Google

Translate blog

måndag 28 december 2009

I Göteborg fanns Kal o Ada.


Göteborgshumor. Var kom den ifrån? Jag vet inte, men kan den ha sin bakgrund i att Göteborg är en sjöfartsstad?

Hur man då ska tolka varför humorn är som den är där och om det finns något i att den är särskild.

Jag letade på nätet och fann följande idé.

Här sägs att en hovfotograf som hette Aron Jonason var den som grundade den göteborgska traditionen med ordvitsar. Han var fotograf åt Oskar II på kungayachten HMS Drott då den under flera somrar i följd låg förtöjd i Marstrand . En kväll då Jonasson fotograferat mycket och använt magnesiumblixt ska följande ha sagts av Konungen:

Det var väldigt vad Jonasson blixtrar mycket!

Varvid Jonasson blixtsnabbt (vad annars) replikerar:

Ja, blixtrar den ene så åskar den andre!

Detta ska ha varit början på göteborgsvitsen och senare Kal och Ada historierna.

Hur mycket som är sant i detta kan man fundera över. Har Göteborgshistorierna inte funnits längre?

Kan man inte hitta någon annan förklaring om nu denna finns. Men som sagt allt har en början och början som kommer från kungliga kamrar eller umgänge hade åtminstone förr en stor möjlighet att uppmärksammas.

söndag 27 december 2009

Sitt som ett ljus


De senaste årtiondena har ämnet gymnastik i skolans värld ändrat namn till idrott.

När jag gick i skolan på 60-talet hade folkskolläraren även detta ämne som då kallades gymnastik. Vi fick ofta stå på led och göra armar uppåt sträck med flera gymnastiska övningar. Och lägg väl märke till att detta skedde taktfast på lärarens order och utan all form av musik. I dag är musik något som genomsyrar många idrottshallar när barn och ungdomar utövar någon sportgren i hallen. Sportgrenar som volleyboll, landhockey mm.

Inte står barn på led i dag enligt Lingpedagogikens ramar och sträcker upp armarna och gör taktfasta rygg och magmuskelövningar.

Har det blivit bättre? På det viset att idrottslärare i dag är specialutbildade inom sitt område till skillnad mot folkskoleläraren som var lite av varje kan det ha blivit bättre.

Men nog var det tryggt att som jag upplevde det ha samma lärare i alla ämnen hela folkskoletiden ut. Ja jag hade visserligen ny lärare varje år men det berodde på personalomsättning. Så varje läsår ny lärare men sedan hade denne alla ämnen under detta år. En annan sak är att i dag kallas läraren ofta mentor eller ibland pedagog. I norra Sverige och Mellansverige kallades läraren inte heller som i syd lärare utan ibland magister.

lördag 26 december 2009

Bingo folknöjet även på nätet


Säkert har många av er testat olika bingosajter och lika säkert är att många av er fått nya vänner på dessa sidor.

Du som är nyfiken men är orolig för att förlora kan testa att spela utan att satsa något. Det är ditt val om du vill spela med eller utan pengar. Vissa bingosidor kan du spela på utan riktiga pengar. Andra ger dig ett startkapital så du kan testa på att spela.

Det finns även en hemsida där man ger tips på olika seriösa bingosidor och deras utbud av gratisbingo eller provapåbingo.

Så varför inte testa att spela på nätet. Tryck på länken bingo och du hamnar rätt och kan läsa om några olika bingosajter på svenska för att sedan bestämma dig för om och vilken du önskar testa utan krav på någon fortsättning.

Jag har testat både svenska och ickesvenska gratisbingosidor. Jag har faktiskt också vunnit en gång och fick en bok den gången i vinst. Så visst kan man vinna även om man spelar på gratissidor.

Men vill du spela om pengar så behöver det inte kosta så mycket. Det finns sidor där minsta insatsen är 20 öre och det är inte dyrt.

Testa du har inget att förlora utan en ny upplevelse att se fram emot.

Skillnaden på Idrott och gymnastik är tidsandan


De senaste årtiondena har ämnet gymnastik i skolans värld ändrat namn till idrott.

När jag gick i skolan på 60-talet hade folkskolläraren även detta ämne som då kallades gymnastik. Vi fick ofta stå på led och göra armar uppåt sträck med flera gymnastiska övningar. Och lägg väl märke till att detta skedde taktfast på lärarens order och utan all form av musik.

I dag är musik något som genomsyrar många idrottshallar när barn och ungdomar utövar någon sportgren i hallen. Sportgrenar som volleyboll, landhockey mm.

Inte står barn på led i dag enligt Lingpedagogikens ramar och sträcker upp armarna och gör taktfasta rygg och magmuskelövningar.

Har det blivit bättre? På det viset att idrottslärare i dag är specialutbildade inom sitt område till skillnad mot folkskoleläraren som var lite av varje kan det ha blivit bättre.

Men nog var det tryggt att som jag upplevde det ha samma lärare i alla ämnen hela folkskoletiden ut. Ja jag hade visserligen ny lärare varje år men det berodde på personalomsättning. Så varje läsår ny lärare men sedan hade denne alla ämnen under detta år. En annan sak är att i dag kallas läraren ofta mentor eller ibland pedagog. I norra Sverige och Mellansverige kallades läraren inte heller som i syd lärare utan ibland magister.

fredag 25 december 2009

Att ha gått på gymnasium var status förr


Ingen status längre med studentmössa eller studentsångens rad den ljusnande framtid är vår.

Studentstudier är lika tvingande nästan i dag som grundskolan. Den som inte går denna utbildning ska beredas plats som praktikant på någon arbetsplats av kommunen eller skolan. Detta då arbetsförmedlingen inte har ansvar för denna åldersgrupp.

Förr var gymnasiestudier inkörsport till ett arbete. I dag är denna utbildning ev inkörsport till högre studier där chansen till ett arbete ökar.

Men enbart gymnasiestudier leder inte till något arbete av högre akademiskt slag eller skrivbordsarbete överhuvudtaget. I dag sitter äldre på höga poster i samhället med enbart gymnasiestudier vilket jag och även ungdomar i dag ser som förvånande och konstigt.

Men det speglar en tidigare tids sortering som inte var så noga med kunskap som genomgången gymnasieskola. Den som genomgått gymnasiestudier sågs som lärd.

I dag ses inte ens universitetsutbildade som lärda nog i flera sammanhang för ett arbete. Man bör även ha kontakter. Förr var kontakter mindre behövda inom universitetsvärlden då kunde den som blivit enbart fil/kand få arbete även på universitet. Det finns i dag äldre på dessa läroanstalter som enbart är detta och har arbete på hög nivå.

Men självfallet anställs ingen på så låg nivå i utbildning i dag på universitet. Konkurrensen har ökat. I dag behöver man minst en magisterexamen och utöver det kontakter för arbete på denna nivå. Tider förändras och kraven med dem.

torsdag 24 december 2009

Tomtetid julefrid se i det lilla så får även du julfrid.


Är du ensam i jul? Låt inte detta förstöra din helg. Se glädjen i det lilla. Har du dator? Sänd julhälsningar till okända på bloggar eller på sidor du ev. är medlem på. Du är inte ensam, många är just på internet under denna helgdagskväll då de är just detta, ensamma.

Läser du detta förmodar jag du har dator och sitter vid den och då är detta råd bra tycker jag. Ingen är ensam som har en dator, en uppkoppling och fantasi.

God Jul du okände- okända som läser detta.

onsdag 23 december 2009

Vilka ges stimulans och vilka utesluts på en arbetsplats?


Kanske någon tänker på sex, utan stimulans, ingen tändning och inget intresse för sex. Jodå men här tänkte jag på annat. Stimulans är något som finns överallt. Blir det ingen så händer inget. Och om något händer blir det ofta av slentrian och robotmässigt rutinmässigt.

Det finns ingen glädje eller något intresse i det. Ibland är det dock viktigt att rutiner följs för att saker ska göras som behöver göras kontinuerligt.

Städning, daglig matlagning, tvätt mm. De husliga sysslorna är inte alltid så spännande men måste göras annars skulle hemmet förfalla och apati råda.

Men stimulans bör däremot ges på arbetsplatser för att få personal att göra så mycket bättre insats. Förr fanns på många arbetsplatser det löpande bandet. Här gavs ingen stimulans mer än ev. ett ackord. Man var tvungen att arbeta utefter bandets fart annars blev man utmobbad av arbetskamrater längre fram eller bakåt på bandet. Ackordet skulle följas annars förlorade alla på det.

I dag är dessa arbetsplatser inte så många längre. Stimulans ges i dag på fler arbetsplatser, man ger respons och arbetar närmre chefen. Detta gäller de anställda, inte praktikanter m.fl. som går på bidragslöner eller a-kassa.

Dessa ges ingen stimulans på de flesta platser utan ses som vår tids slavar som ska användas så billigt som möjligt och ses inte som en del av arbetsgemenskapen. Stimulans är därför något som ges med urskiljning och uträkning. De som inte är anställda ges ingen utan förmodas arbeta med halva löften, i en del fall om arbete, om de sköter sig. Löften som mycket sällan blir verklighet.