Google

Translate blog

fredag 12 februari 2016

Troligen finns det en nionde planet där ute sökningen efter denna pågår för fullt.

Genom hur  flertalet av objekten bortanför Pluto i det så kallade Kuiperbältet rör sig i sina banor enligt mönster de   inte borde göra enligt den kända fysikens lagar,  tros det  att en ännu ej upptäckt planet utanför bältet ger upphov till dessa rörelser.

Enligt matematiska beräkningar ska då denna mystiska planet vara ca  tio gånger större än Jorden och banan runt vår sol ta ca 10-20000  år och planetens bana  finnas ca tjugo gånger längre ut från solen än Neptunus bana.

Inga bevis finns på denna planets existens men matematiskt bör den finnas. Kanske det finns än fler planeter eller dvärgplaneter där ute. Om nu denna planet finns har den troligen många månar enligt mitt resonemang från inlägget den 23 januari se detta.


Det finns säkert mer utanför det vi idag ser som vårt solsystem än vad vi tror. Säkert finns det planeter där ute mellan vårt och andra solsystem,  med flera objekt. Objekt inte bara kometer vilka vi vet finns. Objekt vilka följer vintergatans bana och inte en sols. Ofarliga för oss men spännande objekt vilka är osynliga i mörkret därute och på grund av sitt avstånd från oss svåra att upptäcka.

Troligen skulle upptäckten av den nionde planeten och om vi kan göra mätningar i närområdet av dess satelliter misstanken komma att något objekt längre ut påverkar även denna.


Tomrummet mellan solsystemen eller galaxerna är troligast inte tomma. Inte bara för  att där finns otroliga mängder mörk materia utan troligast  finns även planeter och asteroider av känd materia därute i mörkret. Kanske det även finns kroppar av mörk materia osynliga för oss även om vi var på plats. Ingen vet men allt är möjligt.

torsdag 11 februari 2016

Ny metod kan göra det enklare att hitta kväve på exoplaneter. Kväve i atmosfär kan ge indikationer på liv och vatten.

Att se kväve på avstånd i spektra har varit och är fortfarande mycket svårt. Koncentrationen har riktats mot att hitta vatten i vårt solsystem eller syre. Men även kvävet är en förutsättning för liv i de flesta fall och här på Jorden av stor vikt för fotosyntes och kvarhållande av vatten på ytan.

Då vi har ca 70% av kväve i vår atmosfär kan samma halt eller mer finnas på andra himlakroppar. Kan vi hitta spår av kvävgas kan det ge indikationer på vatten och syre och då livsmöjligheter.

Problemet är att det varit svårt att veta om en planet har kväve i sin atmosfär. Den är svår att spåra i spektralanalys.

Kanske en ny upptäckt eller uppfinning kan göra det enklare i framtiden och det då blir än enklare att leta efter liv där uppe.

En doktorand i astronomi och astrobiologi vid universitetet i Washington med namnet Edward Schwieterman har funnit en eventuell lösning på hur man kan mäta halten av kväve på avstånd.


Låt oss hoppas att detta kan fungera och jakten kan gå vidare på liv där ute ännu effektivare.

onsdag 10 februari 2016

Ryssland önskar bygga en atomkraftsdriven motor för framtida rymdfart utanför vårt solsystem..

Om vi ska kunna resa eller sända farkoster mycket långt ut i universum måste vi ha motorer vilkas energi räcker till.

Idag vet vi inte andra möjligheter för detta än kärnkraften. Solkraftskällor fungerar inte då vi inte planerar långa resor runt solen eller dess närhet utan ut i den mörka kalla rymden utanför solsystemet.


När den dagen kommer då vi tar steget ut på långfärder som sträcker sig årtionden eller århundraden ut i universum ser vi idag inga andra möjligheter än kärnkraftsmotorer. Av den anledning kan vi enbart önska lycka till för Ryssland i deras forskning. En forskning jag är övertygad om  även finns i USA och kanske även på andra platser.

tisdag 9 februari 2016

För första gången har en blomma blommat i rymden.

Det är en gul Zinnia. Att det blev just denna blommas frö som togs med upp i på den internationella rymdstationen vet jag inte men blomman har nu slagit ut där uppe.

Tidigare har romansallat odlats där uppe även det med lyckat resultat.

En blomma är känsligare än sallad därför har man koll på hur denna blomma reagerar på miljön där uppe. Tomater kommer även i framtiden att experimentodlas där uppe.

Men än kan man inte göra allt på en gång. En sak i sänder. Inget växthus ännu.

Odling är viktigt för framtida långfärder eller bara för trivseln ombord på långfärder och även för transport  för eventuella framtida odlingar vid koloniseringar av främmande planeter. Marsfärder är väl närmast i tanke då.


Zinnia är nu inskrivet i historieböckerna som den blomma vilken först blommade i rymden.

måndag 8 februari 2016

Även amatörastronomer med mindre teleskop kan i vissa fall se effekterna runt svarta hål.

Att se materia vilken sugs in i svarta hål har man trott enbart kan ses med röntgenteleskop eller gammateleskop. Röntgenstrålning eller gammastrålning har varit lättare att se på de avstånd det handlar om. Det svarta hålet kan dock aldrig ses. Enbart effekterna runt detta som visar att det finns och att det händer saker där.

Men nu har platser funnits  där även amatörteleskop kan se effekterna av ett svart hål med optiska teleskop. I detta fall i relativt närbelägna hålet V404 Cygni. Detta ligger i stjärnbilden Svanen 7800 ljusår bort.

Har du ett teleskop leta där läs artikeln som medföljer här och lycka till.


söndag 7 februari 2016

Jakt i full gång efter en livsmöjlig planet runt vår närmsta grannstjärna Proxima Centauri 4,2 ljusår bort. Följ jakten från Europa i sociala medier.

I vårt närmsta stjärnsystem Alpha Centauri där tre stjärnor finns är den närmsta oss Proxima Centauri.

En röd dvärgstjärna  runt vilken vi försöker finna en jordliknande planet.

Jakten kan följas och kommenteras på social medier. Jakten drivs från ESO europeiska sydobservatoriet i Tyskland.

Följ med på resan kanske den ger mer än man hoppas. Kanske den ger ingenting. Men spännande kan den bli.

Följ länken för att läsa mer om detta äventyr.


lördag 6 februari 2016

Spår av de första stjärnorna kan ses men det finns mycket där ute som förvirrar.

13,8 miljarder ljusår var det sedan allt kom till i Big Bang ur ingenting.

Idag kan vi se spår av de första stjärnornas byggstenar genom att studera moln av gas av helium och syre ca 12 miljarder ljusår bort. Här bildades de första stjärnorna vilka inte innehöll  tunga grundämnen. När de åldrats och exploderat bildades genom fusion nya stjärnor av materialet och då kom de tyngre grundämnena till.

Vi ser spår av detta händelseförlopp i universum. Problemet är inte att det finns för få spår utan istället för mycket spår. Moln av stoff vilka skiner genom yngre moln av stoff i spektret och förvirrar vad som är sant i ett händelseförlopp i tid och rum.


Men enligt fysikens lagar och teorins möjligheter anses det vara spår av ett troligt händelseförlopp vi ser där ute enligt ovan konstruktionsmall.