Google

Translate blog

lördag 10 maj 2008

Sjömonster var inte fantasifoster


Scheler såg på naturvetenskapliga begrepp som ett slags fiktioner som legitimerades genom sin pratiska och tekniska användbarhet.


Han använde uttrycket prestationskunskap om naturvetenskapen vilken han ansåg inte skulle användas för att beskriva naturen sådan den är. Istället skulle beskrivningarna ha som mål att beskriva hur den skulle användas för största möjliga nytta.

Han använde uttrycket väsenkunskap om den kunskap som behandlade tingens väsen där den teoretiska attityden snarare än den de praktiska är bestämmande.

Han använde uttrycket frälsningskunskap om den kunskap som är styrd av kärlek till det varande ett mänskligt agerande i den gudomliga skapelseakten.

Han var från början elev och en framstående sådan till Husserl men gick efterhand sin egen väg som de flesta duktiga elever gör som varit berömda och framstående mäns adepter.

Andra exempel genom historien på sådana är Platon som var elev till Sokrates och Aristoteles som var elev till Platon.

Vetenskapen har länge nonchalerat rapporter om sjömonster. Storsjöodjur, havsvidunder och jättebläckfiskar som dragit ner skepp i djupet.

Men efter att ha läst denna artikel och flera liknande de senaste åren bör nog marinbiologerna tänka om då de ser på rapporter om monster från havets djup
http://sydsvenskan.se/varlden/article319301.ece
eller hur?