Google

Translate blog

tisdag 2 februari 2016

Rymdskrot kan faller ner var som helst. I Vietnam föll dessa klot ner för ett tag sedan. Misstanken är eller var att de inte kommer från Jorden.

Det blir mer och mer skrot i vårt närområde både på Jorden och utanför  planeten. Risken för krock med något av detta är snart överhängande för rymdfarare, rymdstationer  och satelliter.

Därför är rymdfärjor eller raketer som Falcon vilka kan landa efter slututfört uppdrag en lösning på mer skrot i rymden.

Likt på Jorden försvinner inget i rymden. Det som släpps ut finns kvar.

Nu har några troliga rester från en rymdfarkost vilken fallet ner hittats i Vietnam. En av delarna ett klot väger 45 kg. Nog kan ett sådant klot om oturen är framme skada.

Ingen vet vad det använts till eller vilken farkost där uppe den kommit från.

Nog hade det varit bra om det från rymdålderns början etsats in i all material en raket uppbyggts med tillverkningsår och en kod som visade vilken farkost biten hörde hemma i  för framtida forskning om material på flykt vilket fallet ner.


Foto ovan från  Vetnam Peoples Army newspaper.

måndag 1 februari 2016

De saknade grundämnena för att komplettera det periodiska systemet är nu funna. Varför kan de finnas till och har de haft eller har någon användning vi ännu inte förstår.

Under lång tid har man saknat fyra grundämnen i det periodiska systemet för att komplettera detta enligt hur man ser att det bör se ut .

Ämnena med nr 113, 115, 117och 118 har ännu inte namngivits men nu är luckorna i det periodiska systemet tilltäppt. Det bör inte finnas fler grundämnen att upptäcka. Åtminstone inte i vårt universums uppbyggnad. Hur det förhåller sig i andra universum i andra dimensioner är en annan sak vi inte kan veta något om (om nu dessa finns).

Där kan andra naturlagar och byggstenar finnas vilka inte kan föreställas av människan då vi hör hemma här och inte där. Troligen, om de finns, kan vi inte ens föreställa oss dessa eller se och uppleva dem.

Nu är frågan om de upptäckta grundämnena finns i någon  miljö eller har funnits i någon  miljö eller kan uppstå spontant eller enbart kan skapas i laboratoriemiljö.

Troligen finns inget till bara för att det måste finnas till eller är det fel tänkt,  är det som är möjligt att föreställa sig möjligt just för att vi kan föreställa oss det?  

Detta motsäger inte att det enbart är möjligt att framställa och få att existera i miljarddels sekund i laboratoriemiljö.


söndag 31 januari 2016

Stjärnor inklusive vår sol har sin (a) banor inom sin galax. Allt snurrar. Vissa stjärnor skenar.

Detta vet vi. Runt vintergatan kretsar vårt solsystem i en av spiralarmarna av Vintergatan,

Så sker i alla galaxer. Men vad som är mindre känt är att det framför varje stjärna (troligen) trycks småmaterial med  i den riktning stjärnan har i sitt läge av kretslopp.

Material vilket är smått och enbart kan ses som sken i en ultraröd frekvens. Vi vet inte och kan inte se från Jorden om även vår sol har en ljusbåge framför sig av material på sin färd i Vintergatan.

Hastigheterna på solbanor är olika en del går fortare än andra  beroende på vilka knuffar de en gång fått i skapelseögonblicket. Troligen har även dess plats i en galax också betydelse.


Vissa stjärnor kan ses som att de skenar inom sin bana. För kort information om detta relativt nyupptäckta område följ denna länk.

lördag 30 januari 2016

Forskare har lyckats konstruera en form av vätgas. 3 miljoner tätare än vad som finns i vår atmosfär.Men viktigt i universum.

Vätgas är det vanligaste grundämnet i universum. Det vätgastillstånd vilket nu lyckats framställas är ett som benämns metalliskt gastillstånd av vätgas. Detta då det är ca 3 miljoner tätare än det som finns i jordisk atmosfär.

Intresset för detta tillstånd är på grund av att det anses vara en av byggstenarna till våra gasjätteplanter, Jupiter, Uranus, Neptunus och Saturnus.

Tillståndet gjordes här i laboratoriemiljö genom använda  diamanter  och pressa ihop väte ca 3 miljoner hårdare än dess normaltillstånd på Jorden. Följden blev att vätet gick in i ett nytt tillstånd kallat det metalliska tillståndet.


Genom detta kan vi kanske lära mer om förhållandena på gasplaneterna och hur de  kan ha uppstått och bevarats. Hur dessa tryck kan finnas konstant där  och hur de uppstod och varför.

fredag 29 januari 2016

Galaxhopen Messier 51 innehåller en galax NGC 5194 vars centrum innehåller ett mycket aktivt svart hål

26 miljoner ljusår från Jorden finns galaxhopen Messier 51 där en galax  namngiven NGC 5194 vars svarta hål i centrum avger en stor mängd  materia  ut i galaxen.

Troligen har aktiviteten kommit från en krock för länge sedan med galax NGC 5195 en mindre galax i närområdet.

Genom denna effekt där två galaxer med varsitt svart hål krockar kan troligen ha gett den effekt vi ser idag. Utslungande av röntgenstrålning och  mineral i galaxen.


Att detta bör ge effekter av mindre trevligt slag är  troligt. Detta i form av stora meteoritregn i planeters ytor och stark strålning vilket gör det svårt att tro på möjliga livsvänliga planeter i närområdet här.

torsdag 28 januari 2016

Mycket starka magnetfält i en stjärna är mycket vanligt. Men det var inte länge sedan man ansåg tvärtom.

Nya mätmetoder har gett som resultat att mycket starka magnetfält är mycket vanligt i stjärnor.

Varför vet man inte. Som väl är tillhör inte vår sol denna kategori av solar med detta.

Resultaten tyder  på att det är stjärnor  vilka är något större än vår sol och uppåt som innehar detta fenomen.

Exempelvis har det visat sig att dessa stjärnor vilka enbart är något större än vår sol har magnetfält av styrkan 10 miljoner större än  Jorden.

Magnetfälten har en betydelse för en stjärnas utveckling och framtid. Men har även betydelse för om en planet i närheten är möjlig att hysa liv. starka magnetfält utan skydd runt en planet i form av skyddsbälten likt vi har  naturligt runt Jorden innebär omöjligheter att leva på denna planet om man jämför med de livsformer vi känner till.

Men även de bälten som finns runt Jorden skulle inte räckt om vår sol haft de magnetfält som nu upptäckts som vanliga i de flesta eller kanske alla stjärnors inre vilka är något större än vår sol.

Det finns mycket att ta hänsyn till om vi söker exoplaneter för liv eller möjligheter till liv.

Bilden ovan är från följande hemsida där magnetism i vardagen beskrivs.


onsdag 27 januari 2016

En ny metod funnen för att mäta gravitationen på en avlägsen stjärna. Därmed luras man inte att tro att en viss exoplanet kan hysa livsmöjligheter

Uppfinningen är gjord på Wiens universitet och innebär att med en noggrannhet av 4% mäta hur stark gravitation är på en stjärnas  yta om vi kunde stå på denna.

Detta är viktigt för att inte få fel uppfattning av en  exoplanet i dess närhet.  Genom att mäta gravitationen på en stjärna kan man förstå dess storlek och inte missuppfatta denna. Därefter förstår man om en planet vilken ses ligga i rätt bana runt stjärnan enligt vår förståelse  av idag för livszon kan hysa liv som vi känner det från Jorden.

Misstaget är att tro detta utifrån en sols missuppfattade storlek. Vid en lite för stor storlek blir miljön runt stjärnan omöjlig för liv. Strålningen blir för stark.

Samma sak skulle skett här om solen varit större skulle Jorden varit en stenplanet med en temperatur där inget liv kunde finnas alternativt likt Venus en het planet med en atmosfär av giftigt slag som höll värmen kvar som ett otroligt växthus.

Därför är den metod som nu funnits en metod för att hitta exoplanter där liv kan finnas men även där vi  kan ha misstaget oss på grund av att vi ansett livszon där denna är omöjlig.


Om vi nu inte ska se livsmöjligheter med andra mått än med jordiska ögon. Men jag tvivlar på att vi ska detta. Allt verkar uppbyggt efter samma mall i vårt universum. Fantasins livsformer  får vi se oss om efter i eventuella andra universum i andra dimensioner av tid och rum.