Ryugu befinner sig i en omloppsbana kring solen i
det inre av solsystemet. Asteroiden har en diameter på 900 meter och innehåller stora
mängder kol som gör den till en av solsystemets allra mörkaste himlakroppar.
Den tillhör apolloasteroiderna vilket innebär asteroider som korsar Jordens
bana.
Studien som detta inlägg sammanfattar fokuserade på
laboratoriemätningar av prover som togs tillbaka till jorden av rymdsonden
Hayabusa2 under 2020. Hayabusa2 utvecklades av Japan Aerospace Exploration
Agency (JAXA) och dess uppdrag syftade till att avslöja Ryugus natur och
utforska hur astrologer sedan kan använda kunskapen för att tolka observationer
med teleskop av likartade asteroider som likt denna även innehåller vatten.
Till skillnad från meteoriter som härstammar från
liknande vattenhaltiga asteroider undvek Ryugu-proverna förändringar påverkade av syre och vatten i jordens atmosfär utan kunde tas ner till jorden intakt och
förslutet.
Reflektansspektroskopi, en primär teknik som kopplar
laboratorieanalyser av meteoriter till asteroidobservationer användes för att
jämföra Ryugu-proverna med meteoriter som förändrats av markmiljöer (meteoriter som
förorenats under färden ner till jorden). Teamet utvecklade framgångsrikt
procedurer för att undvika att exponering av proverna av jordens atmosfär
vilket säkerställde att deras ursprunglighet bevarades.
Tidigare studier har antytt att Ryugus mineralogi liknade CI-kondriter, de kemiskt mest primitiva meteoriterna. Andra studier har dock motsagt detta genom att avslöja en signifikant skillnad i reflektansspektra mellan Ryugu-prover och C1-kondriter. Kondriter är stenmeteoriter, som inte har förändrats genom nedsmältning eller planetär differentiering av den ursprungliga asteroid de kom ur. De bildades när olika typer av damm och små korn, som fanns i det tidiga solsystemet, agregerades till primitiva asteroider. De finns av tre slag.Vanliga kondriter (O-kondriter),Enstatitkondriter (E-kondriter), Kolhaltiga kondriter (C-kondriter). Utöver ovan finns den ovanliga C1 kondriten CI-kondriter, även kallade C1-kondriter eller kolhaltiga kondriter av Ivuna-typ, är en grupp sällsynta kolhaltiga kondriter, en typ av stenmeteorit.
Ytterligare
undersökningar i som beskrivs i studien indikerar att en upphettning av CI-prov under
reducerande förhållanden vid 300 °C reproducerade Ryugus mineralogi väl, vilket
resulterade i spektra som nära matchade de för Ryugu-proverna. Fynden utmanar
tidigare antaganden om moderkropparna till CI-kondriter och understryker
känsligheten hos primitiva meteoritspektra för markbunden vittring. Studien
tyder på att CI-kondritursprungsasteroider sannolikt uppvisar mörkare och
plattare reflektansspektra än man tidigare trott.
Studien öppnar nya vägar för att förstå
sammansättningen och utvecklingen av små objekt i vårt solsystem. Genom att ta
hänsyn till hur vittring påverkar meteoriter kan vi förfina våra analyser
av asteroidernas sammansättning och öka kunskapen om solsystemets tidiga
historia, beskriver Kana Amano, tidigare doktorand vid Early Solar System
Evolution Research Group vid Tohoku University och medförfattare till artikeln.
Mer om Amano och hennes kollegors resultat
publicerades i tidskriften Science Advances den 6 december 2023.
Bild vikipedia färgbild av Ryugu tagen av Hayabusa2,
2018.
