Är du som Alliansen idealist eller ser du verkligheten som en realist?

När ideologi går före sunt förnuft får vi ett segregerat samhälle likt det vi idag fått med Alliansens fördelningspolitik. Ideologin är arbetslinjen vilket innebär mer till de som har arbete, mindre till sjuka, arbetslösa och pensionärer.

Ideologin är stenhård, utan empati och förståelse för de som inte kan få arbete, inte är friska eller kommit upp i en ålder då arbete inte är realistiskt varken för hälsa eller av den anledningen att de då stoppar nya generationers inträdesmöjligheter på arbetsmarknaden.

Arbeten (betalda) är en begränsad möjlighet. Det finns inte obegränsade möjligheter till betalda arbeten. Därför är politiken i dag omänsklig, ogenomtänkt och enbart en ideologi av personer som aldrig upplevt arbetslöshet och därför ser arbetslösa som ickearbetsvilliga om de inte får mindre möjligheter att klara sig utan ett arbete.

Realister finns det få av inom politiken i dag. Det har inte funnits på minst 20 år. Tyvärr och till plåga och pina för dagens svenskar med undantag av de bortskämda personer som aldrig varit arbetslösa och därför ser sig som osårbara och tror att sjukdom och arbetslöshet är ett sätt att slippa arbeta.

Att förverkliga en idé kan inte alla.

Detta kan vara oövervinnerligt för många. Att testa den utanför fantasin kan vara en fantasi det med.

Motsatsen den som förverkligar sina idéer prövar sina vingar kallas kreativa företagare utan att man för den skull bör se företagande som synonymt med att vara egen företagare.

Idéer kan vara av alla slag inte bara ett sätt att tjäna pengar på. Det kan vara att tillfredställa något man är nyfiken på att testa. Upplevelsesökande i smått som stort.

Vad är du, en fantasirik drömmare eller en kreativ testare? Fråga dig själv, bara du kan svara på det genom att se på hur ditt liv utvecklats.

Att höra eller inte vilja höra.

När något obehagligt sägs kan många låta det gå in i ena örat och ut genom det andra och härmed inte ta till sig.

Ett uttryck som det ligger mycket sanning i. Men egentligen handlar det om att kunna distansera sig och inte bry sig eller nonchalera vad man hör.

Detta kan vara bra ibland då de som inte kan detta riskerar att överreagera och göra sig hopplösa socialt.

Vilken typ är du? Bäst är ett mellanting tror jag. Att reagera mot förtal och påhopp bör man göra för att kunna försvara sig eller en åsikt man har eller tror på annars gör man fel mot sig själv och den man är.

Men att reagera mot åsiktsskillnader med våld eller skrik och gap för att visa sin åsikt gör att man gör bort sig, både för andra, sig själv och socialt blir man sedd ner på.

Lite tankar att fundera på.

Carl Johan Höjer (1753-1830) ville införa elevdomstolar.

Det var i Stockholms storskola i vilken han var rektor som han önskade införa bland annat elevdomstolar.

Kan det vara något? Det finns ju elevråd i många skolor och då kan man se möjligheter till all slags elevuppdrag, även domstolar. Inte i den bemärkelsen som juridiskt dömande. Men elevrådsdomstolar där den som mobbar, förstör eller stör får stå till svars. En försvarare och en åklagare bör utses och även en jury. Straff kan vara att städa upp, be om ursäkt mm.

Detta skulle även vara lärorikt i så måtto att eleven fick lära sig något om hur det i verkligheten ser ut i en domstol och att straff utmätts vid brott mot regler och lagar. Självfallet måste eleverna då ha klart för sig vilka regler som gäller på skolan.

Mobbing, förstörelse mm ska vara straffbelagda. Säkert kommer många som ställs inför elevdomstolen att lära sig ett och annat. Kanske en bra idé att genomföra från en viss ålder i skolorna, kanske högstadiet är rätt åldersgrupp.

Att meddela något är att göra sig hörd. Men hur görs det bäst?

Att vilja meddela någon något innebär att ta ett beslut på hur det ska meddelas för att uppfattas rätt.

Ska man ringa och tala om vad man vill rätt upp och ner utan att först ha tänkt ut hur det ska förmedlas? Ska man skriva ner vad man vill först för att se om det blir några oklarheter när man läser det för att sedan antingen sända, visa eller läsa upp texten?

Detta tror jag är bäst sätt att meddela någon något om det nu inte är något banalt som ska meddelas som hur mår du, var är du eller kan du komma vid den eller den tiden. Såkallade korta frågor där man inte kan missuppfattas men heller inte förmedlar något av större viktigheter. Mest dösnack.

Av samma slag som de mesta av smsande. Korta meddelanden av mindre vikt, mest hälsningar. Att försöka förklara något genom sms är dåraktigt. Korta meddelanden som kanske ses långt efter att de sänts och som kan uppfattas och missuppfattas hur som helst.

Nej, då är telefonsamtalet 100 % bättre att använda än sms:et.

Texten också självfallet men den tar längre tid att förmedla och behövs mest när man har något ytterst viktigt att meddela som inte får missuppfattas vilket naturligtvis kan göras ändå.

Inga garantier finns i förmedling av kommunikation, mottagaren kan medvetet eller omedvetet tolka fel hur tydliga informationer denne än får.

Vilken är psykets grundlag

Svaret kan bli lite olika beroende på hur man ser det. Överlevnad kan vara ett svar. Mat, sex, trygghet ett annat. Maslows behovstrappa har de flesta hört talas om. Men är den svaret på frågan?

Kanske är det enklare än så. Kan det vara att vara aktiv så mycket det går eller så länge som det går?

Rörelse av tankar? Tanken ser jag som grundförutsättningen för psyket.

Mitt svar är att psyket eller människans största behov är att tänka. Den som inte tänker lever inte. Utan tankar kan inga idéer födas ingenting hända.

Reflexer är inga medvetna tankar utan enbart en skyddsmekanism. Därför ser jag psykets grundlag som den att det behövs tankar för att överleva eller att något ska ske. Sedan är det en annan fråga varför en viss tanke uppstår just nu eller just i en speciell situation. Men här kommer säkert arv och miljö in som i allt annat.

Varför har du hämningar?

Den som inte har hämningar tycker inte något är pinsamt. Denne har heller ingen humor av slaget fräcka vitsar.

Däremot kan denne få större möjligheter att få utlopp för sina fantasier inom sex exempelvis. Rakt på sak söker den partner och frågar rakt ut om hur och när. Denne person får även betydligt fler möjligheter inom alla områden i livet då den lärt sig att ta för sig.

Men varför har då en del hämningar i vårt samhälle av i dag? Säkert är det arv och miljö som spökar. I en icketillåtande miljö eller i en dubbelmoralmiljö kan hämningar frodas.

Värst är det om barn och ungdomar socialiseras in i en sådan miljö. Då kan det bli en livslång hämning som kan ge utlopp för allehanda problem i livet. Förr hysteri idag utbränning eller ex fibromyalgi.

Människan är förunderlig. De plågar andra och sig själva och kallar det rätt och riktigt eller med ett annat ord moral.