Rasbiologi en vetenskap med hög status förr idag en skam att den funnits.

Citat: Karolinska institutet är splittrat efter DN:s ­reportage om den kontroversiella kraniesamlingen på lärosätet. Många yngre forskare är kritiska och kräver att KI gör upp med den rasbiologiska historien. Slut citat.

Idag vet vi att forskningen var felriktad och hade som mål att bevisa att vi i Norden var bättre människor än övriga folk.

Men det var den tidens syn på människan i norra Europa. Vi kan aldrig dölja detta utan enbart försöka förstå hur och varför forskningen blev så populär just dessa år.

Vår historia kan inte tillrättaläggas utan enbart försöka förstås i ljuset av den tid den uppstod i. Plus att inte börja leta i detta efter något som kan återuppväcka liknande idéer.

Våld vanligare förr.

Citat: Medeltidens och reformationens samhällen i Europa var extremt våldsamma. Risken för en man att dö eller bli svårt skadad av slag mot huvudet var långt högre än i dag, enligt en ny studie. Slut citat

Våld var vanligare förr och grovt sådant användes i avskräckande syfte på brottslingar vilka avrättades och torterades offentligt med syfte att skrämma.

Det var et folknöje. Ofta tog man även lagen i egna händer och bankade på hur som helst utan tanke på konsekvenser.

Våra förfäder var våldsamma och säkert är det därför lagar kom och kyrkan även försökte få människor att lugna ner sig. Rädslan för våld fanns säkert från de styrande o säkert var det från dessa lagarna bildades med syfte att skrämma underklassen till lydnad.

Fredrik Reinfeldt mässar vidare på hur duktigt han segregerat svenska folket och utropar ”vi har fått det lönsamt att arbeta”. Var det inte lönsamt förr?

Några svar på frågor där Fredrik Reinfeldt besvarar enligt iskallt beräknande och inte döljer sin omänskliga ideologi.

Citat: Jobben är valets viktigaste fråga. Vilket är ditt mest effektiva förslag för att öka sysselsättningen?

– Det mest jobbskapande som vi har gjort är att se till att det lönar sig bättre att arbeta. Drivkrafter för jobb är väldigt viktigt.

Arbetslösheten är i dag högre än när ni tillträdde trots löftet om minskat utanförskap. Vad är din förklaring?

– Utanförskapet har minskat och sysselsättningen har ökat. Innebörden av ordet arbetslöshet är andelen av arbetskraften som ännu inte fått jobb. Slut citat.

Han menar jobbskatteavdragen vilka segregerat svenska folket ekonomiskt i de med och de utan arbete.

Arbetslösas arbetslöshetsförsäkring har legat still i kronor räknat sedan 2002 minus 15 % och årlig inflation för de som mest är i behov av denna, de långtidsarbetslösa.

De med arbete har hittills fått fem jobbskatteavdrag plus årliga avtalshöjningar av sin lön.

Detta ser Fredrik Reinfeldt som drivkraft för att arbeta. Inte tror jag att de med arbete arbetar än mer om de kan för att tjäna än mer, utan de bör istället arbeta mindre då de deras köpkraft ökat.

Arbetsgivare anställer inte heller fler för att arbetstagarna får jobbskatteavdrag.

Nej, det enda som hänt är att arbetslösa skiter i att söka mer jobb än de tvingas till för att det ska se bra ut numera, när de tvingas sända in aktivitetsrapport varje månad på detta.

I övrigt utbreder sig apatin då ekonomin hela tiden försämras. Resultat: fler o fler hamnar i fas 3 och samvetslösa anordnares förvaring som ett penningobjekt för dessa.

Ju mindre förvaringsplatsen kostar desto mer blir det över av det bidrag som anordnaren får per fas 3are på 5000 kr skattefritt per månad.

Fredrik Reinfeldts dårpippi på vad utanförskap är har jag tagit upp flera gånger. Men för ev. nya läsare kan jag åter berätta att utanförskap ser denne som de som ännu inte är arbetssökande eller har arbete.

Själv ser jag utanförskap när människor får det allt sämre ekonomiskt genom dagens a-kassa, försörjningsstöd eller att utförsäkras från sjukpenningen för att bli socialbidragstagare.

Förr fick nästan alla någon ersättning under sin praktik. Det gav ungdomen intresse för arbetet.

Företagen anser att skolan inte förbereder eleverna för arbetslivet. Men vad är skillnaden mot nu och förr? PRAO fanns förr som nu, och i detta som förr kallades praktik under skoltid fanns en skillnad mot nu.

Företagen som tog emot gav praktikanten något i ersättning när depraktiserade. Ofta lön men annars alltid någon värdefull gåva. Det gav praktikanten mersmak för arbete och därför slutade många skolan efter grundskolan och gick rakt ut i produktionen på någon fabrik.

Visst, det var lättare då för 40-50 år sedan, då det mesta var enkla arbeten av löpande band karaktär och upplärningstiden låg.

Men jag vill ändå påstå att det idag, i många fall, är arbetsgivarnas fel att elever inte önskar arbeta hos dem. Elever har varit ute på praktik och inte fått ett öre för sitt arbete under praktiken. Hur ska då arbete ses som lönande?

Arbetsgivare förr betalade inte alltid bra. Många vägrade underteckna kollektivavtal. Men de var ärliga och få skulle utnyttja någon arbetare eller praktikant. Om ersättningen så var låg under praktiktiden, så fick de ändå garanterat något.

I annat fall skulle de skämma ut sig bland kolleger, grannskap och sina egna anställda.

Det var ärlighet och heder, något som saknas i dag. Tänk bara på alla fas 3 anordnare som gladeligen tar emot gratis arbetskraft och får betalt för denna, inte ens en kopp kaffe får dessa fas 3 are, ska de ha detta på sin plats får de snällt själva betala för det.

Moralen bland dagens arbetsgivare är i många fall usel. DE ska ha allt gratis från skolans värld och ställer krav på skolan, eleven, men inga på sig själva.

Skäms!

Heder och ära viktigt förr.

En hedervärd eller ärad människa var något man såg upp till och det var något de flesta önskade bli. I dag hedras de som griper in då de ser någon som ex misshandlas eller om de ser ett brott begås. Men få gör detta. Heder är därför inget eftertraktat i dag. Fegheten breder ut sig.

Varför har då människan blivit fegare i dag? Varför mer egocentrisk?

Det är en fråga för sociologer att fundera på. Är det av bekvämlighet? Kanske av rädslan för repressalier?

Rädslan för att dömas som brottsling om man ingriper mot en brottsling?

Kanske. Vi har läst om övervåld för att stoppa en brottsling där denne fått skadestånd och den ingripande dömts.

Vi har läst om ersättning till tjuvar som skadat sig då de försökt komma fram till eller in i en bostad.

I en värld där brottslingar ska ses som personer som kan bli målsmän är det inte lätt att veta om man kan ingripa och få ära eller böter eller kanske till och med dömas till fängelse medan den som är brottsling går fri.

Detta kan vara anledningen till att få hedervärda personer syns till idag. Den som ingriper kan plötsligt, av illvilliga lagvrängande advokater, bli dömd som brottsling medan den som skulle ses som detta blir fri av samma andas lagvrängare.

Julseder var viktiga förr

Det fanns många mer eller mindre viktiga. Det började redan med slakt i oktober och julkorv, sylta mm skulle anrättas. Senare skulle lutfisken läggas i blöt på Anna-dagen mm mm.

På julafton gavs även djuren lite extra gott av havre etc. Gröten sattes ut till tomten på julaftonskväll. På juldagens morgon gick man man ur huse som det hette. Till fots eller kanske häst o släde togs färden till bykyrkan för att i skenet av levande ljus höra på julottan.

Ofta var det mycket tidigt på juldagsmorgonen, klockan 5 var inte ovanligt.   Inte som i dag tidigast klockan 7 eller ännu senare. Stämningen var hög.

Nog var det något som var högtidligt att i morgonmörkret få vara med på julottan. I dag är det få som går på detta. Jul i dag är ledighet, några julklappar. 

En längtan efter julmat för en del. För många är det enbart sprit som gäller, teve och fest.

Helgen har förändrats till en handelshelg. Människor har inte den högtidliga stämning som en gång fanns med den. Det har blivit ledighet, inget annat.

Affärer har öppet som vanligt. Restaurangers utbud finns likt andra dar. Supandet fortsätter för många. Meningslöshetens tidevarv har även här satt sin prägel. 

Att ha gått på gymnasium var status förr

Ingen status längre med studentmössa eller studentsångens rad den ljusnande framtid är vår.

Studentstudier är lika tvingande nästan i dag som grundskolan. Den som inte går denna utbildning ska beredas plats som praktikant på någon arbetsplats av kommunen eller skolan. Detta då arbetsförmedlingen inte har ansvar för denna åldersgrupp.

Förr var gymnasiestudier inkörsport till ett arbete. I dag är denna utbildning ev inkörsport till högre studier där chansen till ett arbete ökar.

Men enbart gymnasiestudier leder inte till något arbete av högre akademiskt slag eller skrivbordsarbete överhuvudtaget. I dag sitter äldre på höga poster i samhället med enbart gymnasiestudier vilket jag och även ungdomar i dag ser som förvånande och konstigt.

Men det speglar en tidigare tids sortering som inte var så noga med kunskap som genomgången gymnasieskola. Den som genomgått gymnasiestudier sågs som lärd.

I dag ses inte ens universitetsutbildade som lärda nog i flera sammanhang för ett arbete. Man bör även ha kontakter. Förr var kontakter mindre behövda inom universitetsvärlden då kunde den som blivit enbart fil/kand få arbete även på universitet. Det finns i dag äldre på dessa läroanstalter som enbart är detta och har arbete på hög nivå.

Men självfallet anställs ingen på så låg nivå i utbildning i dag på universitet. Konkurrensen har ökat. I dag behöver man minst en magisterexamen och utöver det kontakter för arbete på denna nivå. Tider förändras och kraven med dem.

Teckna var nöjet förr för vissa barn.

Ja innan teve fanns och efter det att barn fick vara barn och inte en arbetskraft för föräldrajordbruket så var bland annat ritande eller som det heter tecknande en sysselsättning.

Jag själv var med under 50-talet i en så kallad ritklubb där vi, några grannbarn, både pojkar och flickor träffades en gång i veckan för att teckna av färdiga bilder.

Jag var inte så gammal då så jag har mest minne av att jag gjorde mig lustig och lekte clown för de andra lite äldre barnen som snart tröttnade på mig.

Men nog var livet mer ett äventyr innan teve kom och bilen blev allmän egendom. Man levde på sin egen lilla plats i tillvaron och allt utanför uppväxtgården var ett äventyr och då fanns det även mycket fler människor som bodde och verkade på landet.

Även djur var det mer av, både vilda och husdjur, som kor m.fl. I dag är det få som har kor på landsbygden. De som har driver stordrift, förr hade varje liten gård några kor så skillnaden är stor mot då. Lite idylliskt var det förr enligt mina minnen. I dag är det stordrift och fabriksmässiga metoder som gäller.