Google

Translate blog

måndag 6 september 2010

Idag är släktskap betydelselöst hos svenskar

Om man nu inte är släktforskare vill säga. Man hjälper inte sin släkt eller får hjälp från denna, man vet i många fall inte vem man är släkt med. Kriser får människor själv försöka lösa om inte samhället kan eller vill hjälpa den enskilde.

OBS: undantag är släktskap bland de flesta invandrare, här hjälps man åt som en självklarhet. Men nu handlar det jag beskriver om svenskar med släktskap inom Sverige sedan Hedenhös dagar.

Om alla människor i alla tider haft lika dålig känsla för sin släkt som merparten av svenskar har i dag skulle knappast mänskligheten överlevt.

Släktfejder har varit vanliga långt innan stater och kungadömen bildades. Från början var det stammen som var skyddet för familjen och i denna var oftast släktskapet grundbulten. Man rövade till sig kvinnor från andra släkter eller stammar och just detta gjorde att inavel inte blev så vanligt som man då kunde tro skulle blivit fallet. Men visst förekom den.

I dag har familjekänslan blivit relativ genom att familjer upplöses och nya uppstår. Man har ingen känsla för det traditionella eller sina anhöriga, utan respektlöst utan tanke på att det kan vara fel, går ex en konferens före en nära anhörigs begravning, ja även en semesterresa kan vara viktigare, då får begravningen sättas på en annan tid eller får den uteslutas med närvaro av anhöriga.

Människans förverkligande av sitt liv som blev något som kom på 80-talet (satsa på dig själv, skit i andra) har i dag högsta prioritet. Just detta har minskat empatin i samhället än mer och gjort att vi fått mandat för en regering som ses som bra bara genom att de sänker skatterna för de som har möjlighet att arbeta.

Men vad kommer i framtiden, då empatin minskar år för år och människors lika värde ses som fel?

Jag ser det som att när väl andra folk blivit lika egoistiska och individuella som svenskar, går mänskligheten mot sin undergång.

söndag 5 september 2010

Så många döda i haven genom historien, men ses syner här?

Så många tragiska händelser har skett på haven i alla tider. Men har dykare i haven någonsin sett spöksyner under vattnen vid dykningar på katastrofplatser?

På land är jag övertygad om det, jag skrev bla den 5 augusti;
Spöksyner och ljud finns. Jag har själv upplevt detta. Jag upprepar gärna min övertygelse om detta. Det är att i ett visst avslappnat tillstånd på en viss plats där något tragiskt en gång hänt kan man uppleva detta i syner, ljud eller beröring. Händelsen spelas upp som ur en film med vissa sekvenser som man upplever. Den finns i atmosfären och kan upprepas när en känslig avslappnad person finns nära händelsens centrum. Kanske även tid klockmässigt och datum har betydelse i detta fall.
Men det är inget levande där. Det är en filmsekvens på en plats enkelt uttryckt som spelas upp. Inga spöken finns utan enbart frustrerade känslor som gjort ett avtryck på platsen och som kan upplevas.

Om spöksyner finns eller har upplevts under vattenytan är för mig okänt. Spökskepp som flygande holländaren etc har upplevts, men det är ovanför vattenytan dessa setts.
Kanske ingen har upplevt något under ytan. Isåfall borde min teori stämma, enbart på land. Under vattnet finns inga tragiska platser där en återerinring kan upplevas. Kanske på grund av att vattnet hela tiden förnyas vid en plats. Det finns inget som kan spelas upp på platsen så länge detta är omgivet av vatten.

Däremot kan det kanske spelas upp enligt min teori, om föremålet, ex skeppet, tas upp på land och någon känslig person går ombord på detta. Men säkert är det inte, alla spår som kan spelas upp i en känslig persons upplevelseförmåga kan ha tvättats bort i havet. Har någon ex upplevt något på eller vid regalskeppet Vasa?

lördag 4 september 2010

Kommer tävlingslust av sexualdrift?

Finns ett samband med sexualdrift och tävlingslust (drift)? I djurvärlden tävlar hanar eller honor om motpartens gunst. På det viset väljs i många fall de mest livskraftiga ut som partners. De med bäst arvsanlag.

I människans värld visar män upp sina bringor på stranden och går på gym för att se bättre ut och bli mer intressanta för kvinnor. Kvinnor sminkar sig och går även de i dag på gym för att se attraktiva ut.

Ja i dag har även män börjat sminka sig. Om vi med detta fått ett mer feminint samhälle låter jag vara osagt då adeln redan på 1700-talet sminkade och parfymerade sig.

Men ligger bakgrunden i tävlande egentligen inom sexualdriftens område?      

Är behovet av att vara bäst för både kvinnor och män egentligen ett sätt att bli mer attraktiv?

Troligen, då inga arvsanlag är meningslösa. För länge sedan sågs en man som kunde försörja sin familj genom jakt och fiske som attraktiv för kvinnor.       

Han skulle även kunna skydda sin familj med vapenmakt och styrka.

Kvinnor var attraktiva om de kunde samla förnödenheter och hushålla, passa barnen och så skulle hon vara bred om höfterna. Just bredden på höfterna var det som var mest sexuellt attraktivt under tusentals år. Det var av praktiska skäl. Man visste att en kvinna som var smal över höfterna riskerade att dö i barnsäng om fostret hade svårt att passera vid födelsen och en blödning uppstod. Många förstföderskor dog i barnsäng förr.

I dag har skönhetsidealen inte i första hand en praktisk anledning så nu finns säkert fler kvinnor med smala höfter än vad som förekommit någonsin i historisk tid procentuellt sett. Vi har bra läkarkunskap i dag vid problem vid barnafödande när det gäller att stoppa en blödning etc.

Att tävlingslust kommer ur sexualdrift är säkert sant. Men ingen eller få av dagens tävlande i olika former tänker på detta, man har i många fall helt andra skäl för sitt tävlande än att vara attraktiv och skaffa en partner.

fredag 3 september 2010

Behövs flottan i framtida krig?

Knappast i dess nuvarande form. Jag tror inte att ex hangarfartyg av det slag som USA har i dag behövs i framtida krig. Detta då de är mycket sårbara för torpeder och raketer vilka blir mer och mer avancerade.

Däremot ser jag en möjlighet till ersättare för de stora hangarfartyg som bla transporterar flygplan.

Jätteubåtar. Där man har plats för flygplan av samma slag som i dag finns på hangarfartygen. Ubåtar som i ytvattenläge eller kanske även  under vatten kan fälla ut en ramp snett uppåt där flygplanen kan få en katapulthjälp för start.

En ramp som kan fällas även horisontalt åt motsatt håll för vertikal landning av tillbakakommande stridsflyg.

Det borde gå att göra dessa ubåtar svåra att upptäcka under vattnet.
Mitt påstående är att framtidens flotta bör innehålla jätteubåtar. 

Flottan av det slag som finns i dag har inte framtiden för sig.

torsdag 2 september 2010

Trälsamhället är här igen

Vi har redan till viss del skapat ett samhälle med ett A och B lag på arbetsmarknaden.

B laget är de som går på praktik gång efter annan och aldrig kommer längre. De utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare och statistikberoende arbetsförmedlingar i syfte att visa på att människor är i åtgärd.

I dag börjar man även tala om att sänka ingångslöner och att det ska finnas ungdomslöner. Ting och förslag som aldrig skulle kunnat realiseras för 40-50 år sedan.

Men sedan har vi det som i första hand pekar mot ett accepterat trälsamhälle.

De som är i steg 3 i jobb och utvecklingsgarantin. Oftast äldre med ett långt yrkesliv bakom sig och som lärt sig vad plikt och arbete innebär. De har av någon anledning blivit av med sitt arbete. Det kan vara företagsnedläggning eller rationaliseringar som gjort det eller hälsan.

Nu ska de leva på 65 % av sin a-kassa resten av sitt yrkesliv fram till pensionen, då ingen anställer dem. Men som om det inte är nog av förödmjukning ska de även få en uppgift, en anställning utan lön, om de vägrar mister de sina 65% av a-kasse-försäkringen.
Om inte gratisarbetande är träldom, vad är det då?

Därför påstår jag att vi skapar ett modernt trälsamhälle, där de som inte kan passa in tvingas till gratisarbete för de välbeställda, som utöver detta får ca 5000 kr i månaden för att de tar emot en träl. 

onsdag 1 september 2010

Ett bra samhälle fostrar goda människor, ett uselt onda människor.

Vad är vårt? Hur bedömer vi ont eller gott?

Kan man påstå att det någonsin funnits ett gott samhälle? Med gott menas ett där alla hjälps åt och hjälper och stöttar de som har det svårt. För att det ska kunna bli gott måste samhället ledas av personer som vill alla gott, inte bara sig själva. Många gånger är personer i maktställning där för att själva få fördel av sin position. Så har det alltid varit och så är det ännu.

Genom att gynna vissa grupper i samhället får vi ett segregerat samhälle, i dag gör alliansen detta mot de som de föraktfullt kallar bidragsberoende. För inte så länge sedan var det judar som misstroddes i Europa, i dag är det de bidragsberoenden, vilka egentligen är försäkringstagare vars försäkring de tvingats använda.

Men i ett gott samhälle skulle ingen behöva tigga eller få varken bidrag eller behöva försäkringar. Alla skulle få vad den behövde och själv skulle denne hjälpa till att stötta den som riskerade att hamna utanför.

Men då vi inte har och troligen inte kan få ett sådant idealsamhälle där alla betyder något positivt har vi det ondskans samhälle vi har. En ond regim och egoistiska samhällsmedborgare som stöttar dessa regimer för att förhoppningsvis vinna ekonomiskt på detta.

Att sedan andra får lida på deras bekostnad ursäktas med att alla inte är lika mycket värda och att den som hamnar utanför får skylla sig själv, då det ses som att alla har samma möjlighet till arbete och hälsa.

Vi har därmed inte ett bra samhälle för alla utan enbart för en utvald grupp. Utvaldheten görs av de styrande genom att de fått mandat att göra detta av sina väljare.

tisdag 31 augusti 2010

Vad tjänar Borg eller Reinfeldt personligen på att arbetslösa har fått usel möjlighet att försörja sig på sin försäkring?

Se i gamla telefonkataloger, här har alla en titel framför sitt namn. Se på gamla gravstenar på kyrkogården, här har alla män en titel som följde hushållet. Doktorns fru kallades Doktorinnan. I hushåll av enklare slag, som ex lantbrukare, kallades hustrun för dennes hustru.

Men vad jag vill ha fram är att tidigare titulerades man med titel före namn.       

I dag varken tituleras eller presenterar man sig med titel.

Varför? Troligen då man inte har samma arbete hela livet och titlar därmed blir mindre värda, undantaget är kungahuset där titel används fortfarande.

Men jag tror titelanvändandet kommer tillbaks. Detta då människor i dag sorteras efter om de har arbete eller inte, genom att segregeras utefter skattetabellen, inte efter inkomst eller försäkringssumma per månad utan efter om de har en titel som visar på arbete eller inte.
Lägst titel blir då i framtiden långtidsarbetslös, vilket säkert kommer att klassificera människor än mer.

En fråga i sammanhanget är varför en moderat anser att denne tjänar på en segregerande politik av det slag vi har nu. Vad blir den egna vinsten för detta?

Alla är sig själv närmast. Vad tjänar ex Borg eller Reinfeldt personligen på att arbetslösa har fått en usel möjlighet att försörja sig på sin försäkring?

Samma fråga kan självfallet ställas till alla i Alliansen. Varför ser de sig som förmer än andra?

Vad är glädjen som de känner, då de sämst ställda får det sämre och de själva får det bättre genom lägre skatt?

Hur ser deras människosyn ut och varför?