Google

Translate blog

tisdag 2 augusti 2016

Långt in i det okända i Orionnebulosan har nu skådats av ESO-infraröda instrument HAWK1 i Chile.

Orionnebulosan är svår att se in i där den ligger i Orions stjärnbild.

Men nu har det lyckats och resultatet är spännande. Det som döljs därinne av gas och stoff är en mängd bruna dvärgar. En brun dvärg kan ses som en misslyckad stjärna då temperaturen i dessa varit för låg för att kärnreaktioner skulle startat och en stjärna bildats.

Det har även upptäckts ett stort antal planetliknande objekt. Kanske objekt vilka inte ens har kommit till brun dvärgstadiet.

Orionnebulosan är en dimfläck i Orion och kan ses som sådan från jordiska teleskopet. Storleken på nebulosan är ca 24 ljusår.


Det är därför en förhållandevis stor okänd del som nu blivit undersökt. 

måndag 1 augusti 2016

1,2 miljoner galaxer finns nu att se i 3D.

Det är kartläggning av universum som just nu står i fokus medverkande i detta projekt är bland annat astronomer vid Max Planckinstitutet för astronomi.

1,2 miljoner galaxer med all dess stjärnor innebär ca en fjärdedel av den synliga rymden. Dessa kan nu ses i 3D.

Ett av de mål som finns med kartläggningen är att förstå den mörka energin. Energin vilken söndrar som man förstår idag till skillnad från den vanliga energin vilken bygger upp.


Se här en artikel om arbetet från Max Planckinstitutet för astronomi i Heidelberg.

söndag 31 juli 2016

En kall jetstråle strömmar ur galaxen NGC 1377.

659071070 miljoner ljusår bort sker ett fenomen av ovanligt slag. En kall jetstråle strömmar ut från  ett svart hål. Jetstrålar av het gas är vanligt men en kall med en temperatur av -163-263C är en ny upptäckt.

Teorin är att en kall jetstråle har med tillväxten av ett svart hål att göra. Den är tyngre an heta strålar och drar in massa i hålet från galaxens mitt. Detta bör göra att tillväxttakten minskar efterhand.


Teorin kan bli en pusselbit i hur svarta hål uppstår och  varför. Kunskap vi saknar idag

lördag 30 juli 2016

Stephen Hawking har varnat oss och säkert ska vi inte vara naiva om UFO kommer.

Många filmer exempelvis den nya Independence day Resurgence visar likt Hawking på risken av att få besök från rymden eller söka liv därute.

Varför vissa tror att intelligent liv utifrån skulle bli en välsignelse för människans framtid är en gåta.

Människan är grym om den får chansen. Se på alla krig och kolonisationer och vad som händer i mellanöstern i vår tid.

Se vad som händer i många hem.  Det räcker med att slå upp en dagstidning för att få detta bekräftat.  Att då vissa tror att allt skulle bli bättre om utomjordingar skulle komma och stoppa allt kan vara ett hopp likt en Gudstro är.

Men inget säger att utomjordingar skulle vara helt annorlunda. De kan se oss som boskap. De kan se oss som lägre stående varelser de kan utrota för sin egen kolonisation.  De kan komma för att plundra Jorden.

Självklart kan de komma som nyfikna vetenskapsmän också. Men hur stor chans är det? De kan komma för att frälsa oss. De kan vara missionärer för en annorlunda tro och kräva omvändelse eller avlivning av oss.

Vi måste se historiskt på mänsklighetens liv för att se farorna med om UFO:s dyker upp.


Att naivt söka kontakt kan bli vår undergång. Om det nu finns liv däruppe vilket jag tvivlar på.

fredag 29 juli 2016

En förvånande lugn plats i universum. Upptäckt av röntgenteleskopet Hitomi innan detta försvann.

Hitomi var ett rymdobservatorium  med ett röntgenteleskop sänt upp av Japan den 17 februari 2016 vilket försvann den 26 mars 2016.

Men innan dess lyckades det ta en del bilder däruppe.

En av dessa visade på en lugn fridfull plats i en galaxhops centrum.  Det är Peseushopens centrum det handlade om. Här har tidigare  radiokällan 3C 84 upptäckts av Chandrateleskopet. En radiokälla vilken blåser plasma in i hopens centrum med ett ljud vilket mänskliga öron inte kan uppfatta.

Överraskande nog är lugnet och friden här i centrum något man därför inte tänkt sig. 

Men Hitomi upptäckte detta till forskares förvåning  innan observatoriet sa ajö och slutade lyda information från Jorden och försvann

torsdag 28 juli 2016

Ny dvärgplanet upptäckt i vårt solsystem. Tillfälligt namn är 2015 RR245.

Pluto vilken numera ses som en dvärgplanet i sällskap med en mängd andra i vårt solsystem har sällskap av flera andra. Exempelvis Ceres med sina ännu inte helt förklarade ljusskimrande fält på ytan.

Nu har ytterligare en upptäckts. Denna gång bortom Neptunus bana. Storleken är inte mer än ytan av Storbritannien. Förvånande nog är den mycket ljus. Kanske det är anledningen till att den nu upptäckts. Säkert finns det mörka dvärgplaneter därute vilka ännu inte hittats. Tänk på den så eftersökta planet 9 vilken antas finnas därute.

Namnet på den dvärgplanet vilken nu hittats är för tillfället 2015 RR245. Men den ska få ett egennamn snarast.

De dvärgplaneter vilka är erkända som sådana hittills förutom denna är följande i dagsläget: Ceres, Pluto, Haumea, Makemake och Eris.


Troligast är den nu funna dvärgplaneten  en istäckt kropp likt flera av de andra dvärgplaneterna och månarna i vårt solsystem. 

onsdag 27 juli 2016

Efterlyses. Nya verktyg för sökning av liv i rymden.

Det pågår på många håll i dag ett vetenskapligt sökande efter liv i rymden. Livsmöjliga exoplaneter och andra tecken på att vi inte är ensamma.

Ännu utan resultat. Vi är ännu och kanske för alltid ensamma. Men det innebär inte att det inte finns många planeter eller månar däruppe vilka vi lätt skulle kunna kolonisera och bo på om vi kunde komma dit.

Men hoppet att finna liv har nu resulterat i att ett upprop på nya idéer på hur den fortsatta jakten kan ge resultat.

Nya idéer av tvärvetenskapligt slag efterlyses. Om detta kan ge fler resultat är skrivet i stjärnorna.

Jag tror inte det kan ge mer med fler vetenskapsriktningar inblandade enbart ett rörigare diskuterande.

För att finna eller utesluta kan enbart mätning av skilda slag och optiska resultat ge något. Hård kvantitativ fysik. Däremot är ex teoretisk fysik en idéspruta. Men fler vetenskaper förutom kanske kemi och biologi kan knappast ge större möjligheter till resultat. Inte i nuläget. Däremot säkert den dag när vi eventuellt