Google

Translate blog

söndag 6 november 2016

Asteroiden 16 Psyche i vårt solsystem är en unik bumling

Det är en asteroid vilken ligger i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Det var den 16:e asteroiden som upptäcktes och året var 1852 platsen Nepal och upptäckaren  Annibale Asparis.

Den kallas en metallasteroid  då den består nästan enbart av nickel-järn.

Nu har förvånade forskare upptäckt att det finns vatten och kol  på dess yta, En upptäckt som förvånar.


Asteroider i sig är fragment sedan solsystemet bildades och hur dessa fragment skildes åt och dess innehåll är inte utrett. Men säkert finns det en förklaring till hur en metall kropp kan ha vatten och kol. Troligen redan från solsystemets skapande eller svindlande tanke universums början. 

lördag 5 november 2016

Dvärggalaxerna i Vintergatans närhet på väg in i Vintergatan

De galaxer det handlar om är synliga på södra halvklotet och heter Stora och Lilla Magellanska molnet och finns mellan stjärnbilderna Svärdfisken och Taffelberget.

Troligen har dessa små galaxer med en stor andel vätgas och mindre fast materia en gång varit en enda galax. Det anses att Vintergatan kan ha varit anledningen till att det blev två när galaxen kom för nära Vintergatan och då slets itu.

En gång i framtiden kan de istället bli en del avVintergatan.


Megallanska molnen ingår i den lokala galaxhop som finns i vår närhet. I storleksordning är dessa Andromedagalaxen, Vintergatan, Triangelgalaxen och Magellanska molnen.

fredag 4 november 2016

Livets byggstenar finns däruppe men varför?

Atomer av kolatomer anslutna till bla kväve, syre och väte. Allt liv består av detta när det bryts ner i sina beståndsdelar.

Länge har det varit en gåta hur de skapats där uppe. Tidigare har man trott att stora rörelser skapade dessa element. Men nu har  Herschellteleskopet visat tecken på att ultraviolett strålning från stjärnorna ligger bakom fenomenet.


För en utförligare redovisning på detta antagande följ följande länk från NASA nyheter.

torsdag 3 november 2016

Ett rött objekt i Kuiperbältet

Pluto ingår i ett bälte av småplaneter vilket kallas Kuiperbältet. Här finns småplaneter av ung. samma storlek som Pluto plus många mindre.

En av dessa är liksom Pluto rödtonad men i betydligt starkare nyans än Pluto.

Denna småplanet har namnet 2014 MU69. Denna småplanet ska passeras av New Horizon den 1 januari 2019. Det blir den minsta småplanet som undersökts i bältet på nära håll. Troligen är den endast ca 40 km i diameter.


New Horizon vilken sände mängder av bilder från Pluto fortsätter på nya uppdrag därute och kommer att ge spännande bilder länge ännu.

onsdag 2 november 2016

Se sex nya bilder från Chandra teleskopet och bläddra även i dess arkiv från 1999 -2016.

6 nya bilder finns att se från Chandrateleskopet och utöver det mängder av bilder från dess början 1999 till idag.


Chandras bilder är öppna för forskare liksom för allmänheten. Det finns mycket att se och förundras över.

tisdag 1 november 2016

Kina ansluter sig i sökandet av ET

Över hela världen är radioteleskop och  organisationer samarbetande för att hitta signaler från rymden. Signaler som kan visa att ET finns där ute.

Nu har även Kina kopplat upp sig i Jakten på ET. Alla vill hitta och alla vill vara den som hittar först.

Konkurrensen är stor men samarbetet är även stort.  Risken med att viljan är så stor att finna något gör att signaler kan missuppfattas. Man vill hitta så mycket att signaler lätt kan missuppfattas och förstoras upp för att bekräfta det man önskar.

Men liksom det hänt redan kan det hända igen att det man tror sig hittat visar sig vara falska förhoppningar.  Det har hänt och kommer att hända igen och igen.

måndag 31 oktober 2016

Kylan inte anledningen till lövens gulhet på hösten

På hösten blir löven gula på de flesta lövträd. Många tror det är kylan och temperaturen som gör detta. Många ser klimatförändringen med varmare klimat som att lövträden då blir gröna året om.

Visst fälls  löven snabbt om det blir minusgrader. Men temperaturen är inte huvudanledningen till lövfällning.

Anledningen är istället precis som inomhus där krukväxters löv blir gula om de står för mörkt, ljustiden.

På hösten blir dagsljuset inte lika långt och löven får inte tillräckligt med ljus över dagen i timmar räknat för att klorofyllprocessen ska fungera fullt ut. Träden börjar då spara energi och löven gulnar och till slut faller de av då dagsljuset minskar ytterligare. Det är därför ett sätt för träden att spara energi när löven fälls.


Därför blir inte klimatförändringen med varmare klimat av det slag att träden blir gröna året runt i Skandinavien.