Annie Lööf försöker visa att alla i alliansen är för att riskkapitalister tjänar pengar på vård o skola och försvinner med våra skattepengar till skatteparadis.

Citat: Centerns partiledare Annie Lööf anklagar Allianskollegorna Borg och Björklund för att ha vänt kappan efter vinden.

Hon anser att de går V-ledaren Sjöstedts ärenden i frågan om riskkapitalister som ägare inom välfärden.

– Det är populistiskt, säger hon i SvD.  -- Centerledaren säger att partiet inte kommer att ändra sin syn på vinster inom välfärden och menar att det är att ”välja den enkla vägen och förbjuda vissa saker”. Slut citat.

Nog är Annie Lööf här mer ärlig än Folkpartiets o Moderaternas ledare. Visst försöker de tillfälligt få väljare genom att påstå att de inte önskar riskkapitalister att tjäna pengar på vård, omsorg och skola.

Men glöm inte att dessa uttalanden ovan av Björklund mfl  är komna efter att John Bauer gymnasiet gick i konkurs.

Det var valfläsk att locka väljare på vänsterkanten att stötta alliansen om de sa nej till vinster inom välfärden. Vi har sett att vinster i välfärden är ett sätt att minska densamma och istället ge pengar till riskkapitalister. Politiken som ska skapa ett segregat samhälle ska ses som påtvingat på grund av brist på reformutrymme. Ett utrymme som alliansen medvetet tar bort genom ex. senaste tilltaget att låna pengar för att sänka skatten genom ett femte jobbskatteavdrag.

Syftet är att då kan inte en ev. rödgrön regering efter valet hjälpa de segregerade långtidsarbetslösa eller utförsäkrade till en bättre ekonomi, utan att låna än mer eller höja skatterna. Att höja skatter eller låna än mer skulle få katastrofala följder för de rödgrönas popularitet.

Moderaterna sa innan valet 2010 att de behövde en mandatperiod till för att omforma Sverige och förhindra att arbetssökande kunde få en inflationsskyddad försäkring eller höjd a-kassa.

Nu är vi där. Ett samhälle där arbetssökande ska ses som bidragstagare och därmed ska de segregeras ekonomiskt, hur lågt vet vi ännu inte, detta döljer alliansen.

Men Annie Lööf vågar säga det vi alla vet, att uttalandet om stopp för riskkapitalister att tjäna pengar på svensk välfärd betald av svenska skattemedel är en bluff och enbart uttalanden för att tjäna politiska poäng till valet 2014.

En röst på Annie Lööf ger ingen förändring av alliansens politik men hon kan dra politiska vinster av sitt uttalande, då hon ärligt säger sanningen bakom Anders Borgs och Jan Björklunds valpropaganda vilka är enbart bluff o båg.

Vad Göran Hägglund säger är inget alls verkar det som, han ser det nog som att ”tala är silver, tiga är guld” i denna fråga, så kan han vända kappan efter vinden utefter vad som sker framåt valet.

Tiggare ska ses som normalt i Sverige och kommer att öka. Inget att diskutera, utan något som människor måste vänja sig vid, i alliansens så kallade arbetslinjes Sverige.

Citat: Men regeringens egen hemlöshetssamordnare säger att tiggeriet är något Sverige måste vänja sig vid.

– Med den fria rörligheten kommer de här problemen, säger Michael Anefur, som är hemlöshetssamordnare på regeringskansliet och just nu utreder frågan. Slut citat.

Detta är framtiden i ett land som Sverige, vilket varit idiotiskt nog att gå med i EU och den fria rörligheten av människor. Inte arbetskraft då tiggeri väl inte kan ses som fri arbetskraft som ska ha möjlighet att komma hit o tigga.

Eller är det så, ska vi verkligen avtrubbas helt och acceptera tiggeriet med en gäspning?

Kanske det ingår i ”arbetslinjen” där vi stillatigande ska se vårt folk segregeras ekonomiskt om de råkar vara arbetssökande eller sjuka!

Alliansens sjuka människosyn segregerar arbetssökande ekonomiskt, tuffare för varje år som går, av nya jobbskatteavdrag och vägran av att höja a-kassan.

Är det detta samhälle vi önskar? Alliansen önskar det definitivt, ett samhälle av fler o fler ekonomiskt segregerade arbetssökande och sjuka. Är meningen att invandrande tiggare ska vänja oss vid att i framtiden få arbetssökande svenskar att tigga på gator o torg?!

Troligen, om man läser uttalandet ovan. Det nya tuffa Sverige ska vänjas vid att människor som inte får arbete ska tigga och be om sin mat och sin sängplats på ett ev. härbärge.

Sverige ska bli ett ”vi och dom” samhälle och svenska folket accepterar detta så länge de kan mutas med jobbskatteavdrag på bekostnad av vård, skola och omsorg om de svaga i samhället.

Om alla människor är unika, vad är då normalt?

Vi får alla veta att vi är unika och att ingen människa är den andra lik. Vi har alla egna fingeravtryck som vi präglar verkligheten med.

Ingen har varit lik någon annan sedan människan kom till och skapades. Vi ingår i en skapelse som fortskrider och som vi utan tvekan kan kalla evolution. Evolutionen är ett bevis på Guds skapelse, inte tvärtom som många fått för sig.

Men om vi nu alla är olika och alla alltid varit unika individer psykiskt som fysiskt, vad innebär det då att vara normal?

Knappast en psykisk eller fysisk status. Man kan däremot se normalitet som det svenska lagom. Inte för mycket och inte för litet. Något som kan accepteras utifrån regler och normer i en viss tid.

Om man tillhör detta lagom kan man accepteras. Men det innebär inte att man inte är olik andra. Man är fortfarande unik men vissa idéer ex bör man inte förverkliga om de ses som icke lämpliga i den tid som man hamnat i.

Utseendet kan man i dag förändra hur man vill genom kosmetika och operationer. Därför ser vi många som ser mycket lika ut då dessa försöker likna det vanligaste skönhetsidealen av vår tid.

Är du fattig? Det har de flesta människor varit i nästan alla tider.

I alla tider har fattigdom varit det vanligaste tillståndet för mänskligheten. Först under det senaste århundradet har detta förändrats i vissa västerländska länder.

I Sverige lyckades de sämst ställda bilda regeringsdugliga partier och föreningar som tog tag i fördelningen av ekonomiska resurser.

Vi, liksom flera andra länder, bekämpade fattigdom och fattigdomsfällor.

Men ju fler som fick det betydligt bättre desto fler som började se med misstänksamhet mot de som likväl var kvar i fattigdom.

Vi fick efterhand ett hårdare samhällsklimat igen. Bäst hade vi i Sverige under 80-talet sedan började samhällets ideologi förändras i snabb takt. Många hade nu fått en förmögenhet och började skatteplanera och ville minska statens utgifter för att få mer själva genom att skatter kunde sänkas.

Det dröjde dock till mitten av 2000 talet innan det borgerliga blocket lyckades ena sig i en mycket uträknande kampanj för att knäcka nöten om hur man skulle förändra samhället och få folket med sig.

Man tog då hjälp av människans inbyggda rädsla och egoism och lyckades få de nu betydligt rikare svenskarna (än under tidigare eror) att konstruera en syn på de som inte hade arbete som arbetsskygga bidragstagare och sjuka i många fall lika arbetsskygga, och som grädde på moset sänkte man inkomstskatten för de som hade arbete.

En ny giv var kommen. Lyckas och du ska få mer, misslyckas och du får skylla dig själv och leva därefter.

Fattigdomen var återställd och i Sverige likt många andra länder i Europa gick utvecklingen tillbaks till mänsklighetens status quo. En inarbetad och nödvändig fattigdom för att skrämma till lydnad och underkastelse.

Snart behövs varken psykologer eller psykiatrer.

Genom att fler och fler beteenden ses som normala får dessa yrkesgrupper mindre och mindre arbete. Samhället tjänar stora summor på att ge fler och fler beteenden normal status. http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=160141
Så snart blir det en spännande tid då man inte vet när man stöter på en kvinnolik man eller en kvinna med piskan viftande i luften med en man i koppel om halsen efter sig. Ja kanske även en man med en fastkedjad kvinna bakom sig, fast då undrar jag om inte feministerna reagerar. Ja förunderlig är människans vägar i en tid som vår.

Men fördelen kan vara att vi kristna kanske inte heller då som i många fall nu ses som kufiska individer. Detta sagt med anledning av de snart dagliga debattprogram i teve om hur konstiga vi ses när ateister eller vetenskapare försöker få kristna att ifrågasätta sin tro, samtidigt som de själva inte ifrågasätter sin otro.



Tidskriftsutgivaren Gjörwell

kallades de lärda mödors patriark och inte utan skäl då: han var en av 1700-talets flitigaste brevskrivare. Breven finns publicerade i en samlingsvolym med namnet, ”Samlade levnadsbeskrivningar”, volymen är intressant att läsa ännu idag. Den är utgiven 1781. Gjörvells böcker finns på välsorterade antikvariat. En mycket bra samling av antikvariat där man kan söka o köpa böcker. Jag har själv handlat här, på denna länksamling som uppdateras kontinuerligt är. http://www.martling.pp.se/antikvariat.htm

Carl Christoffer Gjörwell levde mellan 1731- 1811 och var en stor publicist. Hans son Carl Christoffer Gjörwell blev en mycket känd arkitekt. Han ritade exempelvis Garnisonssjukhuset i Stockholm. Idag landstingshuset. Han ritade även Drottningens paviljong. Denne man och namne inklusive son till den äldre Gjörwell levde mellan 1766-1837.

Den äldre blev även morfar till Carl Johan Love Almqvist så nog fanns det författareådra i släkten. Almqvist hade dock oturen att misstänkas, rätt eller fel, för stöld, förfalskning och mord på den procentare han hade lån hos och tvingades under en rad av år att gå i landsflykt.

Det var lite ur Gjörwells släkthistoria.