Google

Translate blog

torsdag 18 februari 2010

Sammanhållning mot det som upplevs som främmande,


är att organisera sig mot det man inte förstår eller kan ta till sig. Främlingsfientlighet är ett sådant område. Man förstår inte varför det kommer flyktingar och man ser dem som ett hot mot sin egen existens och så söker man stöd i sin rädsla bland likatänkande.

Detta gör att man tillsammans med dessa får än mer misstro och oförmåga att se positivt på de som kommer. Man ser dem som hot mot välfärd, sjukvård och arbetstillfällen och så segregerar man dem med allt vad problem som då uppstår i mänskligt lidande.

I dag görs samma sak även mot infödda svenskar som inte har någon bakgrund utanför Sverige så långt man kan se det i släkterna. Långtidsarbetslösa, långtidssjuka och pensionärer.

Hur kunde det bli så i dag, då vi ska ses som ett upplyst samhälle? Jag tror att det kommer ur främlingsfientlighet. Denna finns i dag till betydligt större del än tidigare och då detta fått fotfäste är steget till fientlighet mot andra grupper inte långt.

I dag har även regeringen gjort att det är helt ok att diskriminera och se ner på långtidsarbetslösa och långtidssjuka. Ser vi på de långtidsarbetslösa är diskrimineringen så stor att media inte ens nämner denna grupp. Det nya Sverige är inte allas Sverige.

onsdag 17 februari 2010

Inlevelse, kan den mätas?


Förmodligen kan den då en person som talar med inlevelse ses helt koncentrerad i vad denne säger. Personen upplevs som en eldsjäl som talar för sin sak.

Men att mäta detta eller vara säker på att det är vad man upplever att denne gör är omöjligt.

Det är kanske inte inlevelse eller intresse utan ett spel för att påverka i något syfte som inte är helt rumsrent. Kan personen ta kritik efter sitt tal? Om ja, då kan denne diskutera vidare utan att brusa upp och istället försöka hitta nya infallsvinklar för att få gehör för sin idé eller uppfattning.

Då kan man uttrycka det som en eldsjäl som talar med äkta inlevelse.

Men nonchalerar personen kritik och istället höjer rösten och säger samma sak igen då är det en politiker som för fram ett ideologiskt ställningstagande som beslutats i partiet.

Det handlar då om att kritik inte tas emot utan sopas under mattan och inlevelsen är falsk och istället för en eldsjäl är det en partipiskad politiker som för fram ett partis budskap och då tas ingen kritik emot för att bemötas utan förfalskas istället som totalt fel.

tisdag 16 februari 2010

Att lära sig underkastelse i ett utanförskap.


I dag har detta tyvärr blivit tvingande om man är långtidsarbetslös eller långtidssjuk. Den som inte kan acceptera detta att underkasta sig ekonomisk nedvärdering och kanske i slutändan försörjningsstöd på låg nivå kommer att knäckas.

Självmord sker utefter detta, flertalet döljs självfallet av anhöriga. Dessa förstår kanske inte alltid varför personen tog sitt liv. Men i dag är många anledningar just Alliansens segregerande politik av de som ej har ett arbete. Arbetslinjen betyder att de som inte har ett arbete ska segregeras till parasit. Så enkel är förklaringen.

Det innebär att många människor lär sig att se ner på sig själva. Konstigt vore det annars då regeringen lär ut att de som inte har arbete har inte ett lika stort människovärde som de som arbetar för en lön.

Underkastelse har de svaga och fattiga alltid fått lära sig. Tig och lid var och blev nu igen honnörsordet. Se dig som mindre värd. Mitt råd är att detta måste de som segregerats lära sig för att överleva.

Svenska folket har en majoritet i dag för denna samhällssyn. Då kan medmänsklighet med alla inte finnas. Tyvärr tror jag denna syn kommer att skärpas och den som tror på en ny politik efter valet blir besviken.

Att höja skatten knäcker en ny regim. Alliansen räknade ut att det inte ska finnas pengar att återställa bidragen om de skulle förlora valet. Alliansens ledare är hyperintelligenta. Resten av dem är mer eller mindre jasägare och en svans som inte tänker mer än på sig själva. Ideologin sitter i ledningen, inte bland väljarna.

måndag 15 februari 2010

Dvärgarnas tid.


I dag ser man inte så mycket småväxta människor som förr enligt mig. Varför vet jag inte. Men det var inte så länge sedan som lyteskomik var något som användes på cirkus och marknader.

Dvärgar mm visades upp och människor tyckte det var väldigt dråpligt och roligt att se dessa många gånger utklädda personer (i syfte att utöka deras udda kropp) till andra människors nöje.

På den tiden fanns inget som i dag kallas diskriminering utan tvärtom man levde på att visa upp människor som inte såg ut som det som ansågs normalt.

Ingen brydde sig om hur dessa uppvisningsobjekt kände sig när människor skrattade åt dem eller kastade glåpord till dem. Vägrade de fick de ingen mat eller tak över huvudet. Ingen ville anställa dessa mer än cirkus och tivoliägare.

De utnyttjades på alla sätt och vis och detta sågs inte som onormalt av någon då. Tiderna har ändrats men diskrimineringen finns kvar i nya sammanhang. Tänk bara hur accepterad segregeringen av sjuka och arbetslösa är genom att vi har en regering som gynnar flertalet men på de ekonomiskt segregerades bekostnad.

söndag 14 februari 2010

Maktsträvan för vad och vem


Makt vad är det? Kanske att ha möjlighet att välja det man vill. Kanske att ta vad man vill från andra. Kanske att kunna vara sig själv utan att riskera något. Säkert att kunna få andra att göra det man önskar.

Hur detta går till kan vara på olika vis. Men varför strävar många efter makt?

Är det för tillfredställelse av att se sig som förmer än andra? För en del, säkert.

Kan det vara av sadistiska skäl att känna tillfredställelse över att ha makt över andra? Säkert, för en del.

Kan det vara ett behov av att visa sig förmer efter att ha behandlats illa som barn? Säkert, för många.

Men det största anledningen tror jag är för att få ett bekvämt liv. Men blir det så?

Knappast då behov som tillfredsställs skapar nya behov så även maktmänniskan kommer aldrig att bli nöjd utan likt vi andra fortsätta att söka det ultimata målet för att äntligen bli nöjd. Men aldrig nå det.

lördag 13 februari 2010

Individualisering innebär ensamhet.


Detta då det innebär att satsa på sig själv vilket innebär att slå sig före någon annan som önskar det samma inom samma område och plats.

Undantag finns om din idé är ensam och ingen annan haft den tidigare. Men det är unikt och även då måste du slå dig fram för att få intresse för din idé. Om den realiseras kommer den att ta en plats från någon annan beprövad idé och så har du konkurrerat ut någon annan. Så även här slår du ut någon annan.

Individualisering blir synonymt med egoism. Förverkligande ensamhet.

Vi ser mycket av detta i dag då samhället i stort kräver detta av dig om du ska få arbete (flytta till okänd ort). Ska kunna vårda dina relationer som hela tiden måste förändras på grund av bl.a. förverkligande eller förflyttningar.

Därav får människan en stresstillvaro. Spänningen i att leva enligt föregående kan i början ge tillfredställelse men med tiden blir det bara tomhet och otillräcklighetskänsla.

fredag 12 februari 2010

Att imitera är att förödmjuka eller göra sig rolig över någon annan.


När man imiterar någon får andra roligt på den som imiteras bekostnad. Man kan undra om inte även detta kan falla under diskriminering?

Visst är det en lek och politiker kan inte anmäla om någon retar sig på dem eller skrattar åt dem.

De är offentliga personer och det är nästan bara hot som är förbjudna att rikta mot dessa.

Men skulle någon göra någon ickepolitiker eller annan ickeoffentlig person till åtlöje är det risk för domstol om någon anmäler det.

Detta kanske inte de som önskar bli politiker alltid räknar med eller förstår, vad en offentlig person är och hur påpassad denne är.

Så ska det självfallet även vara, den som står upp offentligt med sina åsikter måste vara beredd på att det finns motsatta åsikter. Hade det inte funnits detta skulle politik varit meningslös och då behövde vi varken haft lagar, regler eller avtal.

Allt skulle fungerat till allas belåtenhet ändå. En utopi som inte kan ses som mänsklig. Kanske det finns varelser någonstans där detta är helt naturligt men det är det inte på vår livsplanet, tvärtom.