Google

Translate blog

tisdag 6 oktober 2009

Bristen på omtanke och empati i hemmen under 60-talet har skapat dagens känslokalla politiker.


Varför har politiker i dag sådan brist på empati med sina medmänniskor? Visst, det hade de även brist på tidigare. Tänk på att det inte är så länge sedan som rösträtt var förbehållet de som hade kapital eller titel.

Men sedan fick vi ett välfärdssamhälle där barn som växte upp inte förstod eller hade referenser till segregation och utanförskap. De som växte upp i början av på femtiotalet förstod en del och de politiker som är födda då och tidigare har fortfarande referenser från ett annat samhälle och kan förstå hur människor behandlades utefter ekonomiska förutsättningar.

Man lärde sig empati för medmänniskan genom erfarenhet av hur samhället såg ut. Politiker försökte få ett mer ekonomiskt rättvist samhälle. Sjuka och arbetslösa skulle ses som människor och hjälpas att kunna leva även fast de kommit utanför. Pensionen skulle förbättras.

Bildt är från denna tid och hans tid som statsminister segregerade inte människorna i jobbskatteavdrag och utanförskap.

Sedan föddes sextiotalisterna och de som föddes i slutet av 50-talet kan ses tillhöra denna grupp också i människosyn.

Nu styr dessa och jobbskatteavdrag, misstro mot de som misslyckats och inte har arbete eller är sjuka har blivit ledstjärnan.

De växte upp i ett samhälle där man hela tiden fick det bättre och en del tyckte att de arbetslösa och sjuka fick det för bra. Ingen åtskillnad gjordes i värdet av människan. NU tar de igen denna föräldragenerations, som de tyckte, menlöshet och omisstänksamhet i form av politiker som Erlander och Sträng, vilka de nu ser de som i dag har en föråldrad människosyn. Istället anses människan som en bidragsfuskare och parasit om de inte lyckas får arbete eller blir sjuka.

Denna tuffa kalla generation styr i dag Sverige. I spetsen av dessa finns en treenighet av de tuffaste av de tuffa när det gäller känslokalla politiker som vi inte sett på flera generationer.

Reinfeldt, Borg och Olofsson. Var kommer deras misstänksamhet mot de som inte får arbete eller är sjuka ifrån? Man kan tänka på uttrycket att som du bedömer andra är du själv. Syndabockssyndromet.

Men de som växte upp under dessa år våra tre politiker är födda hade det bra, för bra. Föräldrar som hade arbeten, arbete till alla som ville arbeta. Jag vet jag är lite äldre och vet hur samhället var. Att som dessa då bedöma vårt samhälle efter samma referenser som det var i deras barndom där de av föräldragenerationen fick höra att det finns jobb för alla och bidrag är ett otyg kan ha präglat dem och många andra till att jobblinjen fungerar.

Men att regera utefter referenser från denna tids samhälle har fått många av i dag att segregeras och hamna i utanförskap som de ovanstående tre inte förstår och som bryter ner de som drabbats. Brist på empati av politiker med makt är farligt för samhället då detta ger grogrund för våldsamheter och upplopp förr eller senare. Kanske det är början på detta vi ser i dag i de stora bostadsområdena i storstäderna.

Jag dömer inte, jag bara konstaterar fakta som kanske inte en yngre generation kan se då de inte har referenser bakåt.

måndag 5 oktober 2009

Varför är inte sparande lika viktigt i dagens uppfostran som det var förr?


Jag ser det som att när väl välfärdssamhället med dess trygghetssystem kom var det inte så aktuellt att lära barn sparsamhet. Föräldrarna har ingen erfarenhet av det tidigare samhällets fattigdom där var och en fick klara sig bäst den kunde.

Man litade på att samhällets trygghetssystem skulle gripa in vid arbetslöshet, sjukdom och skuldsanering skulle vara möjligt.

Så var det också fram till nutid. I dag borde dagens föräldrar och även skola lära ut sparsamhet igen. Vi har inte längre ATP en bra pension för alla. Man måste själv pensionsspara. Hur många föräldrar lär barnen det?

Vid arbetslöshet har samhället i dag segregerat dessa i en grupp som ska betala högre skatt procentuellt för samma inkomst och på det sättet hålls de låga lönerna också nere. Klassamhället ökar.

Sjuka får inte vara sjuka en längre tid då friskförklaras de och så får samhället en aha-upplevelse av att sjukfrånvaron minskar.

Sparsamhet skulle då få även dessa att under lite längre tid överleva ekonomiskt, psykiskt och fysiskt i ett kallt samhällsklimat. Även arbetande borde ha lärt sig att spara den dag många av dem blir arbetslösa kommer även de att få uppleva det kalla samhälle vi fått.

Sparsamhet är enda möjligheten att överleva i dag. Helst ska dettta göras innan arbetslöshet och sjukdom kommer. JA även innan pensionen kommer. Många förstår inte detta. De tror att vi fortfarande lever i en välfärdsstat för alla. Men den är borta. Allianen är här för attb stanna. Var och en blir likt i USA sin egen lyckas smed. Den som misslyckas segregeras och nämns inte mer än i statistiken kostnadsmässigt.

Spara. Lär era barn att spara. Sparsamhet måste bli en dygd, ett måste igen. Välfärdssamhället är borta och kommer inte tillbaks igen i den form vi äldre växte upp i.

Hatet mot bidrag är enorm i Alliansens agenda. Enda mantrat är jobblinjen och vad den innebär för de som kommit utanför vet fler och fler personligen nu.

söndag 4 oktober 2009

Vetande är det subjektivt?


Jag anser det. Även om två personer fått samma kunskap från samma pedagog och skrivit ex MVG på ett prov har de ändå inte samma förståelse för vad de visat sig kunna.

De har format kunskapen de inhämtat i sin förförståelse sin miljö och sina ärvda sätt att förstå och tänka.

När de ska förklara vad de kan i ex en uppsats förklarar de utefter olika utgångspunkter och liknelser. Men likväl blir det lika rätt. De har hittat nya sätt att förklara samma sak men det blir lika rätt enligt den som bedömer som även denne får nya infallsvinklar och ökat förstående för sakens natur. På det viset lär sig även pedagogen något och blir genom detta en bättre pedagog och har än lättare för att ge exempel vid en föreläsning.

Detta visar att elev och pedagog lär av varandra. Det blir ett samspel och till glädje för alla. Pedagogen kan lära ut på fler vis för nästa klass. Eleven har fått bekräftelse på sin kunskap och kan gå vidare i sin kunskapsinhämtning.

lördag 3 oktober 2009

Eidetik hur många vet vad det är?


Det är ett område inom varseblivning och barnpsykologi. Där man studerar eidetiska fenomen. Vilket är grekiska och betyder åskådningsfenomen. Eidos betyder bild. Åskådningsbilderna är förgrunden.


De är antingen spontant uppträdande av fantasibilder eller minnesbilder av bildförlagor och föremål och har karaktären av varselblivningar.


Personer med denna förmåga kallas eidetiker. Han kan inte endast reproducera en föreställningsbild av något han sett utan även frambringa en åskådlig bild med karaktären av varseblivning.


Det innebär att han kan se en bild eller ett föremål även sedan det borttagits. De är besläktade med andra fenomen som hypnagoga bilder, hallucinationer och drömbilder.
Dessa så kallade eidetiska upplevelser förekommer inte bara visuellt utan också som lukt och hörselfenomen.


En som beskrev mycket av dessa fenomen och som var föregångare inom området var fysiologen Purkinje som arbetade med detta under de första decennierna på 1900-talet.

fredag 2 oktober 2009

Egocentrikern är inte egoist vilket man kan tro.


Introvert vet väl de flesta vad det är. En person som är inåtvänd. Lite om begreppet och dess motsats extrovert kan man läsa om här.

Introvert kan ses som synonym till Egocentrikern. Inte som synonym till egoisten.

Denne är självupptagen och ser sig som viktigast av allt i förhållande till andra människor. Personen bryr sig inte om ifall denne trampar på andra för att få sin vilja igenom.

Egocentrikern däremot bryr sig inte om andra och lever i sin egen inre värld. Men det innebär inte att den ska bedömas som sjuk. Det är en personlighet som inte är helt ovanlig men som bör ses som osocial i motsats till egoisten som kan vara mycket social i syfte att få som den vill och kräver. Det är skillnaden.

torsdag 1 oktober 2009

Efterbilder kan man se det som ekon?


Eko vet alla vad det är, ropar du studsar ljudet ibland så du kan höra det igen som ett eko av det första ljudet. Om man talar i ett tomt rum eller ett rum med få möbler hör man eko här med.

Men kan även ljus reflektera? Javisst kan vi se reflexer av ljus. Men kan bilder reflekteras? Ja som hägringar självfallet. Men kan ögat luras på fler sätt att se något som egentligen inte finns?

Jag tror att detta är möjligt och att många upplevt det i så kallade syner av händelser som en gång hänt. Nu ses de av troende som spöksyner vilket jag menar är fel förklaring i många fall. Dock ej alltid spöksyner och ljud har annan förklaring.

Spöke och andesyner för att inte säga platser där de inte kan ses är inget konstigt. Jag tror och har även upplevt några sådana syner som i det ena fallet var en syn i det andra fallet röster.

Min uppfattning är att detta fenomen som är vanligt förekommande på vissa platser har samband med sinnesstämning på den som upplever det. Denna sinnesstämning får då kontakt med en händelse som inträffat på platsen och som spelats in där genom sin tragiskhet. Starka känslor har varit i omlopp där en gång.

Genom den sinnesstämning en person kan bli igenom ex depression eller starka funderingar kan få denna tragiska händelse att likt en inspelning spelas upp igen på en våglängd som gör att personen får kontakt med uppspelningen eller händelsen över tid och rum.

Något att fundera över.

onsdag 30 september 2009

Vad associerar du till när du ser något?


Troligen något din hjärna ser likheter med som du tidigare upplevt. Igenkännande av något som du präglades att jämföra med eller ser likheter med.

Därför uppstår troligen fobier. En spindel som i din barndom skrämt dig. Kanske den kröp i ditt ansikte och du kunde inte få bort den. Sedan har spindlar uppfattats som skrämmande. En spindelskräck har uppstått.

Kanske en otrevlig person du träffat eller upplevt som otrevlig i din barndom gör att alla personer du senare i livet möter och som har utseendelikhet, röstlikhet eller rörelselikhet med denne uppfattats som skrämmande och otrevliga.

Du har präglats att bemöta personer efter utseende. Första intrycket blir utefter hur denna första person med ett visst utseende uppfattades av dig. Detta gör att du lätt missbedömer människor som liknar denne i framtiden.

Tänk på äldre som aldrig i sin ungdom eller barndom träffade en färgad. Det var ovanligt förr. De har ingen referens till dessa när de kanske i senare skedet för första gången träffar en. De upplever det inte då som varken skrämmande eller trevligt enbart som exotiskt.

De har inget att referera till och ser hudfärgen som exotisk och ser inte personen som människa utan som just en konstig upplevelse. Inte konstigt då att den äldre generationen tyckte att färgade tillhörde en annan ras av människa då de aldrig lärt sig eller förstått mer än på bilder att det fanns människor med annorlunda hudfärg.