Rumtiden virvlar runt en slocknad stjärna däruppe.

Hur tid och rum virvlar runt en död stjärna (neutronstjärna) har bekräftat ännu en förutsägelse av Einsteins relativitetsteori enligt en ny studie. 



Det är ett fenomen som kallas Lense-Thirring effekt. 

Det anger att rumtiden virvlar runt en massiv roterande kropp (likt Merkurius gör runt solen se ovan länk om relativitetsteorin). 


Experiment har upptäckt Lense-Thirring effekt  i gravitationsfältet från den roterande jorden. Men effekten är utomordentligt liten och har därför varit svår att mäta. Objekt med större massor och mer kraftfulla gravitationsfält såsom neutronstjärnor erbjuder bättre möjligheter att undersöka detta fenomen.


Forskare fokuserade på PSR J1141-6545, en ung pulsar ca 1,27 gånger solens massa. Pulsaren finns 10.000 till 25.000 ljusår från jorden i stjärnbilden Flugan nära de södra korset.


En pulsar är en snabbroterande neutronstjärna som avger radiovågor längs de magnetiska polerna. (Neutronstjärnor är slutprodukten av stjärnor som dog i som supernovor i ett skeende  kraftfullt nog att krossa protoner tillsammans med elektroner för att bilda neutroner.)


Runt PSR J1141-6545 cirklar en vit dvärg med en massa ungefär som solens. Vita dvärgar är det som blev kvar av utbrända stjärnor efter stjärnor i medelstorlek som uttömt sitt bränsle och kastat från sig sitt yttre lager. Vår sol kommer att sluta som en vit dvärg en dag, liksom mer än 90 % av alla stjärnor i vår galax.


Pulsaren kretsar runt den vita dvärgen i en stram snabb bana mindre än 5 timmar lång och rusar genom rymden i en hastighet av 1 miljon km/h enligt, studiens huvudförfattare Vivek Venkatraman Krishnan, astrofysiker vid Max Planck Institute for Radio Astronomy i Bonn, Tyskland. Han säger även att "System som PSR J1141-6545 där pulsaren är yngre än den vita dvärgen är ganska sällsynta,". 


En svår (enligt mig) tanke enligt mig,  rum-tiden och relativitetsteorin är jag inte helt hemma inom.

Bild från  som visar hur vi förundras över verkligheten

Einsteins relativitetsteori åter bekräftad som sann

Astronomer har testat Einsteins allmänna relativitetsteori med hjälp av instrumentet MUSE på ESO:s jätteteleskop VLT i Chile och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble.

Som objekt fick galaxen ESO 325-G004 vilken finns i Kentaurens stjärnbild 450 ljusår från oss agera gravitationslins för förvrängning av ljuset från en mer avlägsen galax bakom den. Genom detta skapades en så kallad Einsteinring runt galaxen vilken var förutsett med Einsteins teori..

Genom att jämföra galaxen ESO 325-G004:s massa med hur rymden kröks kunde astronomerna konstatera att gravitationen fungerar som väntat enligt den allmänna relativitetsteorin. Detta utesluter några alternativa teorier som framlagts om tyngdkraftens beskaffenhet.

Forskarna kunde även mäta upp ytterligare en egenskap hos tyngdkraften. Detta genom att Einsteinringen skapats genom att galaxen förvrängt ljuset från en avlägsen galax som ligger bortom ESO 325-G004. Genom att studera ringen kunde astronomerna därmed mäta hur ljuset och härmed även rumtiden rubbats på grund den stora massan i galaxen ESO 325-G004.

Enligt Einsteins allmänna relativitetsteori deformeras föremål i rumtiden omkring ringen och därmed böjs också ljus av när det passerar. Detta ger upphov till fenomenet gravitationslinsning. Effekten går bara att mäta på mycket tunga objekt. Forskare känner till ett par hundra starka gravitationslinser, men de flesta ligger för långt bort för att det med precision kan uppskattas deras massa. Galaxen ESO 325-G004 är dock en av de linser som ligger närmast oss bara 450 miljoner ljusår från jorden.

1998 upptäckte forskare att universums utvidgningstakt ökar. Denna då överraskande upptäckt (man sökte dess motsats som man då trodde skulle bekräftas) kan inte förklaras om inte universum till stor del består av mörk energi.

Men för att detta ska vara sant måste man antaga att den allmänna relativitetsteorin är korrekt på mycket stora avstånd i universum. Ovanstående undersökning med dess resultat verkar bekräfta detta antagande som sant.

Bild en Einsteinring