Google

Translate blog

lördag 27 augusti 2016

Mars troddes ha vattenkanaler en gång. Helt galet. Men det finns en måne som har vätskefyllda kanaler i vårt solsystem.


För ett sekel sedan troddes Mars ha kanaler. En synvilla hade visat Mars yta som genomkorsad av kanaler och många trodde att det var bevattningskanaler för innevånarnas odlingar.

Marsinnevånare var troliga för många. Men allt visade sig vara en synvilla. En synvilla vilken bevisades som sådan under 1960-70 talet.

Däremot finns en måne vilken nu bekräftas ha kanaler med flytande vätska i vårt solsystem. Månen Titan, Saturnus största måne. I kanjoner av ett djup av 200-600 meter och en bredd av upp till en km flyter kolväten här.


Djupet på dessa kanjoner visar att det har eroderats här under lång tid precis som vatten eroderat och skapat Jordens kanjoner under årmiljoner. Men likt på Jorden har även landhöjningar gjort att landskapet förändrats över tid. Floderna flyter ut i Titans kolväte hav.


Här flyter kolväten i strida strömmar eller kanske lugna strömmar är ett bättre uttryck.

fredag 26 augusti 2016

Att den teoretiska magnetaren fanns bekräftades först under 1990-talet.

1979 misstänktes existensen av magnetarer då stjärnan SGR 0526–66 upptäcktes. Sammanlagt har nu 12 magnetarer upptäckts den senaste 2002.

Men bekräftelsen av att det var magnetarer vilka var teoretiska konstruktioner kom inte förrän på 1998 då  en magnetars utbrott av röntgen och gammastrålning passerade oss.
En magnetar är en neutronstjärna med ca 1000 gånger starkare magnetfält än vanliga neutronstjärnor. DE hittills upptäckta finns i vintergatans närområde.

Teorin är att dessas utbrott av röntgen och gammastrålning beror på processer i dess starka magnetfält. Under en enda sekund sänder magnetaren ut lika mycket energi som vår sol på en million år gör på en yta av ca 3,5 kvadratmeters yta.


Ännu vet man för lite om magnetarer för att ge en fullständig förklaring till dess existens eller hur processerna fungerar.

torsdag 25 augusti 2016

En lista har sammanställts där de 20 exoplaneter där mest möjlighet till liv kan finnas.

Ca 4000 exoplaneter har hittats just nu fler kommer. Exoplaneter är planeter runt främmande solsystem där vissa är mycket misstänkta till att hysa eller kunna ha liv.

Av dessa 4000 planeter har nu en lista på 20 stycken högintressanta planeter gjorts. Dessa ligger i den beboeliga zonen runt sin sol. Samma zon Jorden ligger i till förhållande av vår sol. De är av ungefär samma storlek och de är troligast inte gasplaneter.

Här finns alla möjligheter att liv ska kunna ha uppstått likt det gjort på Jorden.


Följ denna länk för att läsa mer och även få en möjlighet att ladda ner en fil från Cornell university för att läsa om vilka planeterna är.

onsdag 24 augusti 2016

Supervulkanutbrott kan åter påverka klimat och vår Jord i framtiden.

Det har hänt i det förflutna och kan hända igen. Utbrott av jätteformat från vulkaner vilket påverkat klimat långt fram i tiden.

Det inte bara kan hända det kommer att hända igen.

Frågan är om de varningssystem som finns kan ge en förvarning innan det sker.

En riskplats är Yellowstone nationalpark i USA. Här har det hänt i det förflutna och kommer med stor trolighet att hända igen i framtiden. En framtid om kanske många tusen år eller i vilket ögonblick som helst. Det är en högriskplats likt San Andreasförkastningen i Kalifornien. En dag kommer katastrofen.

Vår markyta är inte överallt om ens någonstans trygg. Likt alla andra planeter är Jorden en föränderlig planet där jordbävningar, vulkanutbrott och meteoriter av jätteformat kan ske o när som helst likt det har gjort i det förflutna.

tisdag 23 augusti 2016

Jordens relativa låga ålder visar på att mycket kan ha hänt innan dess av liv där ute.

4,5 miljarder år är det sedan vårt solsystem bildades. Big Bang inträffade för ca 14 miljarder år sedan och livets byggstenar fanns ca  30 miljoner år senare.

Detta innebär att mycket liv kan ha funnits därute innanvi kom till och att mycket av detta även nu är borta.

Men liv kan självfallet uppstå i cykler därute liv kommer och går.

I teorin. Men livets byggstenar är inte per automatik liv. Något måste starta livsprocesserna och evolutionen.


Kan det likväl behövas en intelligens som startar det. En Gud. I så fall måste Gud funnits alltid inget kan skapa en Gud. 

måndag 22 augusti 2016

Månen Io utanför jätteplaneten Jupiter har en atmosfär vilken kollapsar då och då.

Io den tredje i storleksordning av Jupiters 67 månar. Månen vilken är den fjärde storleksmässigt av alla månar i vårt solsystem har en stenig yta och en atmosfär av svaveldioxid. Dessa ångor har sitt ursprung i en stor vulkanisk aktivitet.

Men då Io ligger i skugga för Jupiter fryser denna atmosfär till is. Detta är en nyupptäckt och kan ses som att atmosfären kollapsar varje gång Jupiter skuggar månen från solens strålar.

Så länge temperaturen inte sjunker under -235C är den gasformig men då skuggan når månen blir temperaturen ner till -270C och då bildas is.


En obemannad landning på ytan bör kanske ske under den tid då inte isen lägger sig.

söndag 21 augusti 2016

Uranus den sjunde planeten räknat från solen.

Uranus är den planet vilken har den kallaste atmosfären av dem alla. Översta skiktet består av metan vilket ger den dess grönblå färg.

Nedanför finns vattenånga och i mitten en kärna av sten och is.

Ett dygn på Uranus skiljer sig åt varifrån man befinner sig. Vid polerna är det 42 jordår och vid ekvatorn enbart 17 timmar.

Avståndet från oss är 3 miljarder km. Även Uranus har ett ringsystem av damm och stenar dock ej lika tydligt som Saturnus ringar. Saturnus ringar består av ispartiklar till stor del medan Uranus består av metanpartiklar till övervägande del.


Uranus har 27 månar. De största är Miranda och Ariel. Månar bestående av stora mängder is.