Google

Translate blog

onsdag 23 juni 2010

Minns du det du vill eller det som du tillåts minnas?


Du minns mycket av dina framgångar men dina misslyckanden bleknar och ses i mildare sken med åren.

Det måste vara så, annars skulle du aldrig komma över ett misslyckande och våga prova något igen.

Det är med andra ord det du har nytta av som du minns, det svåra bleknar eller undertrycks så du kan se optimistiskt och med glädje framåt igen.

Den som gått igenom svåra prövningar har ibland ett arvsanlag där glömma inte riktigt fungerar. Istället finns problemen kvar i personens psyke och risken finns att denne kan bli frustrerad resten av livet och inte våga eller kunna gå vidare.

Personen har fastnat i ett mönster, i en tanke, i en tid som inte existerar längre. Detta behöver inte vara medvetet utan är i de flesta fall omedvetet och accepterat.

Hjälp behövs då som kan få problemknutarna att upplösas eller bli mildare så det ändå finns en fortsättning där frustrationen övervinns, om nu personen förstår att något kan bli bättre och att lösningen finns inom denne själv.

Alltid går inte detta, men i många fall. Vi är alla olika och ser världen med egna ögon genom hur vi är präglade genom arv och miljö.

tisdag 22 juni 2010

Är all poesi vilseledande?


Diktkonsten är skadlig för tänkandet, detta sa den kände filosofen J. Bentham till sin kollega John Stuart Mill då denne ansåg Mills intresse för Wordsworths dikter som skadliga för tänkandet.

Men då till frågan och lite funderande. Vi ser poesi i sin helhet. Visst kan poesi vara vilseledande om vi sätter egna betydelser i det vi läser och detta speglar en världsfrånvaro som vi har skapat själva. Vi lägger in texten så det passar vår förförståelse av människor och händelser.

Poeter kan även vara världsfrånvända men om läsaren inte är det kan tolkningen bli konkret av en världsfrånvänd poets texter och tvärtom.

Hur poesi tolkas beror på vem vi är. Många har svårt för poesi överhuvudtaget och till viss del kan jag nog själv ses till denna grupp.

Bentham var troligen en konkret tänkare som hade svårt för poesi och läste denna som fantasifull och orealistisk.

Mill som var vän av Wordsworths poesi fick troligen energi och nytänkande av den och försökte få Bentham att förstå detta vilket denne troligen inte kunde.

Hur poesi uppfattas och vilken poet som någon får till favorit är individuellt och har med arv och miljö att göra av läsaren för tolkning av en viss text. Det innebär inte att poet och läsare har något gemensamt det är enbart tolkning det handlar om. Poetens mening kan av en läsare få en helt annan mening.




måndag 21 juni 2010

Militärpsykologi.


Självfallet önskar försvaret, som all annan verksamhet, mer pengar för att kunna ha den bästa utrustning som finns.

Kapprustning gäller inom alla områden och mellan alla stater.

Avlyssningsutrustning och bäst utbildad personal är några av dessa ting. Vapen en annan.

Man försöker skapa opinion för att inte spara in på försvaret, vilket är svårt i dag, tyvärr.

För visst behövs försvaret lika väl idag som tidigare och det får inte halka efter andra staters försvar, i närområde som globalt.

I den militära psykologin ingår även att ge sken av ett mycket starkt försvar utåt även då det brister. Så agerade Sverige vid krigsutbrottet 1939. Vår beredskap är god, sa Per Albin Hansson, och ljög så det osade. Men han blev just då trodd av allmänheten I Sverige. Om tyskarna trodde detsamma låter jag vara osagt. Men jag tvekar.

I försvaret ingår även spionage och kontraspionage som alla vet. Även här handlar det om att värva och anställa rätt personer. Oftast lyckas det, men inte alltid.

Men vad jag vet har det nu varit ett tag sedan någon svensk utvisats från någon ambassad i protest mot spionage på svenskt territorium. Så det har fungerat bra en längre tid nu, åtminstone utåt.

söndag 20 juni 2010

Yrkesarmé i dag.


Så var den allmänna värnplikten borta i Sverige och vi har en färdigutbildad yrkesarmé.

Jag tror detta blir billigare i längden och det blir en väl utbildad soldat som kan utrustning och vapen.

Men självklart ska massutbildning av svenska folket finnas när krisen kommer. Jag tror att en planering för detta finns.

Jag tror inte på nedrustning då allt kan hända, och har hänt överraskande, historiskt sett. Andra världskriget överraskade svenska försvaret 1939 i en tid av avrustning då Sverige den gången inte hade tanken på att kriget åter skulle drabba Europa och än mindre närområdet.

I dag tror få att detta åter skulle kunna ske. Men inget är säkert och jag är övertygad om att Sverige alltid behöver ett starkt försvar.

Vad som kan ske vet jag inte och ingen med mig. Men att något sker i framtiden är jag övertygad om. Tiden står inte still och det man minst anar händer.

Det kan nog ingen förneka. Vi har i år i närområdet överraskande fått uppleva askregn.

Vem trodde på detta och att det skulle drabba flyget till den grad det gjorde? Knappast någon i början av året, det fanns inte på svenskars tankevärld.

I dag vet vi. Allt kan hända och sker överraskande. Även krigshot som också kan drabba Sverige, när vi minst anar det. Det låter långsökt i dag, men inget kan vara mer långsökt än att inte se även denna möjlighet.

lördag 19 juni 2010

Pedagogisk psykologi är att locka till lärdom.


Jag har själv utbildning inom detta och ser det som att psykologi används för att locka fram kunskapsintresse hos elever eller andra som bör lära sig något.

Det kan även ses som manipulering för att forma någon till en viss kunskap eller åsikt.

Att lära ut något på ett sätt som passar just den som bör lära sig det som bestämts ovanifrån av pedagogen som kanske vill påverka i en viss riktning, kunskap som eleven bör ha för ett visst ändamål.

Ändamålet kan vara för ett visst arbete, ett visst intresse eller för nöjes skull.

Pedagogik liksom psykologi kan användas för ett gott, likväl som ett ont, ändamål.

Påverka är ledstjärnan i dessa läroriktningar. Båda ämnena förändras över tid. Den som utbildades för några år sedan i dessa ämnen eller sammanblandningen pedagogisk psykologi är passé i dag. All teoretisk utbildning förändras hela tiden och är en färskvara på ca 3 år om personen inte kontinuerligt fortbildar sig inom området.

Därför finns en uppsjö av olika pedagogiska och psykologiska inriktningar. Alla utbildade utifrån denna med egenkombinerad inriktning utefter just sin utbildning, livserfarenhet, tid då den var i ropet och sin egen psykologis uppbyggnad.

fredag 18 juni 2010

Att vara flitig är att vara robotaktig?


Flit är en dygd.


Barn förr uppfostrades till detta mantra. Till att vara flitiga arbeta koncentrerat och duktigt i skolan för att lära sig att vara detsamma när de sedan kom ut i arbetslivet vid 13-14 årsålder.

Ingen var arbetslös alla fick arbete som sökte detta. Industrisamhället behövde mer arbetskraft än vad som fanns.

De äldre i dag förstår därför inte dagens samhälle. De levde i en tid (jag med) då det var självklart att alla arbetade och hade ett arbete. Det var bara att välja efter fallenhet och intresse eller om man ingen utbildning hade första bästa arbete på närmaste möjliga avstånd från hemmet.

Därför finns det fortfarande i dag många som tror att arbetslösa är arbetsslöa och är människor som hellre lever på bidrag.

Denna våg har Alliansen kommit till makten på och förändrar just nu samhället efter dessa gamla inriktningar av tro på arbete för alla finns.

Man ser samhället som det en gång var och människor som lärda att inte arbeta utan istället genom föregående regeringar försöka undvika arbete så mycket som möjligt.

Tyvärr är detta sanningen som ligger bakom mantrat jobblinjen. Man ser inte att samhället i dag inte behöver så mycket människor i produktionen eller i övrigt.

Detta då lönsamhetsökningar innebär att producera varor eller tjänster hela tiden förbilligas genom att minska på personal och öka mekaniseringen och då det går flytta produktion till länder med slavliknande förhållanden där ex barnarbete ses som lönande oberoende av hur det drabbar barnet.

torsdag 17 juni 2010

Magnetgalningen Mesmer kom med en ny behandling.


Galning och galning, men han var en av de första som ansåg att det mesta kunde botas med magnetism.

Därefter kom upptäckten av el och då var det personer som kom att påstå att nästintill allt kunde botas med elektricitet.

För att inte tala om när radioaktiviteten upptäcktes, då kom personer som påstod att det mesta kunde botas med radioaktivitet.

Så alla nya uppfinningar och upptäckter har alltid använts, mer eller mindre lyckat, för att bota sjukdomar.

I dag används magnetism i första hand inom vården i magnetkameror. El som elchockbehandling och radioaktivitet som strålbehandling. Om man nu inte tar med instrument som är uppbyggda med el som kraftkälla etc.

Vad som i dag har upptäckts och som ses som den vises sten, i betydelsen av att det mesta kan botas om vi bara lär oss använda det, är DNA och genmodifikation.

Kommer detta att lyckas eller är tron på detta av samma slag som pionjärerna av ovanstående drömde om?

Jag misstänker att genmodifikation kan komma att användas i vissa fall men garanterat inte som universalmedel, lika lite som ovanstående upptäckter blev det.

Mirakelmedel finns inte, men har alltid trotts finnas, från den vises sten till numera genmodifikation.