Fredrik Reinfeldt och Anders Borg är personer som bedömer andra utifrån hur de själva reagerar på pengar. Pengar styr allt i deras värld.

Citat: Anders Borg och Fredrik Reinfeldt --- Enligt dem skulle en bra a-kassa ge en dubbel kostnad. Först ökar statens utgifter och sedan ­leder det till ökad arbetslöshet.

Försämringar däremot, skulle leda Sverige ut ur massarbetslösheten. Genom höjda avgifter, sänkta nivåer och tuffare krav för att få ersättning skulle fler börja jobba. Sådan var tanken. Slut citat.

Hur det blev vet vi nu. Massarbetslöshet och apatiska människor i fas 3. Herrarna ovan bedömer samhället utifrån sin egen trånga världsbild där kontakter gör att alla som vill arbeta kan få ett arbete, om de frågar sina kontakter.

Därför ser de inte arbetsförmedlingen som en förmedlande länk för kontakter då de ser alla som personer med kontakter de kan använda för att få ett arbete. Istället har de gett arbetsförmedlingen uppdraget att kontrollera att arbetssökande söker arbete, då de är övertygade om att ifall arbetslösa söker arbete så får de ett arbete genom sitt kontaktnät som de själva skulle kunna vid en ev. arbetslöshet.

Men de ser även människor som slöa och för att människor inte ska kunna slöa och leva av a-kassa har de sänkt denna och sänker denna kontinuerligt genom inflationen. Då tror de att människor använder sina kontakter och får ett arbete.

Men arbetslösa är utanför socialgrupp 1-2 människor. De är utan kontakter på arbetsmarknaden, därför är de arbetslösa!

Att då låta a-kassan ligga still sedan 2002 och dessutom sänka den för de långtidsarbetslösa med 15 % och låta inflationen år för år göra resten av ekonomisk misär för dessa är enbart av ondo för samhället.

Så går det när man låter människor utan erfarenhet av arbetslöshet styra ett land. Fördomsspridning och utanförskapande med medföljande segregation och minskat arbetstagande blir resultatet.

Du är inte välkommen i min klass!

Detta är vad elever nu har rätt att säga och önska om sina kommande klasskamrater.
Legal mobbing av elever har snart blivit tillåtet i alla skolor. Några skolor tillåter det redan.

Detta diskriminerande och mobbande har blivit allt vanligare i vårt samhälle i dag. Allianspolitiken har gjort diskriminering till en laglig åtgärd i arbetslivet genom tillåten skattebelastning inte utefter inkomst utan utefter om du kan och får jobba eller inte.
Detta diskriminerande sprider sig nu inom alla slag av områden i samhället. Alliansen visade vägen och sorteringen av människor sker snart inom alla områden och som vi ser nu även inom barn och skola.



Det Gemensamma livets bröder

En grupp av lekmän inom kyrkan med Gerard de Groote som ledare såg dagens ljus under 1400 talets slut. Det var män som predikade om den andliga pånyttfödelsen. De levde tillsammans o delade broderligt sina ägodelar. Sektens eller om man så vill denna tros inriktning spreds inom det tyska riket.

De var inte bundna vid eller önskade sig påvens godkännande som tidigare ordnar gjort.
Jag tänker då på klosterordnar. Men det var kanske dumt att göra den jämförelsen då de inte hade några ordensregler.

De vördade följande: tolerans, ödmjukhet, vördnad, kärlek till sin nästa och plikt.

De lämnades i Fred av kyrkan o påven då de inte gick i opposition mot denna utan enbart kallt konstaterade att den inte motsvarade deras religiösa behov och så var det med detta.

Som vanligt har även wikipedia lite kunskap att förmedla, se här:

Umgängesformer beror på frustrationsnivå.

I den klass som jag vill utrycka det som har låg utbildning finns inte de höga eller trygga lönenivåerna i kronor räknat och sparsamhet och inskränkningar av möjliga upplevelser är nödvändiga.

I ledande klasser de med bra lön eller makt är möjligheterna större att förverkliga sig och få stimulerande liv.

Utifrån detta konstrueras umgängesformerna. I en lägre klass är intresset koncentrerat till enkla nöjen, snabbmat, musik, och teve och i uppdelning av dom och vi. Man har ett mindre ordförråd och vill hävda sig bland de sina genom kraftutryck, svordomar och hoppas med detta bli någon som man i grupptillhörigheten ser upp till, beundrar och respekterar.

I den andra klassen behövs inte detta, man har redan en ställning i gruppen men än mer i samhället och ses ofta med respekt av den underliggande klassen som oftast är deras personal eller underlydande.

Här behövs sällan kraftutryck eller svordomar i umgänget. Makten visas mot underställda ofta också just med detta att inte använda det underklassen är van vid, kraftutryck eller höjda röstlägen, vilket då får underklassen att känna sig mindre hemma i samtalet med en bestämmande och vilket då resulterar i respekt för den överordnande då denne känns främmande i samtalet och även skrämmande.

Klass är ärftligt och kan enbart till viss del förändras genom en klassresa genom utbildning. Men inte heller denna garanterar en förändring då kontakterna med överliggande klass inte finns naturligt och främlingskapskänslan består både uppåt men även av de från högre klasstillhörighet neråt.

Detta är en filosofisk fundering utifrån den verklighet man kan uttolka om man ser bakom kulisserna av umgängesformer.