Brist på hantverkare motarbetas inte med rätt utbildning i bristyrken av AF eller möjliggörs av Alliansens politik .

Många arbetsplatser söker hantverkare. Men de kräver inte bara utbildning i detsamma utan även erfarenhet, vilket är två motsatta poler som inte kan realiseras så ofta.

Hantverkare med erfarenhet har redan arbete. Om de byter arbetsgivare kvarstår bristen förflyttad till någon annan arbetsplats.

Men utbildning bör garanterat ge arbete i bristyrken. Avtal med en arbetsplats bör komma till stånd innan en utbildning görs. Då blir utbildningen meningsfull och bristen åtgärdas.

Men många av bristyrkena finns ex inte med som utbildningsmöjlighet genom arbetsförmedlingen. Kanske skulle arbetsförmedlingen köpa in denna från utomstående utbildare. Man handlar ju redan i dag med utomstående då det gäller coachning av arbetslösa. Denna nytta kan dock diskuteras.

Då inom coachning (likt inom fas 3 placering) har lycksökande företag kommit som sett en möjlighet att tjäna pengar på andras olycka.

Men vad jag vill med detta inlägg är att föreslå en lösning av enkelt slag på problemet med bristyrken.

Fas 3 skulle självfallet också i första hand utefter personers ev. funktionshinder placeras i utbildning som garanterade en arbetsplats istället för fas 3. Fas3 placerade ska ha förtur, plus självklart ungdomar, till de platser där bristen finns.

Det är arbetsgivarna som bör utbildas, inte fas 3 deltagarna.

Utbildas till att förstå att den som är långtidsarbetslös är en vanlig människa som haft otur i sitt arbetssökande. Som i de flesta fall inte har ett funktionshinder utan istället haft arbete sedan sin skoltid men blivit arbetslös som äldre genom rationaliseringar eller 

nedläggningar av fabriker.

Arbetsförmedlarna som haft hand om densamme har inte lagt sig vinning om att på allvar kämpa för att personen skulle få ett arbete eller praktik. Personen själv har inga kontakter som kan öppna möjligheten till ett nytt arbete.

Den långtidsarbetslöse har enbart en önskan: Att få en normal inkomst och kunna handla och konsumera igen som ”alla andra” med riktiga, avlönade jobb. Därför är denne mycket seriös i att få ett arbete och sköta det till 100 procent.

Men debatten i dag är i många fall att den arbetslöse ska utbildas.

Visst, många får en utbildning, men hur många får ett arbete efter detta?

Få, mycket få. Misstänksamheten mot den arbetslöse finns hos arbetsgivaren oberoende av om den arbetslöse har en ny utbildning och kan anställas med all slags bidrag.

Nej, utbildning och stora informationskampanjer bör göras.

Riktade till arbetsgivare gärna både gratis och där de lockas att anmäla sig genom en penningsumma som är skattefri kanske 5000-10000 kr vilket skulle löna sig mer samhällsekonomiskt än de pengar som nu utbetalas per månad för förvaring av fas 3 are.  Allt med syftet att få ut sanningen om  långtidsarbetslösa, då först kan vi få bort diskrimineringen på arbetsmarknaden och fler av de långtidsarbetslösa kan få ett riktigt arbete.

Och självfallet få bort fas 3. 

Lärare utbildas olika beroende på tidsvärderingar.

Gårdagens lärarutbildning innebar att kunna något om mycket. I dag att kunna mycket om litet.

Folkskolläraren var allvetare och fick i många fall vara rådgivare åt den lokalbefolkning som fanns i närområdet där denne verkade. I dag är grundskoleläraren en medelsvensson som inte uppmärksammas mer än vem som helst om denne inte begår något brott.

Gårdagens lärare var representanter för den kristna läran, den skulle läras ut och morgonbön, bordsbön och avskedsbön var legio plus en kort undervisning i ämnet varje morgon. Jag var själv med om detta under mina första 4 skolår i början av sextiotalet.

Förr lärde sig läraren att hålla disciplin på eleverna, agan var vanlig ofta påhejad av föräldrar som såg det som självklart att barnen fick en omgång vid olydnad i skola som hemma och av grannar vid behov. Det var ordning på ett annat vis i skolor och bostadsområden, alla vuxna hjälptes åt även med barn som inte var deras egna.

I dag vågar få vuxna säga till barn som uppför sig illa eller är högljudda i bostadsområden om det inte är deras egna. Ja även då kan de få problem om de för hårt talar till egna barn. Till andras kan de inget säga då dagens föräldrar anmäler, liksom barnen, så fort någon möjlighet ges.

Jag sköter mina barns uppfostran själv påstår många föräldrar och önskar ingen inblandning. Ja dessa dumskallar får skylla sig själva om de då en vacker dag upptäcker att deras odåga till son eller dotter råkat illa ut då ingen vågat bryta in då denne misshandlat, exempelvis, eller blivit detsamma eller annat ofog utspelats.

Finns det konstigare föräldrar historiskt sett än de vi har i dag och kan man se dem som ansvarsfulla? Svar NEJ! Bara överbeskyddande, svartsjuka och handlingsförlamade.

Förr utbildades efter behov.

Man utbildade sig eller utbildades för att få ett arbete. Skråväsendet var en form av utbildningsmöjlighet. Fäder och anhöriga andra.

Skolor utbildade från början människor i skriv- och läsandets mystik för att människor i industrialismens början skulle kunna räkna och läsa instruktioner när så behövdes.

Självklart även för att kunna läsa bibeln och därmed få en kunskap om människan och dennes villkor.

I dag utbildas flertalet till ingenting och många till arbetslöshet.

Är det då bättre i dag?

Nej! Det är en lek utan mening med utbildning med inget annat syfte än självförkovran som inte leder till något annat än studieskulder.

Vi leker i dag med allt och alla. Meningslösheten har brett ut sig och ses som meningsfull med mantra som jobblinjen och förändringar av skilda slag i en allt större accelererande meningslös takt.

Kampen för och mot människans existens fortsätter.

Människans maktmöjligheter över naturen och dess tillgångar har resulterat i mycket tråkigheter och problem. Detta då lönsamhet gått före framförhållning och att leva med naturen inte setts som viktig de senaste generationerna. Kapitalismen har fått klimatet att förändras genom utsläpp av växthusgaser. Det finns många exempel. Skadedjur som bakterier har muterats, de som vi, har inbyggda mutationsmöjligheter då livet för arten hotas.

Därför har vi idag fått fler och fler aggressiva multiresistenta bakterier. Människans kamp mot dem med först sulfa sedan penicillin har fått effekten att nya bakteriestammar bildats.
http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20080913/KRISTIANSTAD/964459848/1338/&/Resistenta-bakterier-ett-stort-problem

Kan vi kämpa mot dessa också? Kan vi vinna mot dessa livets uråldriga former som överlevt och levt långt före människan? Har de större livskraft än vi och finns det former kvar att bekämpa dem och vad händer om och när dessa resurser tagit slut?
Det händer mycket numera, varningssignalerna blir fler och fler på att vår tid som människor är hotad. Kan bibelns undergångsberättelse ha en sanning i sig som vi helst inte vill se eller tro på?


På 1600-talet blev England plötsligt…

… ett populärt resmål. England hade tidigare varit ett land i periferin som inte hade uppmärksammats av européerna som något intressant resmål för studerande etc.

Början av intresset för svenskarnas del var att politiska förbindelser blev vanligare.
Ambassad öppnades och adelsungdomen som följde med på resor till England, politiska eller andra, lärde den vägen känna England och någon av dem tog även en lärdomsgrad i Oxford när de ändå var här.

Snart var adelsmännen vanliga som resande i England och efter följde snart teologer o akademiker av skilda slag.

Men få reste ändå dit för att utbilda sig då engelsmännens åldriga utbildningssystem med colleges och seder av ålderstigen klang kändes främmande för nordborna.

Dock fanns två institutioner av klass. Royal Society i London och Bodleian Library i Oxford.

Efterhand skulle dock England som utbildningsland bli populärt. Men nu var det 1600-tal.