Google

Translate blog

tisdag 5 oktober 2010

Att lägga ut fällor är inte så vanligt i dag

Trappers, personer som lägger ut fällor i Canada med flera länder, för att fånga pälsdjur för att sälja skinnet på. De finns fortfarande som yrkesgrupp där men är inte vanliga på de flesta andra håll i världen.

Visst finns det tjuvjägare i ex Afrika som lägger ut fällor för vilt men det är en olaglig verksamhet i de flesta fall.

Få lever på yrket i dag och det beror inte bara på att viltet minskat. I ex Canada finns fortfarande stora stammar av ex bäver och bisamråtta. Trappers lever självklart även av att sälja viltkött.

Fällutläggning är en hel vetenskap och en spännande sysselsättning.
Däremot är lockelser för att fånga fisk mycket vanligt fortfarande. Att agna en krok är ju att agna en fälla.

Men nog finns det många människor som är födda till jägare och har arvsanlag sedan Hedenhös och längre tillbaks för detta arbete.

Men som i våra dagar har hamnat i en lägenhet i en stad och aldrig får användning för sina anlag eller sitt frihetsbehov av att ströva i naturen och jaga.

Istället blir det ingenting av dessa i vår tid mer än kanske arbetslöshet och misär.
Varför har utvecklingen gått från ett naturligt liv till ett konstlat urbanskt leverne utan att fler reagerat och sagt Nej?

måndag 4 oktober 2010

Förr utmanades det till duell, vad utmanas till idag?

Om någon i adeln förolämpades likväl som om någon förolämpades inom det militära, utmanade den förolämpade till duell. Äran stod på spel. Duellen kunde vara med värja, pistol eller något annat tillhygge.

Inom de lägre kasten blev det inte duell, istället slagsmål med olika tillhyggen eller lönnmord i vissa fall.

Sedan dueller olagligförklarades har de minskat i Sverige och finns knappast numera.
I stället har alla klasser av innevånare tagit till sig de förr lägre klassernas tilltugg. Att slå varandra med olikartade verktyg till sans och måtta slogs ut. Alternativt lönnmord.

Men något nytt har tillkommit. Äran och respekten behöver inte alltid vara något en enskild håller uppe genom misshandel av den som utmanat denna. Istället kan feghet ha tillkommit i många fall. 

Genom att man mobiliserar så kallade kompisar och ger sig på antagonisten i flertal. Feghet har ersatt äran som alla förr själva såg till att upprätthålla. Det egna har blivit gruppens. När någon missfirmar en person i dag ses det som att detta missfirmat en konstellation och gänget mobiliseras.

Detta har lite likhet med de i Sydeuropa ännu idag vanliga blods- och släktfejderna. Vi har tagit till oss Sydeuropas kultur, men gänget är inte en familj eller släkt här i Norden, utan löst sammansatta ligister i de flesta fall.

Detta är den utveckling som blivit till efter att dueller av enmansslag man mot man som förr var ett sätt att hålla på sin ära och  respekt  numera ersatts av gängmentalitetens ideologi.

söndag 3 oktober 2010

Vad menas med att välsignas, bannlysas eller bli fredlös då och nu.

När en människa välsignar en annan människa betyder det att hon vill sin medmänniska väl och allt gott.

Motsatsen till att välsigna är att förbanna, då önskas allt ont den som förbannas.
Genom historien har båda slag av önskningar gjorts även från katolska kyrkan som i i många fall bannlyst någon vilket kan jämföras med att förbanna.

Snart kom bannlysning att bli synonymt med fredlöshet. Detta innebar i motsats till bannlysning att den som var fredlös kunde slås ihjäl av vem som helst om denne visade sig bland folk. Det fanns ingen återvändo till samhället och flykt till okända trakter var enda möjligheten till överlevnad.

Den bannlyste kunde däremot göra bot och bättring och den vägen åter komma in i samhällsgemenskapen.

Lite filosofiskt kan vi se likheter, dock inte lika grymma, i vår tids svenska samhälle.

Den som inte får ett nytt arbete under en längre tid kan ses som bannlyst och leva utanför samhällets normer och ska ha så lite av samhällets resurser som möjligt att leva av. Denne kan, om han eller hon har otrolig tur, få ett riktigt arbete igen och då har botgöring gjorts och personen är välkommen in i samhället och kan få del av skattesänkningar, avtal på arbetsmarknaden och konsumera igen.

De som inte lyckas kan ses som fredlösa. Denne ska till slut, på mycket låg a-kasseersättning, arbeta gratis (jobb och utvecklingsgarantins steg 3) för någon  till sin pensioneringsdag.

I gengäld får den som tar emot någon av dessa samhällets utstötta, som plåster på såren att denne sätter en av de fredlösa i arbete, ca; 5000 kr i månaden som ersättning.

lördag 2 oktober 2010

Varför tillåts inga nybyggare längre?

Tiden då vem som helst kunde bryta nytt land och leva på denna mark är sedan länge förbi i vårt land.

Nybyggare accepteras inte och att anlägga en ny gård på obruten mark existerar inte.
Att kunna detta och skapa ett eget försörjningsställe har inte Alliansen tänkt på eller något annat parti eller konstellation.

Friheten för detta är borta annars skulle detta säkert lockat många och statens mark borde väl vara möjlig att skaffa egna hem på.

De som kan detta har kunskap för detta och önskar leva ett enklare liv i samklang med naturen och klara sig själva skulle ha den möjligheten.

Ett i dag radikalt förslag men för inte så länge sedan var det en möjlighet för alla, Amerika byggdes upp på det viset för inte så länge sedan.

Friheten som då fanns, finns den någonstans i dag? Friheten att skapa sin egen framtid utan en massa byråkrati och kapital. Att slippa finnas i alla register, att tvingas in i en fålla som klassificerar?

Nej, kontrollsamhället har ökat år från år och accelererat under 2000-talet.

För vems eller vilkas syften kontrolleras vi från vaggan till graven? Vem tjänar på det eller är det bara en administration och byråkrati som är självskapande och accelererande?
Människan är skapad för att leva i och med naturen. Detta gör de flesta inte i dag och resultatet av detta är främlingskap, individualism och egoism för att inte tala om brottsbenägenhet och en kamp för något som kallas självförverkligande.

Men att bli det man är avsedd för, att självförverkliga sig optimalt och inte enligt tro som bara ger tomhet. Vad är det? Jo att leva med naturen och av denna. Här kommer den i dag omöjliga tanken på nybyggaren in.

fredag 1 oktober 2010

Jägare ett yrke som dött ut

Förr var det status att vara jägare om det var på slott eller herresäten.

Men om vi ser än längre tillbaks hade vi ett samlar och  jakt och fiskesamhälle.
Jägaren har i alla tider setts upp till, det var ingen som såg jakt som något fel.

I dag finns knappast som förr någon i Norden som lever på enbart jakt.

Varför det blivit så är en gåta. Vi har möjligheter i dag likväl som under kolonisationen av Amerika att vissa kan leva på jakt om vi bara lät människor göra det. Trappers som i Amerika kan vi kanske inte få. Men nog skulle vi i dag i det vildsvinsland vi fått ha möjlighet att låta människor leva på jakt.

Dessa jägare skulle även behövas i städerna då vi i motsatt till tidigare har mängder av måsar ex som stör nattfriden för många. Om dessa problem, som orsakats av minkutsläppare, vilkas förvildade minkar massmördar måsar på ägg vid kusterna och därmed tvingat måsarna att häcka i stan.

Hade detta skett förr hade både minkar och måsar i stan skjutits direkt och minkutsläpparna satts i fängelse på vatten och bröd.

I dag finns förståelse för dessa minkutsläppare och människor har förmänskligat djur så att en masslakt av måsar i stan skulle gett protester i alla dess former.

Varför människan i sin dumhet blivit en urban fantasivärldsskapare kan man fundera på. Men mot naturen är människan i dag och problemen hopar sig.  

Varg, vildsvin, björn mm har återkommit och med dessa accelererande problem.

torsdag 30 september 2010

I dag går skryt och stora ord hem, vilket det inte alltid gjort.

Övervärdera dina kunskaper kanske inte är rätta sättet att få ett arbete på. Men du lär dig att du ska ta fram så mycket som möjligt som är positivt av dina kunskaper och erfarenheter i ett CV när du går en kurs på arbetsförmedlingen eller av någon annan förståsigpåare inom området.

Förr skulle man inte övervärdera sig själv vid en ansökningshandling eller intervju utan istället vara ödmjuk och kanske i första hand blygt berätta något om man blev tillfrågad om sina kunskaper som man absolut inte övervärderade utan tvärtom undervärderade.

Det gick hem av gårdagens arbetsgivare. Självfallet tog de då som nu referenser och om det var ett teoretiskt arbete även folkskolebetyg och andra betyg.

Men den som tog i om sina kunskaper och planer och förhoppningar på ett arbete fick det nästintill aldrig. Skryt och dumhet sågs det som då och personen sågs som en presumtiv bråkstake som kunde ställa krav. Arbetsgivare förr var alltid hierarkiskt inställda och ville ha lydnad, inte diskussioner.

I dag är det tvärtom, egna initiativ och idéer ses som positivt på många arbetsplatser, och det ses på många håll som positivt om en person på en anställningsintervju eller i sitt Cv berättar lite skrytsamt om sig själv.

Tiderna förändras och människosynen likaså. Varför är svårt att sätta fingret på. Men den personlighet som förr lätt fick arbete får svårt att få ett idag då den ses som initiativlös med dåligt självförtroende.

Den som förr hade svårt att få ett arbete, den skrytsamme initiativrike, har däremot lättare i dag att bli intressant på arbetsmarknaden.

onsdag 29 september 2010

Den som inte har talets gåva får sämre lön än den som kan tala för sig.

Medarbetarsamtal är i dag vanligt på många arbetsplatser, utifrån detta samtal läggs lönen utöver ev centrala höjningar av en lön.

Den som kan tala för sig får då lättare högre lön genom sin duperingsförmåga, kanske vänskap med chefen eller av att ha ickeopponerat sig vid schismer i en organisation.

Egna initiativ kan ge högre lön men bara om det gjorts utifrån att den som tagit detta gjort det utifrån vad denne har rätt att göra. Man måste veta sin plats i hierarkin annars kan resultatet bli det motsatta. Hierarki finns i all organisation vad som än påstås.

Men en duktig medarbetare, som är värdelös på att tala för sig och är jantelagskonstruerad och inte tycker att det denne gjort är något att tala om, kan få en betydligt sämre lön än den som inte gjort något mer än vad som förväntats men tagit upp detta till skyarna och påstått att den tänker vara minst lika duktig det närmsta året, kan få en mycket bättre löneutveckling.

Medarbetarsamtal är orättvisa då lön då ofta ges lite hur som helst, sedan kan man tycka tvärtom, men min erfarenhet är att det är långt ifrån rättvisa lönehöjningar som ges, utan i många fall helt godtyckliga utifrån den som gapar efter mycket inte mister stycket utan får allt och tvärtom.