Google

Translate blog

Visar inlägg med etikett krater. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett krater. Visa alla inlägg

tisdag 7 januari 2020

Stor meteorkrater hittad i nordöstra Kina


Kinesiska forskare vid Guangzhou Institute of Geochemistry under the Chinese Academy of Sciences har upptäckt en krater från ett meteornedslag för ca 10000 år sedan. Nedslaget har en diameter av 1850 meter och ett djup på 150 meter och finns i Yilan County i nordöstra Heilongjiang-provinsen i sydvästra Kinas i Lesser Khingan bergen.


 Den skålformade nedslagskratern är välbevarad enbart en tredjedel av kanterna är borta. Gropen efter nedslaget är till stor del i dag täckt av björk.


Yilans krater vilket är dess namn bildades då den slog ner på krit- och granitberggrund. Men för det exakta datumet för dess nedslag behövs ytterligare studier. Avlagringar i botten av kratern visar att det en gång innan nedslaget skedde fanns en sjö på platsen. Denna försvann vid nedslaget som skedde i denna.


Det finns cirka 190 bekräftade kratrar över hela världen inklusive ovan enligt Earth Impact databas där uppgifter av detta slag finns 


Bild från vikipedia på Världskarta  av kratrarna på jorden från Earth Impact databas uppdaterad i november 2017 (hovra över en krater för att visa detaljer) OBS om detta inte går vid tryck på bilden ovan gå först går in på denna sida vilket är länken till vikipedia. 

måndag 25 november 2019

Vad konsumerar syre på Mars? Forskarna undrande.


För första gången har forskare mätt säsongsvariationerna i de gaser som fyller luften direkt ovanför ytan av en krater på Mars. Resultatet blev intressant då det gällde syre. Denna gas beter sig på ett sätt som forskarna hittills inte kan förklara utifrån hittills kända kemiska processer.


Under loppet av tre marsår (ca 6 jordår) visade ett instrument i provets analysresultat på mars (SAM) Portable Chemistry Lab vilket finns i rymdbilen Curiosity att sammansättning av kväve och argon följer ett förutsägbart säsongsmönster under året, växande och avtagande i koncentration från en krater under hela året i förhållande till hur mycket CO2 som finns i luften. Forskarna förväntade att även syre skulle göra det samma. Men det gjorde det inte.


Istället visade det sig att syrehalten i luften steg under våren och sommaren med så mycket som 30 %, och sedan sjönk tillbaka till nivåer som förutsågs.


Detta mönster upprepades varje vår även om mängden syre till atmosfären varierade vilket innebär att något producerar syre och sedan förbrukar det.


Den enda tidigare rymdfarkost med instrument som kunnat mäta sammansättningen av marsluften nära marken var NASA: s Viking som anlände till Mars 1976.

 Experimenten med Viking täckte dock bara några Marsdagar så det kunde inte avslöja de olika gasernas säsongsbetingade mönster. De nya SAM-mätningarna är de första som gör det. SAM-teamet kommer att fortsätta att mäta atmosfäriska gaser så att forskarna kan samla in mer detaljerade uppgifter under varje säsong framåt. Under tiden  ska Melissa Trainer en av forskarna och hennes team hoppas att andra marsexperter kommer att arbeta för att lösa syre mysterium.



"Det här är första gången vi ser detta intressanta beteende upprepas år för år som vi inte förstår helt och fullt”, säger hon. "För mig är detta en öppen uppmaning till alla smarta människor där ute som är intresserade av detta: se vad du kan komma med som förklaring,” tillägger hon.


Jag (min anm) ser det som spännande vad som producerar och förbrukar syret på Mars. Något är det men vad en biologisk eller en kemisk process? Ingen vet i dag. Men vi ska även förstå det med att upptäckten kommer från en krater varför just detta och är det en unik krater?

Bild från NASA på Mars yta.

fredag 1 november 2019

I Siljansringen i Sverige finns Europas största krater här har forntida mikrober en gång levt.


Analys av materia från Europas största krater, Siljansringen i Sverige visar att här sedan miljontals år lever eller finns spår av mikrober.


För ungefär 400 miljoner år sedan slog en massiv meteor in i området som nu är norra Europa och grävde en gigantisk krater mitt i det som idag är Sverige. Idag borras efter gas i nedslagsplatsen, den så kallade Siljanringen.


När forskarna vid Linnéuniversitetet undersökte stenar därifrån fann de tecken på långvarig mikrobiell aktivitet. "Vi undersökte den intensivt brutna klippan vid betydande djup i kratern och noterade små kristaller av kalciumkarbonat och sulfonamid i frakturer,"  säger Linné forskaren Henrik Drake i ett pressmeddelande.

 "När vi analyserade den kemiska sammansättningen inom dessa kristaller blev det tydligt för oss att de bildats av mikrobiell aktivitet."


"Specifikt, den relativa överflöd av olika isotoper av kol och svavel inom dessa mineraler säger oss att mikroorganismer som producerar och konsumerar växthusgasen metan har funnits här och även mikrober som minskar sulfat till sulfid," drake Sade. "Dessa isotoper är fingeravtryck av liv som en gång fanns här."


Med hjälp av Radioisotopiska dateringsteknik kunde forskarna bestämma att mikroberna var vid liv  för  mellan 80 och 220 miljoner  år sedan. Forskare har länge teoretiserade att forntida asteroider och kometer kan ha levererat ingredienserna för tidiga livsformer till jorden, eller kanske till och med ledsagande redan blomstrande mikrobiella samhällen från avlägsna planeter till vår.


Men i den senaste forskningen Publicerad i tidskriften Nature Communications föreslås att mikroberna som lever djupt inne i Siljan kratern anlände efter nedslaget. Det är mikrober som redan fanns på jorden som spred sig dit.


En mycket trolig och sann slutledning enligt mig (min anm).


Bild 1 från vikipedia på Siljansjön Dalarna som gett namn åt Siljansringen här med Rättvik Vidablick i förgrunden. Bild 2 även den från vikipedia här ses kraterringens konturer.

söndag 6 oktober 2019

Ingen vet hur denna stora krater på månens nattsida kom till.


  För miljarder år sedan smällde något in i den mörka sidan av månens sydpol och bildade solsystemets störst kända krater. Kratern (med namnet Aitikenkratern) är 2500 km bred och 13 km djup.


I årtionden har forskare förmodat att den gigantiska kratern skapades av en frontalkrock med en mycket stor meteors kraftiga nedslag.  Men i en ny studie publicerad 19 augusti i tidskriften Geophysical Research Letters finns en diskussion om detta är sanningen.


Efter att ha analyserat mineraler från botten av kratern visas att dennas sammansättning inte visar materia från månens mantel vilket bör ha gjorts vid ett direkt nedslag från ovan av en meteor av denna storlek då denna bör ha slagit ett hål ner i denna. Det är enbart materia här från månens ytskikt.


”Vi ser inte mantelmaterial på nedslagsplatsen som förväntat," sägs det av medförfattaren i studien Hao Zhang, vetenskapsman vid China University of geosciences.


Fynden utesluter en direkt kollision med en hög hastighet av en meteor och ställer frågan vad som då hände?


I undersökningen av materialet fann man kristallinsten som kallas Plagioklas som det överlägset mest rikliga mineralet i varje prov i ett förhållande av mellan 56% till 72% av kraterns sammansättning säger forskarna. Plagioklas är extremt vanligt i jordskorpan på  jorden och månen men mindre vanlig i  mantlarna  av dessa. 

Plagioklas i sig är ett samlingsnamn för en grupp fältspater vilka bildats vid hög temperatur. Även om laget upptäckte andra mineraler i skorpan som är vanligare i månens mantel såsom olivin. Olivin är däremot mycket litet förekommande i kratern och visar att nedslaget inte bröt ner i manteln.
  

I en studie publicerad i 2012 i tidskriften Science hävdades att en meteor av  något långsammare hastighet istället i en vinkel av 30 grader slagit ned (snuddat till månen) och sedan fortsatt vidare bort från månen. Studsat vidare kan man säga.

Denna sista idé anser jag som mycket trolig.


Bild från Nasa som visar ovanstående krater.

söndag 5 februari 2017

Rymdbilen Opporunity fortsätter sin färd längs kratern Rim på Mars

Rymdbilen fortsätter på Mars sina undersökningar och går just nu längs kanten av en krater med namnet Rim. Längre fram ska den köra in dalen Willamette.

Längs vägen fotograferas det och undersöks vad som ses och kan vara intressant. Målet är att lära mer om geologin på Mars och om något organiskt material finns eller har funnits.


Resan fortsätter, när något intressant hittas vet ingen. Men inget av det som hittas är hemligt allt släpps till allmänheten det kan vi vara säkra på. Inga hemligheter från stater av militärstrategiskt slag finns på Mars under överskådlig tid vilka ska hemligstämplas.