Google

Translate blog

Visar inlägg med etikett metan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett metan. Visa alla inlägg

onsdag 20 september 2023

Metan och koldioxid i atmosfären i K2-18 b. Kan innebära liv på planeten.

 


K2-18b är en exoplanet som kretsar kring den röda dvärgstjärnan K2-18 på 124 ljusårs avstånd från Jorden. Planeten är 8,6 gånger mer massiv än jorden.

NASA: s James Webb Space Telescope hittade intressanta molekyler i  K2-18 b:s atmosfär. Upptäckten av kolbärande molekyler som metan och koldioxid. Webbs upptäckt läggs till de senaste studierna som tyder på att K2-18 b kan vara en Hyceanplanet. På en hyceanplanet finns väte i atmosfären och hav bestående av vatten på ytan.. 

Den första insikten i de atmosfäriska egenskaperna hos denna exoplanet som finns i den beboeliga zonen runt sin sol kom från observationer med NASA: s  Hubbleteleskop.

K2-18 b finns  i riktning mot stjärnbilden Lejonet. Exoplaneter som K2-18 b med storlek mellan jorden och Neptunus finns inte i vårt solsystem (men är en vanlig planettyp i andra solsystem). Denna brist på motsvarande närliggande planeter innebär att dessa "sub-Neptunus" är dåligt förstådda och arten av deras atmosfärer är en fråga som debatteras bland astronomer. Överflödet av metan och koldioxid och bristen på ammoniak stöder hypotesen att det kan finnas ett hav av flyttande vatten under den väterika atmosfären på K2-18 b.

Webb-observationerna gav också en trolig detektion av en molekyl som kallas dimetylsulfid (DMS). På jorden uppstår denna bara från liv. Men då K2-18 b ligger i den beboeliga zonen och nu visat sig innehålla  kolbärande molekyler, betyder inte det nödvändigtvis att planeten har livsformer. Planetens storlek - med en radie 2, 6 gånger större än jorden innebär att planetens inre sannolikt innehåller en stor mantel bestående av is under hårt tryck likt på Neptunus. Men på K2-18 b med en tunnare väterik atmosfär och en havsyta. Men havet kan vara för varmt för att hysa livsformer och är kanske inte i  flytande form.

Även om denna typ av planet inte existerar i vårt solsystem, är sub-Neptunusplaneter den vanligaste typen av planet som  är kända i vår galax, beskriver teammedlem Subhajit Sarkar vid Cardiff University. Teamets resultat har godkänts för publicering i The Astrophysical Journal Letters.

Bild en illustratörs tolkning av K2-18b (blå) kretsande runt sin sol den röda dvärgstjärnan K2-18. På bilden ses  ytterligare en exoplaneten runt solen K2-18c.

fredag 25 februari 2022

Nya rön om bruna dvärgstjärnor bildas

 


Bruna dvärgar är enligt de flesta astrofysiker misslyckade stjärnbildningar. Ett mellanting mellan stjärna och gasplanet. Detta eftersom de inte har tillräcklig med massa för att starta en förbränning av väte i sina kärnor och därmed en stjärnbildning samtidigt som för mycket massa att bli en gasplanet.

Astrofysiker fokuserar på de yngsta bruna dvärgarna de så kallade proto-bruna dvärgarna (de som är i början av sin bildning). De är bara några tusen år gamla och är fortfarande i de tidiga formationsstadierna. Astrofysiker vill veta om gasen och dammet i dessa proto-bruna dvärgar liknar sammansättningen av de yngsta solliknande protostjärnorna (de som sedan blir stjärnor av olika storlek och styrka som ex vår sol).

Man fokuserar på metan vilket är en enkel och mycket stabil gasmolekyl som när den väl har bildats endast kan förstöras av högenergiska fysiska processer. Metan har hittats på flera exoplaneter.

Metan har spelat en grundläggande roll i att identifiera och studera egenskaperna hos de äldsta bruna dvärgarna i vintergatan. Bruna dvärgar i en ålder av flera hundra miljoner till flera miljarder år gamla.

Nu har för första gången ett team Astrofysiker lett av LMU-astrofysikern Basmah Riaz på Münchens universitet upptäckt deutererad metan (CH3D) i tre protobruna dvärgar. Det är den första tydliga upptäckten av CH3D utanför vårt solsystem. Det är ett oväntat resultat. Detta då proto bruna dvärgar är mycket kalla och täta objekt och därmed svåra att studera, hitta och finna  metansignaturer i om man använder det infraröda sökområdet men lättare om man använder i millimetervågområdet. Detta gäller då man söker signaturer av deutererad metan, då det gäller metan i sig  är förhållandet motsatt (då söks detta inom det infraröda fältet).

Det är oväntat att även om det bara finns en solliknande protostjärna känd hittills där CH3D  preliminärt upptäckts har LMU-teamet upptäckt CH3D i 3 proto bruna dvärgar (nybildade dvärgar där man kan söka  CH3D). Proto bruna dvärgar uppvisar en rik varm organisk kemi och bör kanske även omtolkas i sin protostjärnfas.

"Metanet i de protobruna dvärgarna kan eller kanske inte överlever eller behåller ett högt överflöd hos de äldsta bruna dvärgarna", säger medförfattaren Wing-Fai Thi vid Max Planck Institute for Extraterrestrial Physics. Eftersom en varm miljö är gynnsam för att bilda mer komplexa molekyler är protobruna dvärgar spännande föremål att söka efter dessa molekyler i framtiden.

Kan det vara så att CH3D är första fasen av ren metan som sedan blir slutprodukten i äldre bruna dvärgar (min anm.)?

Bild vikipedia.

onsdag 14 juli 2021

Månen Enceladus gejsrar innehåller metan vilket indikerar att liv kan finnas i havet under isen.

 


En okänd men bekräftad metanproducerande process sker i havet under isen på Saturnus måne Enceladus visar en ny studie publicerad i Nature Astronomy av forskare vid University of Arizona och Paris Sciences & Lettres University.

Gigantiska plymer av vatten som bryter upp genom isen från Enceladus har länge fascinerat både forskare och allmänhet vilket inspirerat till  spekulationer om det vidsträckta havet som tros finnasmellan månens steniga kärna och dess istäckta yta. Cassini (rymdfarkosten) upptäckte en relativt hög koncentration av vissa molekyler särskilt dihydrogen, metan och koldioxid när denna tog prov vid genomflygning av en gejser över månen.

 Mängden metan som hittades i kaskaden var oväntad. Teamet ovan fick möjlighet att analysera provet och ur detta har nu teorier utarbetats om vad som sker under isen och vad som finns där och varför. För det första gjordes bedömning av vilken hydrotermisk produktion av dihydrogen som bäst skulle passa in i Cassinis observationer och om denna produktion kunde ge tillräckligt med "näring" för att upprätthålla en population av jordliknande väteotrofa metanogener.

För att göra det utvecklade de en modell för förökningstakten hos en hypotetisk väteotrofisk metanogen, vars termiska och energiska nisch modellerades utefter kända stammar av desamma på jorden.

Forskarna körde sedan modellen i en datasimulering för att se om en viss uppsättning kemiska förhållanden såsom dihydrogenkoncentrationen i hydrotermisk vätska, och vilken temperatur som skulle ge en lämplig miljö för dessa mikrober att växa. De undersökte också på vilken effekt en hypotetisk mikrobpopulation skulle ha på sin miljö, till exempel på utsläppshastigheten av dihydrogen och metan i en gejser.

"Sammanfattningsvis kan vi inte bara utvärdera om Cassinis observationer är förenliga med en miljö som är möjlig för livsformer utan vi kan enbart göra kvantitativa förutsägelser om observationer som kan förväntas, om metanogenes faktiskt inträffar i Enceladus havsbotten", förklarade Ferriere.

 

Resultaten tyder på att även den högsta möjliga uppskattningen av abiotisk metanproduktion - eller metanproduktion utan biologiskt stöd - baserad på känd hydrotermisk kemi är det långt ifrån tillräcklig för att förklara metankoncentrationen som mättes  i gejsern. Att tillsätta biologisk metanogenes till blandningen kan dock förklara produktionen av metan för att matcha Cassinis observationer.


"Vi drar naturligtvis inte slutsatsen att liv existerar i Enceladus hav", säger Ferriere. " Snarare ville vi förstå hur troligt det skulle vara att Enceladus hydrotermiska ventiler kunde vara beboeliga för jordliknande mikroorganismer.

En spännande resa i upptäckter kan det bli (min anm.) hur troligt är det att mikroorganismer finns här? Det kan vi bara spekulera över tills vi kan göra fler och djupare undersökningar på plats i djupet av månens hav.

Bild från vikipedia på Saturnus måne Enceladus tagen av Cassini vid dess överflygning 2007.

söndag 3 januari 2021

Metan i en atmosfär är starkt tecken på liv

 


Metan en växthusgas och ökande utsläpp från främst olje- och gasutvinning ökar metanhalten i atmosfären vilket anses vara en bidragande orsak till en förstärkt växthuseffekt. De huvudsakliga källorna till metan är utsläpp från ansamlingar av metan på havsbotten och från manteln i jordens innandöme bland annat från lervulkaner.

 Utvinning från fossila bränslen främst från kol. Djurs matsmältningsprocess främst boskap och då från speciellt kor och andra idisslare. Produktion av arkéer i risfält. Anaerob(något organiskt som kräver syre för nedbrytning och sedan ger ifrån sig metan) nedbrytning av organiskt material. Industriella källor. Föråldringsprocessen i vanlig asfalt.

Det ultrakraftiga James Webb Space Telescope som sänds upp senare i år kommer att vara ett kraftfullt verktyg i sökandet av allt möjligt däruppe. Uppdragen och förväntningarna är många från från all världens astronomer. Ett uppdrag kan bli att söka efter metanförekomst i exoplaneters atmosfär om nu forskarna fårtid med teleskopet för detta.

Syre kan verka som det självklara att leta efter i en planets atmosfär när man söker efter tecken på liv, men det är fel. Genom detta antagande kan liv missas. Dess närvaro eller brist på syre är inte en tillförlitlig indikator. Jordens historia visar det.

Jordens atmosfär i dag innehåller cirka 21 % syre, och vi vet att det mesta kommer från organismer i planetens hav. Men det fanns en tid när cyanobakterier på den unga jorden började producera syre som en biprodukt av fotosyntesen (inget syre av betydelse för livsprocesser fanns då) och att det tog lång tid innan denna fotosyntes bidrog till en syrehalt som kunde ge andra slag av liv än dessa bakterier. Troligen en miljard år.

 

Tänk om vi undersökte en exoplanet och inte hittade syre och därmed  antog att där inte finns liv. Det skulle innebära att vi missat att där just nu fanns liv som inte behövde syre men som avgav metan. Mycket metan på en planet är en indikator på liv. Till denna ovanstående planet kom vi en miljard år för tidigt för att finna eventuellt liv av det slag som behövde syre och som kanske skulle vara likt vårt sätt att andas. Planeten var inte syresatt ännu.

Vi bör (min anm) vara uppmärksamma på att liv kan finnas i former vi inte kan föreställa oss. En annan möjlighet även om det finns syre är att liv på en exoplanet kan ha som grundmaterial kisel istället som hos oss kol. En värld med levande varelser vars grund baseras på kisel är en värld av varelser som rör sig så långsamt att vi kan ha svårt att förstå att det är levande kanske intelligenta varelser med en hög civilisation som vi inte kan förstå  att vi funnit.

Bild från pxhere.com. Enligt forskare kommer 17 % av metanutsläppen  från djurs matsmältning. En enda ko beräknas producera 400 gram metan per dag på Jorden. Vad som eventuellt producerar metan på en exoplanet vet vi inte (vikipedia).

tisdag 18 februari 2020

Brandfarlig is innehåller liv


Genom att studera vad som kallas "brandfarlig is" har forskare upptäckt att mikroskopiska bubblor inom denna innehåller liv. Dessa resultat kan ge uppslag om var man kan söka och identifiera utomjordiskt liv på ex Pluto eller dess måne Charon där is av metan finns. Det är detta slag av is som är brandfarlig.


Brandfarlig is, även känd som metanhydrat skapas när metangas är instängd i ismolekylära strukturer. Bitar av denna frusna gas och is innehåller mikroskopiska bubblor av olja och vatten. I en ny studie fann forskare som studerar "brandfarlig is" i Japanska havet mikroskopiskt små levande varelser i dessa bubblor.  

Forskarna kom genom denna upptäckt på ett nytt sätt att söka efter liv i rymden. Glen T. Snyder, en forskare vid Meiji University och huvudförfattare till den nya studien var en av upptäckarna. I kombination med andra bevis av samma slag som samlats in av kollegorna till Snyder visades att även under nära fryspunkten av etan och extremt högt tryck bestående av endast tung olja och saltvatten fanns det liv i denna is.
  

Stephen Bowden vid University of Aberdeen's School of Geosciences i Skottland, en av medförfattarna till studien sade i ett uttalande. ”Så vad ger detta oss i sökandet efter utomjordiskt liv? "Metan i "metan hydrat" är känd för att försämra organiskt material på havsbotten. Men vad vi aldrig förväntade oss att hitta var att mikrober fortsätter att växa och producera dessa sfäroider, hela tiden i isolerade i små kalla mörka fickor av saltvatten och olja i denna metan," "Det ger verkligen idé till att söka liv på  kalla mörka platser och öppnar upp en teori om förekomsten av liv på andra planeter."


Liv (min anm) är verkligen något som finns överallt på Jorden. Men finns det någon annanstans? Jag tvekar.



Bild från  på islandskap men det är inte denna form av is på Jorden som det handlar om. Det är bara en illustration på islandskap. Länken ovan i inlägget visar denna.

tisdag 27 augusti 2019

Metan är organiskt material som bryts ner och finns på Mars. Men…


Metan bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefattiga miljöer.  Metan finns på vissa platser på Mars. Men har inget med vinderosion att skaffa enligt nya rön.

Vid Newcastle University har studier visat att metankan framställas över tid  både geologiskt och biologiskt. 

Anna Neubeck, forskare vid Uppsala universitet säger bland annat i vetenskapsradion den 8 juni 2018, – Tyvärr finns flera processer som kan skapa organiska föreningar utan liv. 


Detta med anledning av att man inte ska ta för givet att tecken på metan på Mars eller andra himlakroppar säkert pekar på liv. Vi har ju ex Saturnus största månen Titan där sjöar av etan och metan finns (dock vet vi inte här heller dessas ursprung) . 

 Men det ger en kanske 50 % möjlighet att det kan finnas liv (eller har funnits) på platser  där metan finns. Det vet vi bara när vi på plats kan noggrant undersöka källans ursprung.


 På Mars upptäcktes metan  redan 2003 på vissa platser. Gasen finns i speciella fickor på Mars vilket kan visa att det här finns eller har funnits liv under ytan.


Det är en fråga för framtida studier vad som bildat metanet här. I dag vet ingen.


Här på jorden bildas däremot 80 till 90 procent av allt metan från (eller av)  olika livsformer. Men gasen kan bildas på annat sätt så ett helt säkert tecken på liv är inte förekomsten av gasen. På jorden bildas 10% av oorganiska effekter.


 Bild från vikipedia på en av metanbildarna i världen. Men det finns många fler människan exempelvis.

måndag 3 oktober 2016

Metan avdunstar från Pluto men en del hamnar på oväntad plats och ses där.

Hela tiden försvinner en liten del av Plutos metan och kvävgas ut i rymden. Detta fortgår hela tiden.


Ca 2,5% av denna metangas hamnar på månen Charons ytan där den sakta flyter fram. Detta gör att det över tid gett Charon dess rödaktiga yta. Först nu har man kommit fram till detta, vad som gett eller ger Charon dess rödaktiga yta  och bildat denna färg. 

Eventuellt har en liten mängd vatten även med detta att göra för att så ska kunna ske. 

torsdag 21 juli 2016

Titan är en måne runt Saturnus med en storlek större än planeten Merkurius.

Titan hade kallats en planet om den haft en egen bana i vårt solsystem istället att som nu vara en måne till Saturnus.

Här flyter floder och finns sjöar. Inte av vatten utan av metan. Här regnar det men även regnet är metan i en atmosfär av nästan enbart kvävgas.  På Jorden har vi vattnets kretslopp på Titan är det metan som är kretsloppet.

Här finns en tät atmosfär vilken är svår att se igenom. Men tre sjöar har upptäckts på Titan vars största djup är ca 200 meter där 2 cm höga vågor sköljer kusterna.
Nu har en vätecyanid upptäckts i ytan på Titan en som man tror föregångare till livets aminosyror.

Experiment har tidigare gjorts i laboratorium för att försöka skapa byggstenar för liv med utgångspunkt från vätecyanid och dessa försök har gett positiva resultat.


Men detta ska inte tolkas  som att man visat på liv på Titan, däremot behövs mätningar på plats i framtiden för att lära mer om Titan.

söndag 25 oktober 2015

Saturnus största måne Titan är högintressant för astrobiologerna. En sjö lika stor som Kaspiska havet finns bland annat här.

Titan är den måne vilken har en mycket tät atmosfär vilket gör den svår att undersöka. Men rymdlandaren Huygin landade här och har tagit bra bilder från ytan. Bilder vilka visar på den enda himlakroppen i vårt solsystem med flytande vätska i form av sjöar på ytan.

Även floder existerar på denna måne vilken i storlek är större än planeten Merkurius.

Största sjön här kallad Kraken är ungefär lika stor som Kaspiska havet på Jorden. På Titan ska finnas komplexa organiska molekyler vilket kanske kan antyda på något slag av liv.

Men då yttemperaturen är ca -180 grader finns inget rinnande vatten här utan sjöar och floder består av vätska som flyter i denna temperatur.  Det är metan och eller etan.

Atmosfären är metan och kvävgas i första hand.  För att läsa lite om hur astrobiologerna tänker angående möjligt uppbyggande av cellmembran och i förlängningen liv i denna miljö se medföljande länk här.

tisdag 25 mars 2008

Förstår vi vad som upptäckts på planeten HD 189733b ?


Wolff den avskedade professorn från universitetet i Halle är känd för eftervärlden för sin ståndpunkt om naturrättsbaserad och förnuftsenlig etik.

Han ansåg att inget annat behövs än förnuftet för att en människa ska förstå vad som är rätt eller fel. Förnuftet är givet av naturen och har inget med Gud att göra ansåg han. Men däremot har det säkert enligt mig idémässigt med Platon och hans idévärld att göra och likaså Sokrates och hans förlösningsdialoger. Wolff var säkert starkt påverkad av dessa filosofer.

Wolff ansåg att den vise enbart behövde lita till sitt förnuft. Medan det för den oförståndige behövdes en överhet av poliser o domstolar och även religion med dess hot om eviga straff och belöningar för att hålla dessa oförnuftiga i tukt och förmaning tills de lämnade sitt barnstadium och själva förhoppningsvis blev förnuftiga medborgare.

Det är lite av önsketänkande i denna filosofi. Men förnuft måste begreppsmässigt utredas för att man ska veta vad som ska läggas in i begreppets betydelse. Olika personer ser förnuft på olikartat sätt liksom begreppet dygd som numera är ett svårtolkat begrepp. Ett begrepp som det lades stor betydelse i tidigare och som de flesta visste betydelsen av även i samhällets lägre skikt. Dygdbegreppet idag är något som även universitetsstuderande har svårt att förstå betydelsen i.

Så begreppsanalys behöver ses i sitt sammanhang och sin tids tolkning för att vi ska förstå. Var tid tolkar enligt sitt tolkningsmönster. Men kanske kan man förstå hur Wolff tolkade förnuft genom att läsa något av hans verk.
Förnuftiga tankar om Gud världen och människosjälen publicerad 1720.
Förnuftiga tankar om människornas göranden och låtanden publicerat 1720.
Förnuftiga tankar om människornas, djurens och växternas delar publicerat 1725.

Här bör finnas svar på Wolffs förnuftstolkning. Men så enkelt är det inte alltid att få svar på hur en begreppsanvändare ser på och använder ett begrepp. Och ännu svårare är det i vardagsspråket människor emellan eller i media att veta vad en person lägger in i ett begrepp denne använder och därför blir missuppfattningar vanliga i vardagens umgänge och mediers utgåvor.

Ibland är det inte bara värdeomdömen som bör begreppsmässigt tolkas för rätt förståelse. Det kan även vara begrepp som används om ting och substantiv. Vi kan tänka på metan som ett sådant. Metan bildas genom nedbrytning av organiskt material. Detta vet de flesta.
Men hur kan det då finnas metan på en planet som nyligen upptäckts där yttemperaturen är så hög att inget känt liv kan finnas där? Se länk.
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article74935.ece

Min uppfattning är att det inte kan detta. Metan som vi känner det kan omöjligt bildas där hettan är så stark som på denna planet. Metan är även brandfarlig. Det är 1000 k på planetens yta vilket är 726 grader Celsius. Metans antändningstemperatur är 385 grader Celsius. se http://www.johnnyronnberg.com/astrowebb/rymdfart/nyheter/spitzer.htm Men hur kan då metan finnas här?

Mitt svar är att man sett spår av något annat än metan. Det är inte metan utan någon annan förening som gett samma utslag som metan på sin väg genom spektret utifrån rymdens vidder. Något har stört ljusets väg från planeten och gett upphov till ett spektrum som kan tolkas som metan.


Min uppfattning är helt enkelt att det inte kan finnas metan på planeten. Det handlar om mätfel av något slag. Man har mätt något helt annat och tolkat resultatet enligt en förförståelse som inte är aktuell i detta fall. Alternativt finns en källa med metan (ett dammoln) på vägen mellan denna planet och jorden som mätts istället för spektret från planeten.