Hur förbereder man sig i vår föränderliga tid till ett vuxenliv?

Tidigare lärde föräldrarna sina barn om hur vuxenlivet var och barnet socialiserades in i ett samhälle och dess sammanhang.

Man visste som barn vad som förväntades av en som vuxen och man lärde sig hur livet var, familjen fungerade och arbetet skulle utföras för bästa möjliga lönsamhet.

I dag kan inte föräldrar lära barnet detta. Det som lärs ut lärs ut tillsammans med föräldrar och förskolepedagoger och det är inte ovanstående som lärs ut. Det är omöjligt att lära för livet då samhället och normerna förändras allt snabbare. Politiken och vad som anses rätt och riktigt förändras även den minst vart fjärde år och vanligast utefter de nya budgetarna som kommer två gånger per år. Allt är relativt utefter föränderliga ideologier och lönsamhetskalkyler.

Barnet som växer upp måste lära att det ska komma in i ett sammanhang med livslångt lärande utan fasta dogmer utan istället föränderliga sådana. Arbete är det inte säkert det kan få som vuxen och om så blir fallet blir arbetet något som måste läras om kontinuerligt och arbetsplatser bytas utefter rationaliseringar och nedläggningar.

Familjen är relativ och tillfällig, nya konstellationer görs kontinuerligt och släktskap blir meningslösa i alla sammanhang utom då det gäller att hitta rätt person som ska betala underhåll när nästa partner gör entré.

Ingen kan med andra ord lära för livet i dag, enbart för tillfället så personen kan leva i nuet som innebär att förverkliga sig själv. Ett begrepp lika obegripligt att analysera och få mening i som Alliansens begrepp jobblinjen. Alla har sin egen tolkning av detta begrepp. 

Planetforskningen skapar en tro och ett hopp hos alla

Det söks liv i universum. Man har hittat planeter runt andra solar. Ännu så länge dock i första hand jätteplaneter då dessa är lättast att upptäcka med dagens teknik.

Det skulle varit förvånande om inte de flesta, kanske alla, solar (stjärnor) inte haft planeter runt sina kroppar.

Det finns säkert fler planeter i universum än det finns stjärnor.

Men finns det då något slag av liv på någon av dessa?

Byggstenar för att skapa liv finns säkert på oräkneliga platser i universum. Men det är inte samma sak som att dessa tillsammans skapat liv eller ens finns tillsammans för den möjligheten.

Så lätt skapas inte liv, anser jag. Vad är liv och varför finns det? Vad är en människa? Det är frågan alla filosofer frågat sig. Visst, vi kan dissekera en människa och tala om vilka grundämnen som ligger bakom att en människa finns. Men det besvarar ingenting mer än det materialistiska innehållet.

Varför människan blev till och hur människan blev en tänkande och kännande varelse som vi upplever det, besvaras inte.

Kan svaret vara att evolution skapas när något fått liv?

Säkert kan det besvara en del. Men innan detta sker måste en skapelse ske. Min övertygelse är, hur omodernt den än låter i dag, att Gud skapade allt och i denna skapelse finns en evolution vilket innebär att skapelsen fortsätter. Ser vi på universums utvidgande vilken accelererar, ser jag det som att skapelsens evolution är accelererande.

Varför vet vi inte. Men jag är övertygad om uniciteten i detta och därmed att Jorden är den enda plats där liv finns och att det skapats och inte slumpmässigt finns till. Skulle vi varit ett slumpens spel hade det verkligen varit förunderligt 

Vad innebär det att något är intetsägande

Ofta kan man höra politiker tala om något helt annat än det som en intervjuare eller motståndare frågar om.

Man talar förbi varandra eller försöker få publiken att intressera sig för något annat genom att byta ämne då man inte har rätt svar på en fråga som kan vara lockande för den publik som lyssnar.

Politiker försöker alltid hitta frågor till motståndaren som denne inte kan eller önskar svara på.

Genom detta blir det pajkastning eller intetsägande av en politisk debatt.

Programledare som försöker styra upp det som ska debatteras har ibland ett svårt arbete och misslyckas ständigt.

Är då politik intetsägande? Nej. Den som bestämt sig för att stödja ett visst parti eller som nu något block, hör vad den önskar höra, även när det inte sägs.

Sina egna uppfattningar hos det block denne stödjer och tvärtom från motståndaren vad som än sägs. Man tolkar utefter egna fördomar och egen vilja och sedan har det mindre betydelse vad som egentligen sägs eller inte sägs.

Det är hur politiskt ställningstagande blir till.

Det som lärs ut är ofta inte den senaste vetenskapen

Teorier i all ära men innan en teori tas som lämplig att lära ut på grundskole- eller gymnasienivå har många år gott och gäller inte fullt ut bland vetenskapen.

Nya paradigm har uppstått eller är på väg men inget sägs om detta i grund- och gymnasieutbildningarna.

Ett exempel på detta är strängteorin som är förhållandevis ny men som börjat gälla mer och mer. Detta kan bli nästa paradigm inom naturvetenskapen.

Men hur många av de som i dag går grundutbildningarna har läst eller hört något om denna teori i skolan? Ingen påstår jag. Den är en ännu ej accepterad teori i grundutbildningen. Fast den inte är lättare att falsifiera än ex BigBang.

Varför?

Hur är tanken möjlig?

Vad är en tanke? Kanske en impuls om att en reaktion är nödvändig. En varning, en orsak på något som orsakats i kropp, psyke eller bör uppmärksammas i omgivningen.

Men vad är den och hur är den möjlig?

Är människan ett ting av elektriska impulser som fungerar utifrån ex gravitationen och kanske något vi ännu inte förstår?

Är det detta vi förnimmer när vi nu börjar förstå att naturlagarna är fler och annorlunda än vad vi först trodde? Strängteorin är ett exempel som kan visa på detta.

Men varför krångla till allt och fundera över allt och härmed få allt krångligare teorier att försöka förstå, vilka alltid hittills visat sig hålla en tid för att sedan få allt fler anomalier och därmed pocka på att ett nytt paradigm behövs?

Det finns en enklare och troligare lösning av allt och alltet. Skapelsen.       

Varför har människan så svårt att ta till sig att den är skapad?

Kanske för att det gör att människan då ser sig som underställd denna.            

Jag vet inte, men själv anser jag att vi är skapade och ser inget konstigt i detta.

Abstrakt ses av många som konstigt

När någon ser uttrycket abstrakt få många intrycket att det är något som inte är för vem som helst. Istället ses det som något som man inte förstår men som några säger sig förstå för att vara märkvärdiga.

Abstrakt konst ses som något man inte förstår vad det föreställer.

Merparten av människor önskar se vad konst föreställer. Hötorgskonst har alltid varit populärt.

Men vad är då abstrakt? Jag vill påstå att det är enklare än vad man tror i gemen. Det är konst, vilken den som ser det själv ska lägga in en betydelse i som känns meningsfull. Meningsfullheten i detta fall är subjektiv och härmed även tolkningen.

Konstnären har en egen tolkning av vad det ska föreställa och har namngivit verket efter detta. Men hur man ser det konstrueras i betraktarens psyke. Man kan ta konstverkets titel som utgångspunkt och tolka därefter eller hitta en egen tolkning.

Skönheten eller meningen sitter i betraktarens ögon likväl som meningslösheten.

Genom detta bör abstrakt konst ses och då kan den ges en mening för alla även om det är milslångt mellan denna och hötorgskonst som även denna är meningsfull.

Glad eller tungsint, det beror på livsenergin

Mår du dåligt blir du tung till sinnet. Mår du bra känner du glädje.

Känslan beror på din energi. Många motgångar tar på din energi och du blir frustrerad och tungsint.

Många lyckosamma ageranden och du känner glädje.

Hur mycket som får dig till det ena eller andra stadiet beror på din normala livsenergi vilket innebär hur du är konstruerad genom arv och miljö.

En del klarar av den ena motgången efter den andra utan att bli tungsinta då de har en stor potential av livsenergi. Medan andra inte klarar en liten motgång utan att bli frustrerade då deras energi är låg från början.

Vi är alla olika och måste ses som sådana. Alla är inte starka psykiskt. Alla är inte heller svaga psykiskt. Därför är det så oerhört viktigt att rätt person hamnar på rätt plats i livet.

Alla behövs, men alla kan inte ersätta vem som helst.