Google

Translate blog

Visar inlägg med etikett vulkaner. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vulkaner. Visa alla inlägg

måndag 29 maj 2023

Planet LP 791-18d är övertäckt med vulkaner

 


Planet LP 791-18d kretsar kring en liten röd dvärgstjärna cirka 90 ljusår bort från oss. Här är stor vulkanisk aktivitet.

Vulkanism är den viktigaste källan till en planets atmosfär och där det finns en atmosfär kan det finnas flytande vatten på ytan och kanske liv, beskriver UC Riverside astrofysiker Stephen Kane det i en studie.

Astronomer kände sedan tidigare till två världar i detta stjärnsystem, LP 791-18b och c. Den yttre av dessa planeten 791-18c är ungefär 2,5 gånger större än jorden och har nästan nio gånger högre massa.

I sina banor runt sin sol LP 791-18 passerar planeterna c och d mycket nära varandra. Då ger c: s massiva storlek en gravitation av en effekt som får planet d: s bana  elliptisk. Denna deformation av banan beroende på LP 791-18c effekt skapar friktion som värmer LP 791-18d;s inre och ger vulkanisk aktivitet.

Forskare fann LP 791-18d med hjälp av data från NASA: s Transiting Exoplanet Survey Satellite (TESS ) och insamlad data från det pensionerade Spitzer Space Telescopet. Kane var en del av det team som gjorde de ursprungliga TESS-observationerna och medförfattare till en artikel om den nyupptäckta planeten. Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature.

En annan viktig egenskap om planeten som beskrivs i artikeln är att den inte roterar utan alltid vänder  samma sida mot sin sol. Den har en låst dag- och nattsida innebärande att den alltid vänder samma sida mot sin sol likt månen gör mor jorden.

Dagsidan är förmodligen  för varm för att flytande vatten ska finnas här. Men mängden vulkanisk aktivitet som misstänks förekomma över hela planeten kan upprätthålla en atmosfär vilken kan tillåta vatten att kondensera på nattsidan, beskriver Björn Benneke, medförfattare till artikeln och astronomiprofessor vid Trottier Institute for Research on Exoplanets, vid University of Montreal.

Även om mängden av ständiga vulkanutbrott sannolikt gör att planeten är utan liv ger den ny kunskap om evolution. En stor fråga inom astrobiologi, ämnet som studerar livets ursprung på jorden och bortom, är frågan om tektonisk eller vulkanisk aktivitet är nödvändigt för liv, beskriver Jessie Christiansen, medförfattare och forskare vid California Institute of Technology.

Förutom att potentiellt ge en atmosfär kan vulkanism krossa material som annars skulle sjunka ner mot planetens centrum att istället bli kvar vid ytan. Material som kol som r viktigt för att liv ska uppkomma som vi känner till det, påtalar Christiansen.

De viktigaste beståndsdelarna vid vulkanutsläpp är koldioxid och vattenånga, växthusgaser som kan hjälpa till att hålla en planet varm. På Venus stannade dock (varför vet man inte) vulkanisk koldioxid kvar i atmosfären och drev planeten in i ett skenande växthustillstånd, beskriver Kane.

Idag är temperaturen på Venus mer än 450 C vilket med största sannolikhet gör att där inte finns liv. Men det kanske inte alltid har varit så, påtalar Kane.

Bild https://www.flickr.com/  I den här bilden ses den vulkanprydda ytan på Jupiters måne Io  (den mest vulkantäckta kroppen i vårt solsystem) i infrarött tagit av rymdfarkosten Junos  Jovian Infrared Auroral Mapper (JIRAM) kamera när Juno for förbi på ett avstånd av var cirka 80 000 kilometer den 5 juli 2022. Ljusare fläckar på bilden indikerar högre temperaturer.

torsdag 26 maj 2022

Kanske framtida astronauter kan få friskt vatten i månens vulkaner

 


För miljarder år sedan skedde en serie vulkanutbrott på månen vars lavaflöden täckte hundratusentals kvadratkilometer av ytan. Under eonerna skapade lavan de mörka fläckarna som vi ser på månen.

Ny forskning från CU Boulder (University of Colorado Boulder) tyder  att vulkaner kan ha lämnat ävem en annan varaktig inverkan på månytan: is som som kan ses som prickar på månens poler vilka på vissa ställen kan mäta dussintals eller till och med hundratals meter tjocklek. "Vi föreställer oss det som en frost på månen som byggdes upp över tiden", säger Andrew Wilcoski, huvudförfattare till den nya studien och doktorand vid Institutionen för astrofysiska och planetära vetenskaper (APS) och laboratoriet för atmosfärs- och rymdfysik (LASP) vid CU Boulder.

Wilcoski med kollegor publicerade sina resultat denna månad i The Planetary Science Journal.

Forskarna använde sig i arbetet av  datorsimuleringar  för att försöka återskapa förhållandena på månen under en tid då liv ännu inte fanns på jorden. De upptäckte att gamla månvulkaner då spydde ut enorma mängder vattenånga kom ut på ytan och bildade lageruppbyggnad av is. Is som fortfarande kan finnas i månkratrar.

Det är en potentiell källa för framtida månutforskare som kommer att behöva vatten för att dricka och bearbeta till raketbränsle, säger studiens medförfattare Paul Hayne.

Den nya studien lägger till en växande mängd bevis som tyder på att månen kan innehålla   mycket mer vatten än forskare trott. I en studie från 2020 uppskattade Hayne och hans kollegor att nästan 6000 kvadratkilometer av månytan kunde kunna innehålla is - mestadels nära månens nord- och sydpoler.

Var allt det vattnet kom ifrån från första början är däremot ännu oklart.

"Det finns många potentiella källor", sa Hayne.

Vulkaner kan vara en. Planetforskaren förklarade att månen från 2 till 4 miljarder år sedan var en kaotisk plats. Tiotusentals vulkaner uppstod under denna period och genererade enorma floder och sjöar av lava.

Ny forskning från forskare vid Lunar and Planetary Institute i Houston visar att dessa vulkaner sannolikt  kastade ut  moln  mestadels bestående av kolmonoxid och vattenånga. Moön som sedan virvlade  runt månen, vilket potentiellt skapade tunna och kortlivade atmosfärer.

Det fick Hayne och Wilcoski att undra: Kan samma atmosfär ha lämnat kvar is på månytan likt frost som bildas på marken efter en kylig höstnatt?

För att ta reda på det bestämde sig duon och Margaret Landis, en forskningsassistent vid LASP, för att försöka förstå förhållandena på månens yta för miljarder år sedan.

Teamet använde uppskattningar av att månen upplevde en stor vulkanutbrottstid vart 22 000: e år, i genomsnitt. Forskarna spårade sedan hur vulkaniska gaser kan ha virvlat runt månen och därefter försvunnit ut i rymden över tid. Teoretiskt upptäcktes i simuleringsarbetet  att förhållandena då kan ha gett ispåbyggnader.

Enligt gruppens uppskattningar kan ungefär 41 % av vattnet från vulkaner ha kondenserat till is på månen.

"Atmosfären försvann under cirka 1000 år, så det fanns gott om tid för is att bildas", sa Wilcoski.

Det kan ha funnits så mycket is på månen att du möjligen kunde ha upptäckt glansen av frost och tjocka på polära områdena från jorden. Gruppen beräknade att cirka 9 kvadriljoner liter  vulkaniskt vatten kunde ha kondenserat till is under den perioden. Det är mer vatten än vad som för närvarande finns i Lake Michigan. Forskningen tyder på att mycket av det vattnet fortfarande kan vara kvar i form av is på polerna.

Det mesta av den isen har sannolikt ackumulerats nära månens poler och kan vara dolt under flera meter månstoft eller regolit.

"Vi måste borra där och leta efter det", säger Wilcoski.

Nog vore det bra om resultatet är riktigt med vatten i den mängden kan det lösa en hel del problem för en framtida månstations personal (min anm.)

Bild vikipedia på Mons Rümker ett berg (som ursprungligen var en vulkan) på nordvästra delen av den sida av månen som vetter mot jorden.

söndag 15 maj 2022

Vulkanerna blev ödet för Venus

 


Ny forskning tyder på att vulkaner kan ha spelat en stor roll för att skapa en skenande växthuseffekt och därmed omöjliggjort liv på Venus. Samma historia av aktiv vulkanism var nära att ske även på jorden. Hur ofta jorden drabbats av massiva tider av vulkanism och hur illa dessa starka vulkanismepisoder påverkade vår planet är svårt att veta. Men på Venus blev det ödesdigert. För att få ett grepp om dessa frågor undersökte ett team av forskare förekomsten av stora magmarika platser (kallat LIP Large Igneous Provinces), enorma avlagringar av magmabildad sten utspridda över hela världen.

 

Det enda sättet för en LIP att bildas är då magma kommer upp ur jordens innandöme genom vulkanism eller plattors rörelser och ytan rivs upp. Detta kan hända när tektoniska plattor rör sig eller när mantelplymer (vulkanutbrott) stiger till ytan. Under bildandet av en LIP släpps massor av växthusgaser (ex koldioxid) ut i atmosfären vilket dramatiskt förändrar klimatet. Bildandet av en enda LIP tar cirka fem miljoner år och bildningstiden har förödande effekt på klimat.

Tidigare har dessa skeenden kopplats till ett flertal av massutrotningshändelserna på jorden (här finns en lista på de fem massutrotanden av liv som historiskt skett på Jorden). 

Fler massutrotanden kan ha skett genom vulkanismperioder än av  komet eller asteroidkrockar med jorden. Enligt forskning som nyligen publicerades i The Planetary Science Journal verkar LIP ske slumpmässigt. Det finns ingen känd orsak som kan utlösa bildandet av flera LIP under samma tidsperiod. Men förmodligen förändrar en enda LIP-bildningshändelse inte permanent ett klimatsystem eftersom jorden har upplevt flera LIP-formationer och vi har fortfarande ett stabilt klimat.

Kan slumpen vara orsaken till att kanske flertal inträffade samtidigt på Venus (min anm.) och därmed orsakade en omöjlighet för liv i evighet på denna planet. Kanske det fortfarande sker där under de tjocka molnen som omöjliggör insyn?

En enda LIP-bildning kan dock skada ett klimat och drastiskt öka atmosfärens temperatur genom växthuseffekten. Vissa LIP-formationshändelser sammanfaller med varandra av ren slump. Många inträffar inom en miljon år efter varandra vilket är kortare än varaktigheten av effekten av en enda. Flera samtidiga LIP-bildningshändelser kan helt förstöra en planet. Om för många sker på en gång släpps för mycket växthusgaser ut i atmosfären och planeten kan bli omöjlig för att kunna hysa liv. Detta kan utlösa en skenande växthuseffekt som inte kan stoppas.

Om atmosfären fångar för mycket värme på en livsvänlig planet börjar haven avdunsta. Med mer vatten i atmosfären fångas det ännu mer värme in från solen och värmer haven ytterligare. Cykeln fortsätter och fortsätter vilket så småningom leder till "värmedöden" i en tempererad värld.

Jorden undvek detta öde (kanske det var slumpartat att vi undvek detta, kanske inte). Om för många LIP bildats samtidigt på Jorden kunde vårt öde blivit det samma som Venus. En död livlös het molnig planet. Vi ser bevis på många utdöda vulkaner på Venus men vet inte vet hur många som har raderats genom vittring eller plattektonik. De kan historiskt ha varit många fler.

Om Venus upplevde för många LIP samtidigt kunde det ha utlöst den skenande växthuseffekten som omöjliggjorde planeten för liv. Nästa steg i denna forskning är att försöka förstå hur många LIP och tiden mellan dessa som är för mycket för en planets utveckling för livsmöjligheter och ta reda på var brytpunkten finns. Vi klarade ju bevisligen av denna brytpunkt om vi ser på Jorden av i dag.

Bild vikipedia.  En 3D-bild av Venus yta.

lördag 24 juli 2021

Venus är vulkanrik

 


Spår av gasen fosfin  har bekräftats i atmosfären på Venus vilket pekar på vulkanisk aktivitet på Venus enligt ny forskning från Cornell University.

Det var i höstas forskare upptäckte att spår av fosfin fanns i Venus övre atmosfärsskikt. Upptäckten visade att detta fosfin troligast fungerar som en biologisk signatur för vulkanism.

Nu säger Cornell-forskare att det kemiska avtrycket stöder ett annat och viktigt vetenskapligt fynd: en geologisk signatur som visar bevis på flertal av explosiva vulkaner på planeten. Om Venus har  fosfor i mantelns djup och den kommer upp till ytan och vidare upp i atmosfären genom vulkanism  reagerar dessa fosfider med atmosfärens svavelsyra (som vi redan vet finns där) och  bildar fosfin, säger Truong.

Lunine sa att deras fosfinmodell "antyder att explosiv vulkanism förekommer", och "radarbilder från Magellan-rymdfarkosten på 1990-talet visar att vissa geologiska funktioner som då upptäcktes stödjer detta."

Även år 1978, vid NASA: s Pioneer Venus orbiter uppdrag över Venus upptäcktes halter av svaveldioxid i Venus övre atmosfär vilket antydde att explosiv vulkanism förekom säger Truong och tillägger "att bekräfta explosiv vulkanism på Venus genom gasen fosfin var däremot helt oväntat."

Venus är en spännande värld (min anm.) men inte huvudmål då det gäller att söka liv. Dock högintressant då det gäller frågan om varför Venus som i storlek är som jorden blev ett hett inferno med en kraftig atmosfär och inte jorden blev detsamma.

Bild Venus i naturlig färg i sin täta atmosfär sedd från oss, bild från vikipedia.

tisdag 8 juni 2021

Livet på Mars kan ha funnits långt in i människans tidsålder. Kanske något ännu finns kvar.

 


Mars kan ännu ha vulkanisk aktivitet. Detta enligt amerikanska forskare i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Icarus. Enligt ovanstående har de hittat bevis för ett vulkanutbrott för 53000 år sedan på Mars. Tidigare studier har hävdat att den roströda planeten varit så gott som livlös under de senaste 2,5 miljoner åren.

Det man dock vetat länge är att Mars yta inte alltid har varit ett öde ökenlandskap. Här har funnits hav och en skyddande atmosfär. Dess inre har även det varit mer livfullt (vulkan och jordbävningsaktivt) något som märks på alla nu tysta vulkaner (men kanske bara vilande). Haven är dock sedan länge uttorkade och det mesta av atmosfären är bortblåst av solvinden (varför detta skett är en gåta anser jag (min anm.) och jag undrar om något sådant även kan ske på jorden i framtiden eller är på gång just nu) någon atmosfär kommer knappast tillbaka men någon vulkan kan kanske bli aktiv igen.  

Bilder på området runt vulkanen Elysium Mons på Mars östra halvklot är varifrån forskarna säger sig ha hittat tecken på förhållandevis färsk aktivitet. Genom att jämföra med vulkanisk aktivitet på jorden säger forskarna att en spricka som återfinns i det vulkaniska området kan ha uppstått för mellan 53000 och 21000 år sedan. Vulkanisk aktivitet ger förutsättningar för potentiellt liv på planeten betydligt mer realistiskt, senare än antaget och även att något av detta kan finnas kvar.

- För  liv behövs energi, kol, vatten och näringsämnen och ett vulkaniskt system tillhandahåller detta, säger Dr. Steven Anderson professor i geovetenskap vid University of Northern Colorado i ett uttalande i New York Times.

Elysium Mons finns 1600 kilometer från NASA:s landare Insight som befinner sig på Mars sedan 2018 med uppdraget att mäta seismisk aktivitet. Insight har tills nu detekterat  hundratals marsbävningar men inte kunnat knyta mer än två av dessa till en specifik plats.

Om det finns eventuellt liv kvar sedan tidigare på Mars under förutsättning att sådant en gång funnits (det finns inga bevis på detta) bör vi finna det (min anm.).

Bild från pixabay,com på terräng på Mars.

onsdag 29 juli 2020

Aktiva vulkaner på Venus


I en ny studie har identifierats 37 aktiva vulkaniska strukturer på Venus. Studien ger några av de bästa bevisen på att Venus fortfarande är en geologiskt aktiv planet. En forskningsrapport om arbetet som genomfördes av forskare vid University of Maryland och Institute of Geophysics vid ETH Zürich, Schweiz, publicerades i tidskriften Nature Geoscience den 20 juli 2020 och här beskriver forskare att Venus har en yngre yta än planeter som Mars och Merkurius. De senare har en stelnad och kall sådan.

Bevis på en varm interiör och geologisk aktivitet på planetens yta visas i form av ringliknande strukturer som kallas koronastrukturer och som bildas när plymer av varmt material djupt inne i planeten stiger genom manteln och ut i venus yta. Detta skeende liknar hur början till de vulkaniska Hawaiiöarna kom till på jorden.

Tänk om Venus som är av samma storlek som jorden legat lite närmre jorden och haft samma utveckling som jorden vad skulle då för livsformer funnits där? Hade
det varit en tvillingplanet till oss då?

Bild på Venus molnrika atmosfär från vikipedia där det enligt texten ska visa Venus i dess riktiga färgåtergivning.

måndag 13 januari 2020

Venus har enligt nya rön aktiva vulkaner.


Likt Jorden och Jupiters måne Io  anses numera även Venus ha aktiva vulkaner.

Ny forskning från USRA (Universities Space ResearchAssociation i USA)  visar att det finns lavaströmmar på Venus som  kan vara endast några år gamla. Det tyder på att Venus är vulkaniskt aktiv vilket gör den till den enda planeten i vårt solsystem förutom Jorden och månen Io aktiva vulkaner i vårt solsystem.


"Om Venus har aktiva vulkaner i dag, skulle det vara en bra plats att besöka för att bättre förstå hur vulkanism formar planeter", säger Dr Justin Filiberto, studiens huvudförfattare vid universitetets rymdforskning vid USRA.


 "Till exempel kan vi då studera hur planeter svalnar och varför jorden och Venus har aktiv vulkanism i dag men inte Mars. Framtida uppdrag bör kunna studera dessa flöden och förändringar i ytan och ge konkreta belägg för dess verksamhet."


Jag kan tänka mig att Jordens och Venus vulkanism har samband med att dessa planeter är likvärdiga storleksmässigt och finns på ett bestämt avstånd från solen. Men det förklarar inte månen Ios vulkanism såvida inte denna måne ligger på ett avstånd från Jupiter som gör att vulkanism ännu existerar här. Men då har vi en annan gåta varför avstannade vulkanismen på vår måne? Kan det bero på  grund av Jorden? Lite funderingar men inga svar.


Bild en 3D-bild av Venus yta från vikipedia.

måndag 16 oktober 2017

Kom med till Mars med ditt namn där vulkanerna är 1000-tals år äldre än Jordens.

NASA erbjuder åter alla som så önskar att få sitt namn medföljande på en färd till Mars. 2018 i mars månad sker avgången då farkosten Insight tillsammans med ett antal vetenskapliga instrument plus säkert minst en miljon namn ska landa på planeten under november 2018. 

Tidigare erbjudanden om detta var 2015 på ett mikrochips på den färden med ca 800 000 personers namn. Mitt var ett av dem. Nu ska två chips fördubbla möjligheten så fler kan få sitt namn med denna gång. Senast 1 nov 2017 måste intresserade ha antecknat sig. Se här hur.


Marsnyheter kommer ofta numera och en av de senaste är att vulkanerna på Mars är 1000 gånger äldre än dess jordiska motsvarigheter då de vuxit till sig betydligt långsammare på Mars. Mätningar av lavaströmmar har visat detta. 

För en utförlig rapport om denna nyhet se följande länk där en fyllig information om hur forskare kommit fram till detta förklaras.

onsdag 24 augusti 2016

Supervulkanutbrott kan åter påverka klimat och vår Jord i framtiden.

Det har hänt i det förflutna och kan hända igen. Utbrott av jätteformat från vulkaner vilket påverkat klimat långt fram i tiden.

Det inte bara kan hända det kommer att hända igen.

Frågan är om de varningssystem som finns kan ge en förvarning innan det sker.

En riskplats är Yellowstone nationalpark i USA. Här har det hänt i det förflutna och kommer med stor trolighet att hända igen i framtiden. En framtid om kanske många tusen år eller i vilket ögonblick som helst. Det är en högriskplats likt San Andreasförkastningen i Kalifornien. En dag kommer katastrofen.

Vår markyta är inte överallt om ens någonstans trygg. Likt alla andra planeter är Jorden en föränderlig planet där jordbävningar, vulkanutbrott och meteoriter av jätteformat kan ske o när som helst likt det har gjort i det förflutna.