Google

Translate blog

onsdag 21 oktober 2009

Examen ger urvalskriterier nästa urval sker på arbetsmarknaden.


När du fått din examen kommer nästa sortering av dig på arbetsmarknaden.

Det räcker inte med att ha bra betyg för att få ett arbete. Din studiekamrat som kanske hade sämre betyg än dig får ändå det jobb ni båda sökte.

Varför? Det kan finnas flera skäl. Är det könskvotering och ni inte är samma kön kan detta vara anledningen. Kön före betyg.

Kände din kamrat någon där ni sökte arbete kan detta vara anledningen. Kontakter går ofta före betygsurval.

Ett annat urval kan vara charm. Din kamrat hade lättare för att prata vid intervjun.

Även klädsel eller utseende kan ha betydelse i urvalet.

Allt smått som stort kan ge avslag eller jobb. Ingen kan på förhand i dag säga vem som får arbete och vem som inget får.

tisdag 20 oktober 2009

Något om etik.


Vad som är rätt eller fel, gott eller ont har alltid diskuterats. Det är filosofers ämne sedan tidernas början och även religioners.

Ingen har kommit fram till det ultimata svaret. Jesus bergspredikan ses som svaret för kristna i övrigt har olika filosofer olika svar. Kant är intressant genom sitt svar att man bör göra det som ger bäst godhet för merparten av de som utsätts för något.

Platon ansåg att statsskicket var viktigt medan andra haft andra svar ex naturrätten.

Men kan man inte se svaret som relativt i förhållande till tidsanda? Ser man historiskt kan man se det så. Brott och straff har bedömts olika genom tiderna. Relativismen har rått här och så tror jag alla värderingar kan ses fortfarande.

måndag 19 oktober 2009

Estetik är bland annat.


Något ur detta område är frågor som rör den skapande fantasin. Några uppdelningar ur detta fält är följande funderingar.

Den panestetiska tanken. Detta är när man ser på ett landskap och ur detta skapar former och färger för att konstruera en helhetsharmoni.

Organismtanke. Den kan fås då man upplever att något i en harmoni inte stämmer. När exempelvis en musiker spelar fel. Organismen, stycket störs och helheten förfelas.

Uttryckstanken. Konstverket är inte något från den konkreta verkligheten utan ett uttryck av konstnärens konstruktion av sina tankar och upplevelser.

Konstverket som symbol. Det konstverk man ser skapar trådar och tankar åt skilda håll symboler frammanas olika för olika människor.

Estetiska och praktiska känslor. Konstverket, symfonin eller filmen ger oss en upplevelse av liv och innehåll.

Estetiska och etiska värden. Vi upplever att vi lär oss något av verket. Vad som kan ses som vackert. Vad som kan ses som rätt eller fel. Vi påverkas.

Den estetiska värderingen. Vi gör en värdering ibland påverkad av vad som bör tyckas inom området ibland vågar vi stå upp och tycka själva. Konst och filmvetare är inte allena värderande med det svar vi ska ta till oss.

söndag 18 oktober 2009

Ericastiftelsen finns ännu.


Stiftelsen Grundades 1934 av doktor Nycander och rektor Hanna Bratt och ännu i dag bedriver man forskning och utbildar inom bland annat psykoterapi.

Här behandlades barn och ungdomar upp till tjugoårsåldern från 1954 endast de som var folkbokförda i Stockholms stad.

1954 övertog staten det ekonomiska ansvaret för anläggningen. Hur det ser ut i dag kan man läsa på medföljande länk.

Få vet om denna stiftelse som inte är involverade inom den psykiska sfärens arbetsområden eller har utbildats här.

lördag 17 oktober 2009

Erfarenhet skapar reträttvägar när kaos skapas i samhället.


Förr var en erfaren skogsmänniska eller jägare mer lämpad för att överleva i en karg ogästvänlig miljö. Dagligen fanns kampen för överlevnad där, mat skulle anskaffas, familjen skyddas för vilda djur och fientliga stammar.

Det var en kamp och den med mest erfarenhet av hur den skulle gå tillväga var den som överlevde och kanske även fick ett överskott av mat.

När jordbrukarsamhället uppkom var det den som lyckades roffa till sig mest mark och arbetskraft som blev lyckosammast.

Övriga blev slavar eller beroende av andra på andra sätt för att få mat för dagen

I dag är det de med anor från de lyckosamma som fortfarande styr och har makt. De som ärvt till sig detta genom att föräldrar har kontakter. Observera pengar kommer i andra hand. Kontakter öppnar dörrar för att tjäna pengar och behålla makt föräldragenerationen ärvt sedan urminnes tider.

Erfarenhet genom årtusenden har fått vissa familjer att ses upp till och lyckas.

Övriga, slavarna och de underkastade har hållits tillbaks och i dag är deras ättlingar de utan kontakter, då som nu.

Det är de med sämst arbete eller inget alls, de arbetslösa. Allt går igen, försök att ändra samhället till klasslöst har gjorts flera gånger i olika socialistiska system och alltid misslyckats. Där det hållit under en tid i Sovjet etc. har partifunktionärer varit de som genom sina förfäder ärvt makt och kontakter. Inget blev nytt och att förändra mänskligheten går inte. Det visar historien och även dagens svenska politik som är ett uppror mot jämställdhet av tillgångar och för en återgång till underkastelse och segregation av människor.

fredag 16 oktober 2009

Intet djur är farligare än den dödligt förolämpade människan.


Ett gammalt uttryck som kanske i dag inte ses som något att ta hänsyn till. Det var Erasmus Rotterdamus som en gång sa detta.

Kanske man ur detta kan få en viss förklaring av hur terrorister konstrueras. De kan ha upplevt sin ideologi som hånad. Kan det även förklara hur bränder och kaos nu snart är vardagsmat i vissa bostadsområden? Hatet mot att ha segregerats och utanförskapet har ju konstruerats av politikern av i dag.

Segregationen av arbetslösa genom det orättvisa skattesystem som konstruerats av Alliansen och som inte tar hänsyn till skatt av bärkraft utan istället av om en person har arbete eller inte. Och då i den besynnerliga konstruktionen av att de som har arbete ska betala lägre skattesats än de som inget arbete har vilket gör att ungdomar men även äldre avskyr de som har makt. Hatet som nu konstrueras mot samhället riktas mot samhällets beskyddare polis och räddningspersonal då hatet här är lättare visa än att genom rösträtt eller politikeravsky och få mediarespons på.

Genom nedvärdering av en grupp i samhället genom att ge dessa sämre villkor genom ex ökad skattesats fast de har mindre pengar att leva på ger grogrund för hat. Och detta upplevs som förolämpande av människovärdet. Detta skapar farlighet i samhället och början av det ser vi nu.

De sjuka och arbetslösa är i dag genom politiska beslut dödligt förolämpade av sitt människovärde. Men det är alltid ungdomarna som har första orken att visa detta öppet. Det är arbetslösa ungdomar som inte ser någon framtid som bränner och förstör i dag. De gör uppror.

Men förstår politikerna det och förstår de varför? Absolut inte. Om de förstått hade vi inte haft en utanförskapande politik som vi haft några år nu. Ingen får arbete eller blir frisk genom att få sämre levnadsvillkor. Beslut grundade på detta skapar enbart ett oroligt och segregerat samhälle vilket inte bara historien visat utan även nutiden.

torsdag 15 oktober 2009

Tuppluren eller middagsvilan var viktig i vårt samhälle förr och är så än i Sydeuropa.


Middag bör ses som det används och användes förr. Middag åts klockan 12 på dagen inte på kvällen eller hur som helst som nu för tiden. På kvällen åts kvällsmat ofta rester som värmdes efter middagen. Så växte jag upp men förstod redan som ung att det var okänt i stan vilken jag ingen erfarenhet hade av förrän jag var runt 25 år.

Efter denna huvudmåltid var det förr självklart att ta sig en tupplur liksom det ännu idag är självklart i Sydeuropa att ta en siesta.

Visst var dygnsrytmen annorlunda förr. Man kunde gå och besöka varandra vid femtiden på morgonen samtidigt som de flesta på vinterhalvåret lade sig vid halvsjutiden på kvällen. Halv 11 på kvällen ansågs som mycket ofint att kontakta någon då det sågs som mitt i natten

I dag misstänker jag att vi i tidevarvet när vissa krogar öppnar 23 eller senare inte av dess besökare skulle välkomna ett besök vid femtiden på morgonen. Ja kanske föresten då vissa festar ju ännu vid denna tid som förr var början på en ny arbetsdag.

Varför dygnsrytmen ändrats är en gåta. Nog kunde dagens nöjesställen öppna vid 18 tiden och stänga vid 23 tiden och nog skulle det gå som förr att besöka vänner och bekanta vid femtiden på morgonen igen.

Dygnsrytm har vänts, tuppluren åsidosatts och människan har blivit vilsen då den förändrat och förändrar allt utan hänsyn till hur människan som art levt sedan dess uppståndelse ur historien. Varför vet jag inte men ju äldre man blir desto mer ifrågasätter man.