Google

Translate blog

tisdag 10 november 2009

Livslångt lärande en vansinnig förändringsstrategi utan mening.


Lärandet i sig är det självfallet inte, då förändringshysterin och snabba nya politiska svängrum gör livet alltmer oförutsägbart och svårt att planera. Men även tvunget att planera om, åter och åter igen, i en allt snabbare rytm.

Ingen vill förändra sin kunskap hela livet och därmed få den gamla kunskapen och meriterna bedömda som icke värdefulla.

Men förändringshysterin som genomsyrar allt i dag accelererar i allt högre takt och gör samtidigt livet otryggt och stressigt. Det som en gång fungerat anses inte fungera utan ska förändras, inte för nyttans skull utan för att nya idéer ska prövas.

Förfrämligande av verkligheten upplevs därför av fler äldre i dag än tidigare. Förr förfasades de äldre av ungdomar som inte uppförde sig. I alla tider har det varit så, den äldre generationen har alltid förfasats över den nya generationens brist på respekt på gamla värden. I dag lika så, fast många äldre numera tror sig kunna bevara sin ungdom livet ut.

Men i dag är fasan även, och desto mer, den otroligt onödiga förändringsviljan i samhället. En inarbetad onödig stressfaktor till glädje och nytta, inte ens för de som ser som sin uppgift att förändra. När de väl förändrat någons sociala miljö, kommer någon annan för att förändra denna. Det bli en evig kretsgång utan mening. Livet i dag präglas därför av livslångt omlärande, kallat som dogm, livslångt lärande.

måndag 9 november 2009

Folkskolan, skolan som försvann efter ca 100 år.


1842 uppstod den på regeringens initiativ. 1950 beslöts att den skulle ersättas av en nioårig grundskola, då kallat enhetsskola.

1972 var den införd i hela Sverige. På många platser började det som ett frivilligt åttonde skolår bland annat där jag gick. Det sista frivilliga året innehöll mest träslöjd, konfirmationsundervisning och skolkök.

Men varför folkskolan försvann med de väl utbildade folkskolelärare som då utbildats och kunde allt från matematik till slöjd och gymnastikundervisning är en gåta.

Sedan kom lärarna i grundskolan vilka inte var behöriga eller är behöriga mer än i ett fåtal ämnen var och en.

Varför kunde man inte behållet namnet folkskola skolan för alla? Denna form ändrades många gånger genom åren men namnet fanns kvar. Varför folkets skola nu skulle ändras till grundskola fanns inget skäl till.

Ett väl inarbetat namn bör behållas även om förändringar sker. Detta gäller inte bara hur denna ändring kom till utan all form av onödig och förvirrande namnändringshysteri som vi hör och ser många gånger varje år.

Myndigheter byter namn företag likaså. Men bakom namnen finns samma myndighet med kanske vissa förändringar och samma företag. Förändringar av namn skapar bara förvirring bland allmänheten och som jag tror även bland de som arbetar på dessa. Många undrar säkert varför och får ingen vettig förklaring än förändringsvilja och omstrukturering vilket inte ursäktar ett namnbyte.

söndag 8 november 2009

Alla folkhögskolor och deras kurser.


Folkhögskolan grundades en gång i Danmark och sedan spred sig idén till bl.a. Sverige.

Här kan man lösa kurser i ämnen som inte kan fås på andra skolor. Man kan även läsa de vanliga ämnena och ett flertal specialkurser.

Ännu finns en marknad för denna idé av undervisning.

Det finns mycket att lära och många har lärt sig på dessa skolor vilka även i de flesta fall har lägenheter för de studerande. Man bor på skolan.

Här finns en förteckning på alla skolor och deras utbud av kurser.


lördag 7 november 2009

Att lära innebär inte alltid att förstå.


Detta vet nog de flesta som gick i den gamla folkskolan. Här skulle man lära sig årtal, psalmer och kungalängder utantill. Kunde man det så ansågs man ha grundläggande kunskaper om den svenska historien eller de mest sjungna psalmerna i psalmboken.

Men vad förstod man? Kungars födelse och dödsdagar, kända slag, psalmer med ord som man inte förstod men ändå skulle kunna rabbla upp.

Krig och kungars agerande i dessa visste man men skulle bara kunna i förhållande till resultatet, bakgrunder till slagen visste man eller skulle man inget veta om.

Meningslös kunskap om händelse man inte visste bakgrunden till.

Samma sak är det att lära sig formler i matematiken när man kan dem kan man lösa ett tal men man förstår inte varför det fungerar.

Att lära innebär inte alltid att förstå.

fredag 6 november 2009

Emigration är i dag mindre vanligt än i går.


Varför är inte emigration lika vanligt i dag som under 1800-talet? Knappast för att äventyrslustan är mindre eller att samhällsklasserna försvunnit.

Resandet har ökat, fattigdom och arbetslöshet ökar.

Men inte emigrerar fler för det. Svaret är självfallet att det inte finns jungfruland att emigrera till längre och gränserna till existerande stater är svåra att forcera om man önskar bo och inte har arbete.

Amerika är stängt för invandring av arbetslösa i dag. Det finns inte jordbruksland för emigranter att ta över.

Världen är stängd inga nya kontinenter finns att upptäcka och befolka. Detta är självfallet anledningen till nu och då. Fri rörlighet över EU är inte samma sak. Här ska arbete först ha ordnats och dessa länder är inte nya utan har funnits i många sekler.

torsdag 5 november 2009

Dånet från den flygande tunnan präglade min barndom.


1950 och början av 1960 talet. Vi levde i det kalla krigets dagar. Jag växte upp dessa år på landsbygden. I dag hör man inte det jag nästan dagligen hörde i skyn. Den flygande tunnans karakteristiska motorbuller. Ja även andra militärplans men just tunnans var högt och ljudligt.

Ljudet påminner mig om den tid jag växte upp i. Ett nostalgiskt ljud som man inte kan höra i dag om man inte ser på någon gammal film.

Exempelvis den svenska filmen Den gula divisionen. Den finns på vhs handlingen är kanske inte så intressant i denna 50-talsfilm men ljuden av flygplanen är igenkänningsljud för många i min generation.

Nostalgi så det föreslår.

onsdag 4 november 2009

Finlands sak är vår, sades det och visst förstår man historiskt detta.


Finland och Sverige var ett land under många århundraden och delades först 1809 genom misslyckade krig och kungaintrig.

Gustav IV Adolf åtlyddes inte och schismerna inom dåvarande Sverige och Napoleonhatet från kungen resulterade till slut i förlusten av Finland till Ryssland.

Först efter första världskriget blev Finland helt självständigt men Sovjet försökte sedan under andra världskriget återta landet.

Finland sak är vår sa man i Sverige och sände frivilliga till vårt broderland.

Visst förstår man bättre varför Sverige försökte hjälpa Finland när man vet historien bakåt. I svenska folksjälen fanns säkert då, kanske även fortfarande djupt känslan att vi fortfarande är broderfolk. Denna känsla har inte varit lika stark mot Norge som mer varit ett broderland till Danmark historiskt. Danmark däremot har för Sveriges del mest setts som ett fiendeland genom historien.