väg med smeknamn från seriefigurnamn. "Yogi Rock", "Casper" och "Scooby-Doo" var bland de inofficiella namnen som användes av teamet bakom NASA: s första rover, Sojourner i slutet av 1990-talet.

Namngivnings-Filosofin förändrades med Spirit och Opportunity rovers, vars lag började använda mer historiska namn. Till exempel gav Opportunity-teamet en krater smeknamnet "Endurance" för att hedra skeppet som bar upptäcktsresande Ernest Shackletons ödesdigra expedition till Antarktis. Namnen på platserna där Curiosity-rovern landade hedrar science-fiction-författarna Ray Bradbury respektive Octavia E. Butler mm.

För ytterliga namn och det som finns bakom flera av platserna se här. 

Bild vikipedia på Kap Verde, Victoriakratern (Meridiani Planum) på Mars. Bilden är tagen av rovern Opportunity. Klippan är ungefär 6 meter hög

måndag 5 juni 2023

Ska framtida astronauter sova under sin färd till Mars?

 


Att skjuta ultraljudssignaler in i mushjärnor sätter dem i ett dvalliknande tillstånd. Forskare undrar nu om metoden kan användas även på människor. Forskarna vill veta om  tekniken en dag kan användas på skadade människor i kritisk vård eller på astronauter som ger sig ut på långdistansflygning.

Det är första metoden i sitt slag - som fungerar genom metoden att skjuta ultraljud i en den region i hjärnan som kontrollerar ämnesomsättningen Genom experoment på möss minskade deras genomsnittliga kroppstemperatur med upp till 3,5 grader Celsius samtidigt som hjärtfrekvensen och syreförbrukningen minskade .

Resultaten av studien ger forskare  ledtrådar yill fortsatta försök för hur vilolägesliknande tillstånd (eller dvala)  kan induceras säkert och icke-medicinskt på människor.

Men huruvida människor (som ras) vilka inte naturligt går in i dvala som ex vintersovande djur som björnar  kan artificiellt och säkert tvingas in i detta tillstånd (om det fungerar) är en öppen fråga.

För att undersöka detta skapade forskarna i  studien en bärbar ultraljudshatt som sattes fast på mössens huvuden (obs möss sover ej på vintern därav liknar de människan). Efter att ha slagit på ultraljudsvågor i den del av mössens hjärnor som kallas det hypotalamus preoptiska område, en kritisk hjärnregion för att kontrollera kroppstemperatur och sömn hos många djur och aktivering av viloläge och dvaltillstånd hos övervintrande djur gick mössen omedelbart in i ett dvalliknande tillstånd där deras kroppstemperatur, hjärtfrekvens och syreintag drastiskt minskade. Mössen blev tröga och åt betydligt mindre mat.

Genom att upprepa ultraljudsutbrotten varje gång mössens kroppstemperatur ökade över en målnivå kunde forskarna hålla mössen i dessa dvalliknande tillstånd i upp till 24 timmar utan att observera några tecken på skada eller obehag. När ultraljudshatten stängdes av återhämtade sig mössens normala kroppstemperaturer och aktivitetsnivåer på mindre än 90 minuter.

Ytterligare forskning krävs för att bestämma säkerheten och genomförbarheten av detta tillvägagångssätt till människor", beskriver Chen. "Vi kan föreställa oss astronauter som bär en hjälmliknande enhet som är utformad för att riktas mot  hypotalamusregionen för att inducera ett dvalliknande tillstånd. Men många hinder kvarstår innan dval -inducerande ultraljudsenheter kan användas av läkare under operationer eller för att placera astronauter i en slags avstängd tillvaro under en resa kan börja användas.

Men jag tvekar till att så många människor kommer att sändas till exempelvis Mars.  Resor längre än till vår måne tror jag i första hand kommer att genomföras av robotar med Ai som kan lösa problem på vägen eller förstå vad som händer. Om någon människa sänds bör de vara vakna mestadels av färden för att uppleva på människors vis. Om de av vissa avsnitt av vägen ska ges dvala bör de övervakas av Ai-robotar (Artificial Intelligence) som man garanterat kan lita på och som inte tar över hela händelseförloppet på färden enligt egenkonstruerad programmering. Sedan ska vi komma ihåg att musexperimenet bara varade under 24 timmar människors färd mot Mars tar med dagens teknik ca 6 månader.

Forskarna publicerade sina resultat torsdag 25 maj i tidskriften Nature Metabolism. Där även forskarnas namn är publicerade. 

 Bild då  Ellen Ripley (spelad av Sigourney Weaver) placerar sig i avstängd animation i filmen Alien från 1979. (Bildkredit: AJ Pics / Alamy Stock Photo)

onsdag 31 maj 2023

En gång fanns det en ocean på Mars

 


En internationell forskargrupp under ledning av professor Long Xiao vid School of Earth Sciences of China University of Geosciences (Wuhan) har upptäckt närvaron av marina sedimentära bergarter på Mars yta genom att analysera de vetenskapliga data som erhållits av den multispektrala kameran (MSCam) som finns på Zhurong-rovern. Forskningsresultaten publicerades i tidskriften National Science Review under titeln "Evidence for Marine Sedimentary Rocks in Utopia Planitia: Zhurong Rover Observations."

Det var under 2021 som Zhurong-rovern som fanns med under Kinas Tianwen-1 Mars-uppdrag landade på den södra kanten av Utopia-slätten i den östra delen av Mars norra slättområde. En del av dess uppdrag var att söka efter eventuella bevis på för eller emot  om det funnits hav tidigt i Mars historia. Efter landningen körde Zhurong-rovern söderut mot det potentiella kustområdena som observerats vid Vasitas Borealis-formationen. Zhurong for cirka 1 921 meter och använde olika bild- och analyssystem för att genomföra detaljerade observationer på plats av formationens hällar och sten.

Navigations- och terrängkamerorna tog 106 uppsättningar panoramabilder som i detalj registrerade ytmorfologin och strukturella egenskaper hos många av de stenar Zhurong-roverens passerade.

Forskargruppen undersökte sedan bilderna som skickats tillbaka från  roverns inbyggda kamera till jorden och fann att de exponerade stenarna innehöll strukturer som skiljer sig avsevärt från de vanliga vulkaniska bergarterna på Mars yta och skiljer sig också från de strukturer som bildas av eolisk sandavlagring (vindpåverkan över lång tid). Strukturerna visade på   dubbelriktade flödesegenskaper som överensstämmer med lågenergitidvattenströmmar i hällar  från jordens kustnära marina miljöer.

Baserat på de bilder av bergformationer som erhållits av MSCam analyserade forskargruppen i detalj ytstrukturen hos stenarna i inspektionsområdet som samlats in av  Zhurong-rovern.

Under studien fann forskargruppen att stenarna i sektionen vanligtvis innehöll lokala linsformade formationer huvudsakligen bestående av en mängd småskaliga vågformiga avlagringar åtföljda av en liten mängd linsformade strukturer och sedimentära strukturer av små kanalstrukturer. Bland strukturerna överlappar skikten de strukturer som utgör vågformiga  strukturer och lutning i två motsatta riktningar vilket indikerar en dubbelriktad händelsemiljö. Dessutom, eftersom skiktets tjocklek och kornstorlek i stor utsträckning skiljer sig åt i åt skilda håll, indikerar det att det finns skillnader i intensiteten hos riktningarna i de två skilda riktningarna.

Detta dubbelriktade flödesmönster av vatten bildas vanligtvis av vätskeverkan med periodiska förändringar av flödesriktningen vilket inte är vanligt förekommande i eoliska och fluviala miljöer (floder)  men är vanligt i jordens littoral-grunda havsmiljö. Till skillnad mot jorden har Mars två månar vilket gör att det på Mars finns tidvattensystem av lägre energi, och endast småskalig månpåverkan i form av ebb och flod som kan bilda ett så starkt tidvatten som jordens.

Dessutom innehåller de bäddformationer och sedimentära strukturer som identifierats och beskrivs i studien bevis som stöder vattenhaltigt flöde snarare än eolisk deponering (troligast vatten som ligger bakom avlagringar av material istället för vinden). Teamets observationsresultat från Zhurong-rovern.  De undersökta klipporna  visar  de första direkta bevisen som stödjer förekomsten av ett forntida hav på Mars norra slätter. Placeringen av landningsplatsen för Zhurong indikerar att de observerade sedimentära strukturerna kan ha bildats under regression (då havet drogs tillbaka avdunstat troligen) på den norra slätten då det så kallade paleo-havet som låg här försvann. 

Bild vikipedia En konstnärs intryck av forntida Mars och dess hav baserat på geologiska data.

onsdag 10 maj 2023

Vatten i sanddynerna på Mars

 


Vatten kan vara mer utbrett på Mars än man tidigare trott utifrån  observationer i sanddyner på Mars från  Kinas rover.

Nyheten kom dagar efter att Zhurong rovern misslyckats vakna sedan den gick i viloläge för marsvintern för nästan ett år sedan.

Dess solpaneler är sannolikt täckta med damm vilket kväver strömkällan och möjligen hindrar rovern från att åter komma igång, säger Zhang Rongqiao, uppdragets chefsdesigner i ett uttalande.

Kanske en stark vind längre fram kan blåsa solpanelerna fria igen?

Innan Zhurong tystnade observerade rovern de saltrika sanddynerna med sprickor och skorpor som forskare ansåg sannolikt blandats med töande morgonfrost eller snö för kanske bara några hundra tusen år sedan.

De uppskattade datumintervallet till då sprickorna och sanddyner bildades på Mars i Utopia Planitia, en stor slätt på norra halvklotet någon gång mellan 1,4 miljoner till 400 000 år sedan eller ännu senare.

Förhållandena under den period liknar nutiden på Mars. Miljarder år tidigare flöt här floder och fanns det sjöar som sedan torkat upp.

Att studera strukturen och den kemiska sammansättningen av sanddyner på Mars kan ge insikter om "möjligheten till vattenaktivitet" under denna period skrev det Peking-baserade laget det i en studie publicerad i Science Advances.

Vi tror att det kan finnas en liten mängd ... inte mer än en film av vatten på ytan, beskriver medförfattaren Xiaoguang Qin från Institutet för geologi och geofysik.

Rovern upptäckte inte direkt något vatten i form av frost eller is. Men Qin sa att datorsimuleringar och observationer från andra rymdrovers på Mars indikerar att det även nuförtiden vid vissa tider på året kan vara förhållanden som är lämpliga för att vatten ska finnas. Det som är anmärkningsvärt med studien är hur unga sanddynerna är uttalar sig planetforskaren Frederic Schmidt vid University of Paris-Saclay det.

"Detta är helt klart en ny vetenskap för denna region", skev han i ett e-postmeddelande till https://phys.org/ (han var inte en medlem i forskningen).

Små fickor av vatten från tinande frost eller snö, blandat med salt, resulterade sannolikt i de små sprickorna, hårda knapriga ytor, lösa partiklar och sanddyner med fördjupningar och åsar, enligt de kinesiska forskarna. De uteslöt vind som orsak, liksom frost av koldioxid, vilket utgör huvuddelen av Mars atmosfär.

Mars frost har observerats sedan NASA: s 1970-tals Viking-uppdrag, men denna morgonfrost ansågs då förekomma endast på vissa platser under specifika förhållanden. 

Rovern har nu visat att det kan finnas en bredare spridning av denna process på Mars än vad som tidigare ansetts, enligt uttalande av  Trinity College Dublins Mary Bourke, expert på Mars geologi.

Bild flickr.com från södra halvklotet på Mars med en krater och sanddynfält.

onsdag 3 maj 2023

Nya bilder av Mars måne Deimos

 


Deimos är den yttre av Mars månar och en av de minsta månarna man känner till i vårt solsystem.  Den visas nu i en aldrig tidigare skådad närbild.

Bilden ovan togs under Hope Mars-uppdraget från 100 km höjd. Ingen annan bild på denna måne har tagits på närmre avstånd.  De nya bilderna släpptes måndagen den 24 april 2023. 

Dessa bilder och observationer representerar ett betydande steg framåt i vår kunskap om Deimos, dess atmosfär, sammansättning, ursprung och vår förståelse av Mars mer allmänt, beskrivs det i ett uttalande från Förenade Arabemiratens rymdorganisation.

Hur Deimos och den andra marsmånen Phobos (även denna en liten måne) kom till har varit obesvarat sedan deras upptäckt 1877. Många rymdfarkoster har avbildat Deimos sedan NASA: s Mariner 9-satellit 1971 första gången tog bilder på den men då på betydligt större avstånd än ovan avbildning (se bild ovan). Phobos har dock avbildats från närmare håll än Deimos dock ej på det avstånd som Deimos nu avbildats på

Under tidigare studier föreslogs att månarnas kompositioner kan likna asteroider (rymdstenar) eller dvärgplaneter. De består av kolhaltiga kondriter likt primitiva meteoriter gör och antas vara rester av en planets ursprungliga byggstenar. Månarna är små och potatisformade ungefär av asteroidstorlek vilket tyder på att Mars kan ha dragit dem till sig under historiens gång när de kommit för nära. I detta fall skulle asteroidteorin stämma.

Men teorin är inte helt trolig. De nya uppgifterna från det emiratiska uppdraget erhölls från Emirates Mars infraröda spektrometer. Ett resultat som tyder på att både Phobos och Mars är "mer besläktade med Mars än en Asteroid av D-typ som Taggish Lake-meteoriten som ofta används som en analog för spektralegenskaperna hos Phobos och Deimos", påtalar instrumentforskaren Christopher Edwards i ett uttalande. 

Rymdfarkosten Emirates Mars Mission, började flyga över Deimos i slutet av januari. Högupplösta bilder togs från och med mars. Rymdfarkosten förväntas fortsätta flyga över  Deimos regelbundet under 2023.

Elizabeth Howell medförfattare till "Why Am I Taller(öppnas i ny flik)?" (ECW Press, 2022; tillsammans med den kanadensiska astronauten Dave Williams), en bok om rymdmedicin. Det är hon som skrivit artikeln i https://www.space.com/ om närbilden av Deimos vilken är ingångspunkten till detta inlägg och varifrån ovan bild kommer som visar Mars i bakgrunden och Deimos i förgrunden.


måndag 2 januari 2023

Manganoxid på Mars kan ha uppkommit utan syre.

 


NASA: s Mars-rover hittade manganoxid i markprov i Gale- och Endeavour-kratrarna på Mars under 2014. En upptäckt som gjorde att  forskare föreslog att Mars en gång kan ha haft mer av syre i sin atmosfär.

De utgick ur sin förförståelse som säger att dessa mineraler krävde rikligt med vatten och starkt oxiderande förhållanden för att bildas. Förförståelsen utgick här från jordens geologiska skeenden vilket överfört till Mars indikerade att Mars hade upplevt periodiska ökningar av atmosfäriskt syre i sitt förflutna  innan nivån över tid  sjönk till dagens låga nivå.

Men en nyligen avslutad experimentell studie från Washington University i St. Louis förstärker inte denna uppfattning. Istället upptäckte forskarna att under Mars-liknande förhållanden kan manganoxider lätt bildas utan atmosfäriskt syre. Med hjälp av kinetisk modellering visade forskarna att manganoxidation inte var möjlig i den koldioxidrika atmosfär som antas funnits på den forntida Mars.

"Länken mellan manganoxider och syre lider av en rad grundläggande geokemiska problem", beskriver Jeffrey Catalano, professor inom earth and planetary sciences in Arts & Sciences och författare i studien som publicerades den 22 december i Nature Geoscience. Catalano är fakultetsstipendiat vid McDonnell Center for the Space Sciences. Huvudförfattaren till studien Kaushik Mitra, numera postdoktoral forskningsassistent vid Stony Brook University slutförde arbetet som en del av sin forskarutbildning vid Washington University.

Mars i sig är en planet rik på halogenelementen klor och brom jämfört med vad jorden är. "Halogener förekommer på Mars i former som skiljer sig från de på jorden och finns i mycket större mängd. Vi gissade att de är viktiga för mangans utveckling", sa Catalano. Forskarna fann att halogener omvandlade mangan upplöst i vatten till manganoxidmineraler tusentals till miljontals gånger snabbare än om det skett med syre. De svagt sura förhållanden som forskare tror fanns på ytan i Mars förflutna producerar bromat manganoxidmineraler snabbare än någon annan tillgänglig oxidant. Under många av dessa förhållanden är syre helt oförmöget att bilda manganoxider.

"Oxidation kräver därför inte inblandning av syre per definition", enligt Mitra. Tidigare föreslogs att livskraftiga oxidanter på Mars behövde syre eller hade uppstått genom UV-fotooxidation. Ett påstående som kunde förklara Mars röda färg. När det gäller mangan hade vi helt enkelt inte ett livskraftigt alternativ till syre som kunde förklara manganoxider inte förrän nu.

De nya resultaten förändrar grundläggande tolkningar av den tidiga Mars livsvänlighet vilket nu blir en viktig källa för pågående forskning från NASA och European Space Agency.

Men bara för att det sannolikt inte fanns något atmosfäriskt syre tidigare finns det ingen särskild anledning att tro att det inte fanns något liv, sa forskarna.

"Det finns flera livsformer även på jorden som inte kräver syre för att överleva", säger Mitra. "Jag tänker inte på detta som ett" bakslag "för livsmöjlig miljö - bara att det förmodligen inte fanns några syrebaserade livsformer."

Däremot kan extremofila organismer  överleva i en halogenrik miljö - som de saltälskande encelliga organismerna och bakterierna som trivs i Great Salt Lake och Döda havet på jorden – skulle också klara sig bra på Mars.

Bild vikipedia på då Curiositys robotarm visar sin borr på Mars i februari 2013

måndag 12 december 2022

Två stora tsunamin svepte en gång med förödande verkan på Mars

 


Två mega-tsunami anses enligt en ny studie ha skett på Mars i det förflutna. Vågor som kan ha nått mer än 80 våningar högt och som påverkat planeten likt det som sannolikt avslutade jordens tid av dinosaurier efter ett meteoritnedslag. 

Mycket tyder på att hav bestående av vatten fanns på Mars för miljarder år sedan och i detta kan liv funnits. Tidigare forskning har funnit tecken på att två meteornedslag på Mars kan ha utlöst ett par mycket stora tsunamier för cirka 3, 4 miljarder år sedan. 

Den äldre tsunamin översvämmade cirka 800 000 kvadratkilometer medan den något senare dränkte en region på cirka 1 miljon kvadratkilometer.

En studie från 2019 visar vad som kan ha varit ground zero för den yngre tsunamin - Lomonosov Crater, ett 120 km brett hål i marken i de isiga slätterna av Martian Arctic. Dess  storlek tyder på att meteoren som orsakade kratern var stor.  

Meteoritnedslaget som nu är staden Chicxulub i Mexiko för 66 miljoner år sedan utlöste en massutrotning som dödade 75 % av jordens arter, inklusive alla dinosaurier förutom fåglar. Meteoriten beräknas ha varit upp till 10 km i diameter.

Nu visar den nya studien även vad som kan vara nedslagsplatsen för den äldre tsunamin på Mars en111 km bred krater som fått namnet Pohl-kratern. Mer utförligt om hur arbetet gick till för att detta arbete och dess resultat  finns här.

Bild vikipedia en storleksjämförelse mellan Mars och Jorden.

lördag 3 december 2022

Misstänkt organiska föreningar i prov från Jezero-kratern på Mars

 


I en nyligen publicerad studierapport i Science visas analysresultat från flera stenar som hittades längst ner i Jezero Cratern på Mars. Platsen där Perseverance rovern landade 2020. Analysresultatet visar en betydande interaktion mellan klipporna och vatten i det förflutna. Stenproven innehåller även bevis som överensstämmer med närvaro av organiska föreningar. Förekomsten av organiska föreningar (här i form av kemiska föreningar av kol-vätebindningar) är dock inte  bevis på liv då dessa föreningar även kan uppstå genom icke-biologiska processer. I ett framtida uppdrag med syfte att återföra proverna till jorden för analys behövs innan man säkert kan ge säkra bevis för det ena eller det andra.

Studien leddes av forskare vid Caltech, tillsammans med ett internationellt team av forskare från Imperial college London.

Professor Mark Sephton, vid Department of Earth Science & Engineering at Imperial college London var en av deltagarna i vetenskapsteamet som deltog i roveroperationerna  på Mars och som arbetade med resultaten. Han sa : "Jag hoppas att dessa prover en dag kan returneras till jorden så att vi kan se om vatten finns här och eventuellt organiskt material och därmed utforska om förhållandena var rätt för liv i Mars tidiga historia."

Forskningen finansierades av NASA, Europeiska forskningsråd och Rymdstyrelse inklusive den brittiska rymdstyrelsen.

Mer om de instrument som användes av rovern och arbetets fortgång kan man läsa om här. 


Bild Vy över Jezero tagen av marsbilen Perseverances vänstra navigationskamera (Navcam).

lördag 12 november 2022

Nya bevis på vatten under is på Mars

 


Nya bevis har kommit från ett internationellt forskarlag som tyder på att det kan finnas flytande vatten under Mars södra polaris.

Forskarna under ledning från University of Cambridge, använde laserhöjdmätardata från rymdfarkoster för att avslöja subtila mönster i istäckets höjd. Därefter visade de hur mönster i höjdskillnader i motsvarade datormodellförutsägelser gav de effekter som en vattenmassa under istäcket skulle ge på ytan. Deras resultat överensstämmer med tidigare isgenomträngande radaravläsningar som ursprungligen tolkats som is för att än mer indikera möjligheten till ett existerande flytande vattenområde under isen.

 Det råder dock oenighet bland forskare om tolkningen om man säkert ska antaga  flytande vatten baserat endast på radardata. Vissa anser att radarsignalen inte orsakas av flytande vatten utan av annat (ex berggrund, mineral, tomrum).

Resultatet publicerades i tidskriften Nature Astronomy och ger ett första steg av oberoende bevis för att flytande vatten  existerar under Mars södra polaristäcke. Tidigare data med eller utan radar har gett samma resultat.

Kombinationen av de nya topografiska bevisen, våra datormodellresultat och radardata gör det mycket mer troligt nu att minst ett område med subglacialt flytande vatten finns under Mars is och att Mars fortfarande måste vara geotermiskt aktiv för att vattnet under istäcket ska vara i flytande form, enligt professor Neil Arnold från Cambridges Scott Polar Research Institute, som var den som ledde forskningen.

I likhet med jorden har Mars tjocka isar bestående av vatten vid båda polerna som tillsammans ungefär matchar volymen av Grönlandsisen. Polarisarna på Mars troddes dock tidigare vara bottenfrusna på grund av det kyliga marsklimatet. Detta till skillnad från jordens istäcken, som ligger över vattenfyllda kanaler och stora subglaciala sjöar.

Teamet - som också inkluderade forskare från University of Sheffield, Universityof Nantes, University College, Dublin och Open University - använde en rad tekniker för att undersöka data från NASA: s Mars Global Surveyor-satellit.

Deras analys avslöjade en 10-15 kilometer lång ytböljning (nivåskillnad) bestående av en fördjupning och ett motsvarande upphöjt område, som båda avviker från den omgivande isytan med flera meter. Detta liknar i skala böljningarna över subglaciala sjöar här på jorden.

Europeiska forskningsrådet.

Jag är säker på att resultatet stämmer det finns vatten under isen på Mars liksom på en del månar därute. Men om där finns liv i detta vatten. Jag tvivlar. (min anm.)

Bild från vikipedia, av Hubbleteleskopet.

söndag 6 november 2022

NASA: s InSight-landare har upptäckt effekten av ett jordskalv utlöst av ett meteornedfall på Mars för ett år sedan

 


NASA: s InSight-landare registrerade ett marsskalv med magnitud 4, den 24 december 2021. Forskare kunde dock först långt senare utreda orsaken till skalvet. Det var ett  meteoroidnedslag som uppskattas vara ett av de största som skett i vår tid på Mars. Dessutom gav nedslaget effekten av att stora isbitar slungades mot marsekvatorn och nu finns is betydligt närmre denna än någonsin tidigare. Upptäckten får  konsekvenser för NASA: s framtida planer på att skicka astronauter till Mars och de faror som finns med detta.

Det var då när forskare såg på före-och-efter-bilder från NASA: s Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) som man upptäckte den nya stora kratern efter nedslaget. Händelsen och dess effekter erbjuder en unik möjlighet att se hur ett stort nedslag ger för effekt på marken på Mars. Undersökningen beskrivs i två artiklar som publicerades torsdagen den 27 oktober i tidskriften Science.

Meteoroiden beräknas ha haft en diameter av 5 till 12 meter - tillräckligt liten för att den skulle ha brunnit upp i jordens atmosfär men inte i Mars tunna atmosfär som bara är 1% så tät som Jordens. Nedslaget skedde i en region som heter Amazonis Planitia och sprängde en krater ungefär 150 meter i diameter och 21 meter djup. En del av utkastaren som flög iväg av kollisionen flög så långt som 37 kilometer bort.

En händelse av detta slag ger tankar på hur säkerheten för framtida instrument, byggnader och människor ska ske på Mars.

Med bilder och seismiska data som dokumenterar händelsen tros detta vara en av de största kratrarna som någonsin bevittnats bildas på någon plats i solsystemet. Många större kratrar finns på den röda planeten, men de är betydligt äldre och föregår alla Mars-uppdrag.

Bild Nedslagskratern, bildad 24 december 2021, genom ett meteoroidnedslag i Amazonis Planitia-regionen på Mars vilken är cirka 150 meter i diameter vilket ses i denna bild tagen av High-Resolution Imaging Science Experiment (HiRISE-kamera) ombord på NASA: s Mars Reconnaissance Orbiter. NASA / JPL-Caltech / University of Arizona

fredag 28 oktober 2022

NASA: s Curiosity Mars-rover nyligen till den sulfatrika delen av Mount Sharp

 


Efter att ha åkt under sommaren 2022 genom ett smalt, sandkantat pass, anlände NASA:s  Curiosity Mars-rover nyligen till det som kallas den "sulfatrika platsen", en länge eftertraktad region av Mount Sharp som är berikad med salta mineraler.

Forskarna antar att bäckar och dammar på Mars för miljarder år sedan lämnade kvar dessa sulfatrika mineraler efter  att vattnet torkat upp. Förutsatt att hypotesen (hypotesen om att vatten en gång funnits i vatten i bäckar och dammar) är korrekt kan dessa mineraler innehålla ledtrådar om hur - och varför - Mars klimat förändrades från att vara mer jordliknande till den frusna öken den är idag.

De sulfatrika mineralerna upptäcktes av NASA: s Mars Reconnaissance Orbiter av  Curiosity innan dess landning från ovan  2012 så forskare har väntat länge på att komma fram till och se denna terräng på nära håll (Roverbilen rör sig sakta över ytan). Strax efter ankomsten nu i somras upptäckte rovern en mängd olika bergarter och tecken på tidigare vatten bland strukturer av popcornutseende, bergknallar och salta mineraler som magnesiumsulfat, kalciumsulfat, gips  och natriumklorid (vanligt bordsalt).

De valde ut en sten som de gav smeknamnet "Canaima". Av denna togs det 36: e borrprovet från Mars yta. Att välja ut en sten för borrprov är svårt. Tillsammans med vetenskapliga överväganden över vilken sten som är lämplig var teamet även tvunget att ta hänsyn till roverns hårdvara (verktyget måste hålla vid provtagningen och rovern stå  på stabil mark om den välter eller fastnar är all vidare forskning från denna slut. Curiosity använder ett slagverk, en roterande borr som finns i änden av sin 2 meter långa arm för att pulverisera stenprover för analys. Slitna bromsar på armen fick nyligen teamet att dra slutsatsen att vissa hårdare stenar kan kräva för mycket hamrande för att borrens status numera.

"Som vi gör inför varje uppdrag borstade vi bort dammet och petade sedan på Canaimas övre yta med borren. Om då inga skrapmärken uppstår i stenen  är det en indikation på att den kan visa sig för hård att borra i för verkyget  säger Curiositys nya projektledare, Kathya Zamora-Garcia från NASA:s Jet Propulsion Laboratory i södra Kalifornien.

 – Vi pausade inför denna sten för att fundera på om det innebar någon risk att borra i den. Men med den nya borralgoritmen, skapad för att minimera användningen av slagverket, kände vi oss bekväma med att samla in ett prov av Canaima. Det visade sig att det inte behövdes något slagverk." Det räckte med borren. Stenen var inte så hård.

Uppdragets forskare ser fram emot att analysera delar av provet med instrumentet Chemical and Minerology (CheMin) och Sample Analysis at Mars instrument (SAM) när proverna en gång hamnar på Jorden men det är nära ett decennium dit.

Det finns säkert mycket att upptäcka och lära på och av Mars.

Bild vikipedia. En äldre bild av Curiositys  på "Mount Sharp" (9 september 2015).