Google

Translate blog

söndag 2 augusti 2009

Kan allt bevisas om man är duktig på att övertyga?


Svaret kan med all säkerhet bli ett rungande ja. En retoriker kan övertyga den mest tvivlande om vad som helst. En duktig retoriker självklart.

Att övertyga och övertala är retorikerns starka sida. Kritiskt tänkande däremot är något som hör vetenskapen till och knappast ska ses som retorik i bemärkelsen att övertyga.

Här handlar det istället om att välja en metod som i slutänden ska bevisa att en utsaga är sann. Med all säkerhet sann och möjlig att besluta utifrån och att resultatet då blir förutsägbart och det man önskar.

Självfallet kan man här också se retoriken som ett medel att förmedla kunskap på ett övertygande vis.

Skillnaden är dock att en renodlad retoriker skickligt kan övertyga andra om ickevetenskapliga utsagor från fantasins värld. Vi har många karismatiska människor med egenkombinerade världsuppfattningar som övertygat andra om sin tro och därmed fått medlöpare till att göra all slags omänskliga handlingar mot sina medmänniskor.

Retorik är bra i många sammanhang. Men i fel händer kan detta ge katastrofala följder för många. Vi har exempel som andra världskrigets Tyskland där judar fick lida i milliontals på grund av medlöpare till en sjuk ideologi.

Kritiskt tänkande ska därför i alla sammanhang prioriteras. Ställ dig frågan när du läser något som låter bra eller hör något som låter övertygande;

Varför framförs detta och av vem?

Vad vill denne med sitt påstående göra?

Varför säger denne det till dig?

Varför beskriver denna tidning det så övertygande vad önskas med detta?

lördag 1 augusti 2009

Arbetsbetyg kodas i första hand av kommunala och statliga arbetsgivare.


Du har, tror du, ett topparbetsbetyg men får inget nytt jobb. Förstår du vad det står egentligen?

Svaret kan ges utefter hur den som ger det ser och sett dig som anställd. Har någon klagat på dig? Då kan betyget exempelvis bli kodat.

Här kan du läsa något om vad som egentligen står i ditt arbetsbetyg. Därmed inte sagt att alla arbetsgivare kodar eller förstår koder. Mest används de på större företag, kommunala eller statliga organisationer.

Läs och tänk dig mycket noga för innan du visar upp ditt arbetsbetyg om följande står i det.

Exemplen är tagna från länken ovan. Där du kan läsa vad egentligen Bra, mycket bra, våra rekommendationer, God och Mycket god egentligen betyder i klartext. Läs och du förstår.

fredag 31 juli 2009

Är Brott en beteenderubbning som kan klassas som en sjukdom eller en personlig tragedi?


Är alkoholism en sjukdom? Ja den klassas så numera. En beteenderubbning med andra ord. Beteenderubbning i betydelsen att den är sjuk.

Är då brott en sjukdom? Någon rubbning som klassificerar som brott är det. Psykiska störningar som gör personen våldsbenägen. Kleptomani tvångsmässigt stjälande är ett annat, i folkmun kallat snatteri.

Men övriga brott då? Våldtäkter, pedofili och liknande våldstendenser mot andra för att tillfredställa sina egna ickerumsrena behov är självfallet sjukt agerande.

Men bankrån och ekonomisk brottslighet och liknande? I dag jämställs detta inte med beteenderubbningar eller sjukdom. Men jag kan inte se att bankrån eller ekonomisk brottslighet är normalt uppförande utan även detta måste klassas som beteenderubbning eller sjukdom likväl som exempelvis alkoholism.

Att planera brott ekonomiska eller våldsbrott är ju ett sätt att utnyttja andra människors tillgångar för egna syften och tillfredställelser likväl som sexuella brott är.

Så ekonomiska brottslingar exempelvis är lika beteenderubbade som pedofiler exempelvis bara på ett annat plan. Båda agerar utan hänsyn mot offret. Pedofilen mot barn. Den ekonomiske brottslingen mot samhällets skatteregler vilket får till följd att den laglydige får betala mer skatt än vad som behövts om alla betalade det de skulle utan att leta efter kryphål för att slippa. Utöver det innebär mindre skatteintäkter för staten att de sämst ställda inte kan få helt och fullt ut de allmosor de behöver för ett drägligt liv.

torsdag 30 juli 2009

Finns det likheter mellan Elsa Beskow och Astrid Lindgren?


Båda skrev för barn var och en till barn av sin tid. Beskow om som jag tolkar det barn och barns tankar i slutet av 1800-talet och då till stor del en sagovärld blandat med en dåvarande världs moraluppfattningar.

Lindgren om första årtiondenas uppväxt landsbygden på 1900-talet, idylliserat utefter Sörgårdsmodellen, den tidens läsebok för småskolan. Självfallet har hon tagit mycket av miljöer och tankar från sin egen uppväxtmiljös kultur.

Man kan även se skillnader mellan dessa barnboksförfattare som att Beskow till stor del kan ses skriva som H.C. Andersen som även han tog sagans värld och dess figurer till hjälp för att skriva för barn.

Detta gjorde inte Lindgren hon använde barns tankar och miljö för att berätta. Undantagen är berättelsen om Karlsson på Taket och Ronja rövardotter. Visst kan man se Pippi Långstrump som sådan sagofigur också men hon flyger inte omkring och inga fantasifigurer existerar här utan hon är enbart väldigt stark och bor ensam.

Båda författarna riktar sig i första hand till barn. Beskow är däremot svårare att ta till sig som vuxen än vad Lindgren är. Beskow är sagotanten. Lindgren den idylliska barndomsskildringens berättare.

Båda läsvärda och om vi ser på odödliga klassiker anser jag dock att Lindgren är den som bäst kan ses som sådan. Att hon inte fick nobelpriset i litteratur under sin levnad fast hon översatts och läses i många länder (Exempelvis har Pippi översatts till 36 språk) är en skam för Svenska akademin och därmed indirekt för Sverige .

onsdag 29 juli 2009

Vad är din privata moral och varför är den så?


Vad är moral? Min tolkning är att det är en rad av regler som man bör leva utefter för att inte göra bort sig eller ge omgivningen fel intryck av vem man är och vilka värderingar man har.

Men var kommer då denna moraluppfattning ifrån?

Självfallet kommer mycket från de som ens egna föräldrar uppfostrat en till att tro på och tycka. Vi formades av våra föräldrar. Men helt tar vi inte till oss den moral de har. Våra föräldrar är eller var två individer som kom från två helt skilda föräldrar och därigenom inte hade helt likartad uppfattning av moral.

De präglades också utefter den tid de växte upp. Och själva präglades vi av den tidsanda som rådde när vi växte upp. Därför blir aldrig vår moral en spegelbild av våra föräldrar. Däremot kan den bli en bild som är mycket lik men som omarbetats i vårt inre för att passa in i vår tid.

På gott och ont präglar vi då oss själva och sätter upp gränser för oss själva i hur vi ska vara och försöker leva utefter detta. Detta gör vi för att hålla ihop en fungerande personlighet.

Så fungerar och är moral.

tisdag 28 juli 2009

Som man frågar får man svar eller?


Frågar du dumt får du dumma svar. Frågar du fel får du fel svar.

Första exemplet kan i dag diskuteras. Det finns ju enligt nutida diskurs inga dumma frågor enbart dumma svar. En fråga som kan uppfattas som dum av den som ska besvara den kan av den som frågar ha stor betydelse att få svar på.

Därför ska vi nog sluta använda uttrycket som frågar du dumt får du dumma svar.

Däremot ligger det mycket i att man får fel svar om man frågar fel. Att formulera en fråga så att både jag som frågande klart visar vad jag undrar och att samtidigt den som ska svara förstår vad som den frågande önskar veta.

Men lyssna på politiker de missuppfattar en väl ställd fråga medvetet eller omedvetet i de flesta debatter. Istället svarar de enligt doktrinen God dag yxskaft, och besvarar en helt annan fråga som aldrig har ställts. De propagerar enligt en ideologi istället för att besvara en rak och enkel fråga.

Men detta gäller politiker vilket inte är människor i gemen som förstår en enkel fråga och gör sitt bästa för att svara om den kan.

Sedan finns de som inte kan besvara frågor och då istället flyr från frågeställaren genom uttrycket nyfiken i en strut som man sa förr. Alternativt sköt dig själv och skit i andra m.fl. liknande uttryck av mindre intelligenta individer.

Men även dessa bör man inte se som representativa. Sedan finns självklart frågeställare som frågar enbart för att sätta dit den som ska besvara genom att göra bort denne som svarslös. Men det är även detta undantagsfall.

Som man frågar får man svar. Ligger det något i detta? Något när det gäller vikten av att formulera en fråga rätt och till rätt person. Politiker undantagna, de besvarar aldrig utan istället propagerar de för sin ideologi.

måndag 27 juli 2009

Vågar man i dag stå för sin åsikt som arbetslös eller ska man skämmas för sin arbetslöshet?


Svaret är väl samma som det alltid varit. Det beror på vem du är vilken beroendeställning du har och vad du kan vinna eller förlora.

Fria åsikter har vi alltid haft bara vi tiger med vissa i de sammanhang där vi bittert kan få ångra om vi öppnar munnen.

Förr kunde man få dödsstraff om man hädade Gud eller konung. I dag kan du svartlistas från arbetsmarknaden för att ta ett exempel om du säger fel sak till fel personer eller uttalar dig negativt i media.

Du som irriterar dig på en arbetsgivare där du intervjuats och vilken lovat att höra av sig en viss dag och inte gör det.

Det du då inte bör göra är att kontakta denna och berätta att du är oerhört besviken på denne som inte höll ord. Gör du det så kommer denne att säga att ”tycker du inte att du kan vänta ett tag på besked? Nåväl jag garanterar att jag aldrig ska besvära dig mer.”

Där står du då med lång näsa.

Så har du svartlistats på en plats. Jag har själv varit med om detta.

Det bästa du som arbetssökande kan göra är att ta ditt jobbsökande och dina eventuella intervjuer med en klackspark. Inte tro att de leder någonstans inte vänta på besked. Besked kommer ändå oftast förr eller senare. Du kan inget göra för att påskynda, gör du det kan du irritera och bli omöjlig.

Så tig och sök, hoppas men tro inte att just du ska få jobb. Chansen minskar för var dag du inte får något. Detta måste du acceptera om du inte ska må dåligt. Vårt samhälle har inte plats för de som inte lyckas. Tyvärr. Du stämplas som arbetslös och mycket snart som omöjlig på arbetsmarknaden.