Google

Translate blog

tisdag 18 januari 2011

Vad blev ett passande namn till ett ting

Varför kallas något det som det gör och varför har samma föremål fått olika namn på olika språk och dialekter?

Kanske det låter krångligare än det är. Dialekter var från början skilda språk men efterhand som språket likriktades i en region blev dialekterna likartade och det blev till slut i nationalstatens begynnelse ett riksspråk. Dialekterna fanns kvar men var inte värre än att man förstod varandra.

I dag är de på väg att försvinna och enbart vissa dialektala brytningar finns kvar. Slanguttrycken finns dock och försvårar samtalen bland de som använder dessa men i övrigt har mycket förbättrats, säkert var tidnings och boktryckerikonsten en del som likriktade språket.

Men alla språk har sitt ursprung från någon som gjorde orala ljud för att försöka uttrycka något, ljud som sedan spreds i en viss lokal region.

Så kom ljudet till och förståelsen mellan människor som inte fanns inom en viss klan eller familj där säkert privata ljud fanns som förstods inom denna långt innan något som kan kallas språk fanns.

måndag 17 januari 2011

En till mig, två till dig, fördelningspolitik av i dag

Om du får lönehöjning och jobbskatteavdrag blir du en konsument med mer pengar. Samtidigt halkar sjuka och långtidsarbetslösa efter ännu mer, då dessa varken får det ena eller det andra.

Tragedin i det hela är att vi även har något som kallas inflation och prisökningar. Dessa gör att tragedin ovan, segregationen, ökar. De förstnämnda får inte så mycket mer över att handla för, de senare får det ännu sämre.

Fördelningspolitik av 2000-talet skiljer sig mycket från fördelning i slutet av 1900-talet.
Ska vi klaga över detta? Nej inte klaga, svenska folket (majoriteten) har genom det senaste valet gett mandat för att segregera sjuka och arbetslösa.

De har förhoppningsvis förstått politiken och är säkra på att de kan få arbete igen om de blir arbetslösa och de ser sig som så pass friska att de kan hålla sig på benen fram till ålderspensionen.

Det är anledningen till Alliansens nya mandat. Det värsta vore om människor inte förstod verkligheten i denna politik och trodde att alla kan få arbete och att välfärdssamhället finns för sjuka och arbetslösa. Men pekar på detta, tvärtom.

Nu har även Socialdemokraterna börjat närma sig Alliansens politik. De önskar en bortre gräns i a-kassan. Det innebär socialbidrag för de som utförsäkras.   Lika hårda tag har ännu inte Alliansen tagit. Risken blir att en bortre gräns kommer om sossarna får som de önskar.

Nästa val är mitt tips att vi har en bredare allians där socialdemokraterna ingår i någon form. Mot denna får vi då bara ett osäkert miljöparti och en hård men liten motståndare i Vänsterpartiet. 

söndag 16 januari 2011

Lagstiftarna, är de lobbyister i egen sak?

I många fall har det troligen varit så i historien. De har lagstiftat utefter sina egna fördelar och varit lobbyister inför kungen för att få lagen godkänd. Ofta var det kungens gunstlingar som hade något att säga till om och då var det oftast adelsmän som var dessa.

I dag kan det säkert vara likartat men mer subtilt och de som sitter och ser över lagarna tar knappast beslut som missgynnar dem själva eller deras närstående eller vänner. De är säkert lobbyister i egen sak de med. Personerna som sitter i dag har troligen ungefär samma intressen och bakgrund och troligen till stor del samma utbildning.

Korruption finns säkert inom detta område, likt andra, mer eller mindre i alla samhällen. Det är ju människor som styr och ställer lagar, de ser nog i många fall även till att dessa lagar kan tolkas lite efter omständigheterna och vem som ska dömas.

Vi är alla vår egen miljö närmast och tar mått och steg för att skillnaderna mot oss och dem ska bestå oberoende från vilken klass vi tillhör. Klassamhället kommer aldrig att försvinna.

I dag har det förtydligats mer än på länge genom segregering av sjuka och långtidsarbetslösa. Terroristerna har hittat grogrund för aktioner även här och samhället amerikaniseras i accelererande takt.

Hur det ser ut i morgon kan vi ana om vi följer USA:s socialpolitik vilken vi anammat och belönat genom årets nobelpristagare i ekonomi.

lördag 15 januari 2011

Varför älskas det kletiga, söta och klibbiga av så många?

Kletigt och sött, en synonym för godis i många fall. Men varför är människan så glad för sött? Är det medfött? Knappast, troligare är att det är konstruerat och det är i ökande.

Anledningen till detta är den nya generationen av föräldrar, vilka är godisälskare i mycket större grad än deras föräldrar var. Vilka i sin tur var det mer än sina.

Godis och sötsaker har inte alltid varit lätta att få tag på. Sötsaker i form av frukt, grönsaker och björkkåda var vanliga förr.

Morötter är ex något som är sött och barn för länge sedan hade som sötsak. Sav var en annan sötsak. Visst fanns det sötsaker, men de var nyttigare och inte av samma söta kaliber som numera och absolut inte fulla av konserveringsingredienser och färger för att locka till än större konsumtion och profit för tillverkarna.

Aldrig har det funnits så mycket att välja på. Vad detta säger om samhället och människan kan man fundera på. Vi vet ju alla att dessa kalori och söt-fettbomber inte är något människokroppen behöver, ändå går det att sälja och äts utan urskiljning eller eftertanke.
Varför?

Vad är det som är fel när människan behöver surrogat för att känna att hon mår bättre?

fredag 14 januari 2011

Rörelsens dubbeltydiga förklaring

En rörelse är något som har sin betydelse genom determinism. Någon föregående rörelse får till följd att något händer som skapar en ny rörelse. Maskiner är ett bra exempel på detta. Människors handlingar mot eller för något en annan.

Kan man då se en rörelse som en sammanslutning som även den kom till genom determinismens lagar. Ja jag ser det så. Händelser eller behov har fått någon att ta initiativ till en ny organisation, förening demonstration eller samhällsrörelse. Andra ansluter sig.

Men för att anslutning ska ske måste människor se nyttan av att ansluta sig. Personlig nytta. Fackföreningarnas begynnelse hade dessa kriterier. Man såg att man kunde få det drägligare om man gemensamt gick samman och ställde krav.

Kraven kom deterministiskt utefter hur man upplevde sin tillvaro och orättvisan i fördelning av resurser. Det ena gav det andra.

Därför är all rörelse deterministisk. Livet i sig är det, evolutionen är det. Existensen i sin helhet är det.

torsdag 13 januari 2011

Vilken färg har en människa?

Frågan kan tyckas konstig, men vilken är färgen? Rosa, vitgul, beige eller en blandning av alla slags färger. Jag tänker då på den europeiska hudfärgen, den bleka, som är betydligt svårare att benämna än den färgade människans.

Sedan har varje människa en egen nyans som skiftar utefter årstid, solbränna, sjukdom eller arvsanlag.

Den europeiska människans bleka hy kan ha allehanda skiftningar vilka med fräknar blir än fler.

För konstnärer har säkert problemen med att hitta färgnyans vid avporträttering alltid funnits. Svårigheten att ge en likhet var problematisk innan kameran kom.

Men även numera är det problematiskt, den som medverkar på film eller teve måste gå igenom en kosmetisk förbättring av hyn för att inte ge blänkande reflexer i kameralinsen vid filmning av ansiktet eller se helt blekvit ut.

Så frågan återstår, finns det ett uttryck för vilken färg en människas hud har?
Jag har aldrig träffat på detta. Frågan är om det finns. Problemet är omöjligt att beskriva. Vilken färg har en människa annat än obeskrivbar.

onsdag 12 januari 2011

Vad är idoldyrkan

En dröm om att vara någon annan än den man är? En dagdröm om ett annat liv som ser ut att vara bedårande och trevligt.

Men har den som dyrkas ett behagligt liv som är något att avundas?

Jag påstår att det många gånger är tvärtom. Visst, många idoler har gott om pengar, men de lever även ett slitsamt liv där farorna är många.

Sena nätter ger många gånger inkörsport till droger och mediciner. Ingen människa är skapad för att vaka natt efter natt utan hänsyn till sin biologiska klockas tickande.
Då blir det lugnade eller uppiggande skit som många tar.

Är det värt att slita ut kroppen för att ses som idol och tjäna pengar?
Många tror det. De som är inne i svängen vill, i många fall, med tiden skippa slitet eller varva ner. Andra knäcks, det finns det många exempel på.
Vems liv är då bäst, idolens eller den som dyrkar denne?

Självfallet den senares. Dennes krav på dyrkan har denne skapat själv utefter en dagdröm. Idolens liv har skapats genom en dröm som besannades men som inte blev så ljuvlig som denne först trodde efter att första framgångsberusningen lagts till rätta i en verklighet av hård konkurrens och gnidna managers och anordnare.

Men den omöjliga drömmen lever vidare, det ser vi genom ex teves Idolprogram där man gärna förödmjukar sig för att nå sitt meningslösa mål som ses som meningsfullt.