Vi namnger alltid tider som varit. Moderniteten är över och namn man nu ger vår tid är postmodernism mfl. Men kommer då framtidens sociologer mfl att tycka detta namn är rätt. Nej säger jag. Vi lever i ett modernismens tankesamhälle fortfarande, i dag präglat av nätverksamarbete.
Jag tror mer att ett namn som frustrationens tid kommer att nämnas för vår tid. Kanske inte under en längre tid men som en del av vår tids nätverkssamhälle vilken är en senare del av moderniteten.
Frustration då många chockats ner i vår tid av en politik där man stoppar sjukas sjukskrivningar efter en viss tid utan att bry sig om sjukdomen som orsakat sjukskrivningen och kanske är kronisk.
Chockade som inte kan förstå varför de ska betala högre skatt som pensionär än vad den som arbetar på den öppna marknaden gör. Varför värderas de som sämre människor frågar sig många och varför låter människor sig behandlas som sämre av en demokratiskt vald regering som Alliansen? Varför går många sina plågares ärenden? Ännu i dag ser likväl många pensionärer Alliansens partier som sina. Motsägelsefullt så det föreslår.
Men så gjorde och gör människan i många situationer. Se på judarna de följde sina bödlars regler och gick på led in i kamrarna utan att protestera. Förtryckare lyckas ofta genom att ge de som de förtrycker en bild av sig själva som värdelösa och därmed blir det möjligt att förtrycka utan protester. Dagens arbetslösa är ett bra exempel. De behandlas som parasiter av vår regering men få orkar protestera utan sitter istället hemma och skäms för sin situation och orkar inte längre bry sig.
Ja här menar jag i första hand de långtidsarbetslösa också in. De som inte fick möjlighet till arbete under Alliansens glansdagar som troligen bör gå mot slutet. Varför ska dessa behandlas som sämre människor bara för att de inte får ett arbete? Jag har inget svar. Alliansen har heller inget. De gömmer huvudet i sanden för att slippa se verkligheten och medmänniskors frustration.
De ropar bara arbetslinjen och människor som har arbete och aldrig har varit arbetslösa och som tror att vi lever i ett samhälle där den som vill arbeta får arbete jublar för varje gång en ny skattesänkning kommer, lever i extas under jobblinjens förespråkare. Vad jobblinjen är, är bara motsatsen till vad de benämner bidragslinjen. Sedan vad det innebär för den enskilde ger dessa höga herrar fullständigt fan i.
Frustrationstiden är ett bra namn på vår tid. Tiden efter solidaritet med de svaga och folkhemstankens fall.
