Google

Translate blog

fredag 19 mars 2010

Meningsfullhet och meningslöshet är subjektiva värderingar


Det någon ser som meningsfullt agerande ser någon annan som meningslöst agerande. Många gånger är det så. Meningsfullhet och meningslöshet hör ihop med hur ett subjekt ser på något intressemässigt, värderingsmässigt eller förförståelsemässigt.

Är det meningsfullt för någon att gå en kurs i självförverkligande är det lika meningslöst för någon annan att gå en sådan kurs om denne ser det som flum.

Man kan ge många exempel på motsatta värderingar av något. Mycket av värderingar kommer ur klasstillhörighet, kulturbakgrund, levnadshistoria, arv och miljö.

Men nog är det spännande att tänka utefter detta då all media är uppbyggt utefter att sälja och då utefter flertalets nyfikenhet eller sökande efter bekräftelse på sina fördomar. Därför nämns ex inte långtidsarbetslösas situation i Sverige i dag i media. De flesta av dessa är lika arbetslösa i dag som innan Alliansens jobbpolitik.

Skulle media tala klartext om förhållandet skulle många människors fördomar mot långtidsarbetslösa krossas. Men då skulle media få mindre köpare då majoriteten vill se Alliansens politik som bäst då de själva upplevt stora förbättringar skattemässigt som löntagare. Detta fastän ex kvällspressen gärna tar till eländesbeskrivningar för att sälja.

Vi får inte heller glömma att nästan all media ägs av borgerliga intressen.

Majoritetens värderingar och livssyn säljer bäst i dag därför nämns ex långtidsarbetslöshet enbart som statistiska uppgifter och aldrig att det till stor del är samma personer i dag som innan den stolta Alliansen kom och sopade bort välfärd för alla.

torsdag 18 mars 2010

Tänk vad språk som försvunnit


Människans språk har varit av hur många olika slag som helst och i dessa skilda språk har det funnits skilda dialekter.

Men från början hade troligen varje stam sitt eget språk och stammarna umgicks knappast. Ur dessa stammar har sedan våra mänskliga språk kommit, alla språk i dag och tidigare har sitt ursprung från någon enskild stam av människor långt tillbaks i tiden.

Naturligtvis har språken förändrats över tid. Men grunden av ett visst språk anser jag komma från en enskild stam från fornstora dar eller stenålderns gryning då stammar bildades.

Många språk är utdöda andra så förändrade genom tiderna att de inte har något som är lätt att se som ursprungsspråk. Men de bör finnas i någon betoning eller i något ords betydelse.

Lite språkfilosofi, semantik kanske man kan kalla det, blev det i dag.

onsdag 17 mars 2010

När människan erkände att hon är begränsad i tid och rum


Detta hände enligt Knut Kjellberg (1867-1921) när människan byggde det första altaret. Man sökte då något utanför det begränsade livet i tid och rum för att ge en meningsfull fortsättning och ett ändamål med livet.

Djur har, vad vi vet, ingen känsla för att detta liv är begränsat. Människans plåga är att vi vet.

Återfödelse har i många religioner varit en tröst man trott och tror på. Men är den inte mer skrämmande än trygg att tro på?

Om man skapats för återfödelse och haft tidigare liv då är det meningslöst att tro på något man inte har minnen av. Då är detta lika meningslöst som att ingen tro ha. Det man inte kommer ihåg är meningslöst. Då är kristendomen bättre, här ser man varje barn som en helt ny individ utan något förflutet men med en möjlighet till evigt liv i en framtida värld hos Gud.

En tanke jag har om återfödelse, vilken jag inte tror på, är följande.

Vad är tid och vart tar tid vägen?

Om man tänker efter så bör den som återföds kunna hamna var som helst. Inte tvunget i ett framtida liv utan lika gärna kan den som återföds efter ett liv i vår tid födas till ett liv i det förgångna. Den som går vidare ex 2009 kan återfödas år 1403 exempelvis.

Lite tankar att grubbla på.

tisdag 16 mars 2010

Forskare tar sig rättigheter


Hur då? Kanske man undrar. Jo, genom att söka respondenter, forskningsobjekt och frivilliga efter eget huvud och subjektiva värderingar.

Man söker ibland objekt eller subjekt för att få förståelse utefter sin förförståelse och få denna bekräftad.

Ibland söker man kunskap inom nya fält men oftast beror resultatet på vilken ideologi forskaren har. En moderat forskare som forskar inom politiska fältet statskunskap exempelvis. Han eller hon hittar motsägelser eller omöjligheter inom det vänsterpolitiska fältet och tvärtom.

Den opolitiska forskaren inom statskunskapen kan inte finnas. En person som läser statsvetenskap är politiskt intresserad och har subjektivt en värdering av områdets teoretiker.

Man har en ideologi och utefter denna forskar man. Därför ska man ej ta forskningsresultat som absoluta sanningar utan läsa dem kritiskt. Alla rapporter kan förfalskas beroende på vilka glasögon man läser dem med och så ska det vara.

måndag 15 mars 2010

Är brottslingar sinnessjuka?


Knappast. Visst finns psykopater som mördar enligt sitt sätt att se på verkligheten och därför inte förstår varför andra inte ser denna som de gör.

Men en brottsling socialiseras in i den värld där brottslighet inte ses som sådan. Jag tänker här på ekonomisk brottslighet. Det finns få nya konstellationer av gängbildning i den professionella undre världen. Alla syndikat har en historia.

Denna går långt tillbaka till ex maffian på Sicilien. Vi kan ta ett ex. Hells Angels som startades av personer som kom hem från andra världskriget och sökte något meningsfullt att leva med. Jag tror inte mycket på att de startade från ingenting den gången utan hade eller fick kontakter i maffian i USA. Maffian hade funnits länge och i den socialiserades människor in och gör så än i dag.

Stora brottssyndikat med ekonomisk brottslighet som meny uppstår inte ur intet utan har en lång historia bakom sig. I dessa syndikat finns grupperingar av alla slag som samarbetspartners. De är en ekonomisk makt som följer med i samhällets utveckling och måste ses som organisationer med lika stor makt som storföretag eller regeringar. I många fall har de sina kontakter även i dessa till synes helt lagliga organisationer eller regeringar.

Men börjar man rota i detta så blir det troligen svårt att veta vad som ska eller kan ses som lagligt eller olagligt.

Så brottslingar är i de flesta fall inte sjukare än någon annan. De är som vem som helst men har en annan social struktur som ses som helt normal om man ingår i deras nätverk. Det är min tolkning.

söndag 14 mars 2010

Självständig målsättning


Vad är nu detta? Målsättning kommer ur ett i dag stort modeord som inom företagarvärlden innebär mål att förverkliga (målstyrning av verksamheten). När detta väl är nått skapas ett nytt mål att arbeta mot alternativt arbetas målet om eller skapas delmål för att leda till det hägrande slutmålet som alltid blir början till ett nytt mål.

Det är cirkelresonemang då egentligen inget slutmål existerar utan bara en resa mot något som ännu inte existerar eller kan nås då allt förändras och förutsättningar får arbetas om hela tiden. Målen i sig är ofta arbetade fram inom en grupp där man fått ge och ta för att överhuvudtaget hitta mål alla kan eller motvilligt accepterar att arbeta för.

Det blir gruppens mål man styr mot med ett styrdokument som få förstår eller bryr sig om.

Ett självständigt mål däremot är ett mål där en person själv utarbetat en tanke som denne önskar förverkliga och gör allt för att det ska ske. Ett mål denne förstår och önskar, vågar arbeta mot och ser möjligt att nå.

Enskilda kan därför självständigt hitta mål att förverkliga och arbeta mot. Sportutövare hör till denna kategori.

De har självständiga mål, medan klubben eller förbundet har mål för en grupp, vilket är gruppmål som delas av alla mer eller mindre motvilligt likt organisationsmål ovan.

Detta är mitt målresonemangstänkande, självständig målsättning kontra målstyrning genom gruppsamverkan.

lördag 13 mars 2010

Något ur Kierkegaards tankevärld


Kierkegaard var en stor tänkare från Danmark som påverkade många med sin världsbild.

Men många ser honom inte som filosof utan mer som en grubblare utan egen filosofi. Länken ovan säger lite om honom men inte mycket som är att ta på. Läs hellre någon bok om honom eller någon av hans egna böcker.

Men vad ska man lägga i begreppet grubblare som många ser honom som. (Filosofins Historia Skirrbeck och Gilje, Daidalos förlag).

Kan inte grubblare och filosof ses som synonymt? Båda begreppen innebär ju tänkande över tillvaron.

Men grubblaren utarbetar inte en egen världsåskådning eller ett eget system av tankar över tillvaron utan grubblar över detaljer över densamma.

Det är skillnaden på filosofen som utarbetar en egen filosofisk tanketråd som spänner över tillvarons mysterier. Medan grubblaren funderar och ev beskriver delar av detsamma.