9io9 är ett genom gravitation bundet system av två galaxer. Den till oss närmare galaxen ligger ungefär 2 miljarder ljusår (610 Mpc) från jorden och betecknas SDSS J020941.27+001558.4, medan den andra galaxen ligger 11 miljarder ljusår (3.1 Gpc) bort och betecknas ASW0009io9 (förkortad till 9io9).
Galaxer har magnetfält likt planeter och stjärnor. Vintergatan och omges av magnetfält som sträcker sig
tiotusentals ljusår beskriver James Geach, professor i astrofysik vid
Hertfordshires universitet i Storbritannien, huvudförfattare till en studie
som publicerats nyligen i Nature i ämnet.
Vi vet ganska lite om hur dessa fält bildas trots
att de är grundläggande då galaxer bildas tillägger Enrique Lopez Rodriguez,
forskare vid Stanfordiuniversitet i USA vilken deltog i studien. Det är inte
känt hur tidigt i universums historia, eller hur snabbt magnetfält i galaxer
bildas eftersom astronomerna hittills bara har undersökt magnetfält i
närbelägna galaxer.
Med ALMA, det Europeiska sydobservatoriet (ESO) har
gett nya rön till Geach och hans forskargrupp upptäckt ett fullt utvecklat
magnetfält i en avlägsen galax (yngre galax) med en struktur som är lik den vi
ser i närbelägna galaxer. Fältet där är ungefär 1000 gånger svagare än jordens
magnetfält och sträcker sig över en sträcka av 16 000 ljusår.
Upptäckten ger nya ledtrådar till hur magnetfält på
galaktiska skalor bildas skriver Geach. Att vi kan se fullt utvecklade
magnetfält så tidigt i universums historia indikerar att magnetfält som
sträcker sig över hela galaxer kan utvecklas snabbt då unga galaxers växer
till.
Kan det vara så att magnetfält per automatik bildas samtidigt med galaxen?
Forskarna tror att intensiv stjärnbildning i det
tidiga universum kan ha spelat en roll i att snabba på utvecklingen av fälten,
som i sin tur kan påverka hur senare generationer av stjärnor bildas.
Medförfattaren och ESO-astronomen Rob Ivison beskriver att upptäckten öppnar för
hur galaxer utvecklas eftersom magnetfält är kopplade till det material som
bildar nya stjärnor.
Undersökningen innefattade att astronomerna letade efter ljus som reflekterades av stoftkorn i den avlägsna galaxen 9io9. Galaxer är i sig stoftrika och magnetfält tenderar att orientera kornen så att det ljus de sänder ut blir polariserat. Det innebär att ljusvågorna svänger i en huvudsaklig riktning snarare än helt slumpmässig riktning. ALMA-teleskopet var det teleskop som detekterade och kartlade den polariserade signalen från 9io9 och kunde visa förekomsten av ett magnetfält i en avlägsen galax.
Bild vikipedia. Teleskopet ALMA:s bild av 9io9 som visar magnetfältet i den 11 miljarder ljusår avlägsna galaxen.