När en stjärnas livslängd är
slut exploderar den och en supernova uppstår. Resterna av stjärnan blir en
neutronstjärna. Den blir en liten rest av det som en gång var en stor sol. Det
blir en neutronstjärna med en diameter på ca 20 km.
Denna lilla stjärna har sedan
en rotationshastighet på flera hundra
varv i sekunden beroende på att den håller samma hastighet som då den var en
stor sol.
Från dess poler utgår gamma,
röntgenstrålning och radiovågor. Då polerna och rotationsaxeln inte ligger på
samma plats sveper strålningen ut som om
stjärnan var en fyr.
Strålningen blir pulsartad i
tid räknat i intervall. Intervall av samma slag hela tiden.
Nu kallas stjärnan en pulsar
och tiden mellan pulsen är olika på olika pulsarer vanligen ligger takten i
hundradelssekunder upp till några sekunder.
Nu har forskare börjat förstå
skimrande galaxer på stora avstånd. Skimmer som har sitt ursprung från pulsarer
i dessa avlägsna objekt.
Antony Hewish fick
nobelpriset i fysik 1967 för sin upptäckt av pulsarer. Foto ovan på honom.