Jupiter har minst 79 månar den största heter
Ganymedes och denna måne är även den största månen i hela solsystemet. Dess
diameter är cirka 5200 kilometer och är det nionde största objektet i
solsystemet. Ganymedes är därmed större än
såväl planeten Merkurius som samtliga dvärgplaneter därute.
Hubbleteleskopet har nu bevisat att det finns vattenånga i atmosfären vilket har misstänkts länge men nu bekräftas och därmed stiger intresset för Ganymedes betydligt. Forskare använde nya och arkivlagda datamängder (från två decennier) från NASA:s rymdteleskop Hubble och analyserade och gjorde då upptäckten som mu publicerats i tidskriften Nature astronomy.
Det var i en del av ett stort observationsprogram med syftet att
stödja NASA:s Juno-uppdrag 2018 som ledde Lorenz Roth vid KTH i Stockholm teamet
som ville mäta mängden syre med hjälp av insamlat material från Hubbleteleskopet.
Teamets analys innebar en kombination av data från två instrument: Hubbles
kosmiska Origins-spektrograf (COS) från 2018 och arkivbilder från Space
Telescope Imaging Spectrograph (STIS) från 1998 till 2010.
Till deras förvåning och tvärtemot de ursprungliga
tolkningarna av data från 1998, upptäckte de att det knappt fanns några fria syreatomer
i Ganymedes atmosfär. Detta innebär att det måste finnas en annan förklaring
till de uppenbara skillnaderna i de UV aurora-bilder som man taget som visar på
motsatsen.
Roth och hans team tittade därför närmare på den
relativa fördelningen av norrskenet i UV-bilderna. Ganymedes yttemperatur
varierar kraftigt under dagen och runt middagstid nära ekvatorn kan det bli
tillräckligt varmt för att isytan släpper ut (eller sublimerar) några små
mängder vattenmolekyler (is finns i mängd här). Faktum är att de upplevda
skillnaderna i UV-bilderna är direkt korrelerade med vad vatten skulle
förväntas ge för effekt i månens atmosfär.
Tidigare forskning har gett indicier på att här
finns mer vatten under ytan inklusive isen än alla jordens hav
rymmer. Temperaturen där är dock så kall att vattnet på ytan är fruset.
Ganymedes hav skulle enligt beräkningar ligga ungefär 16 mil under skorpan;
Därför skulle vattenångan inte representera avdunstningen av detta hav enligt
tidigare rön. Men nu har det visar sig att vattenånga kan komma fram.
Troligen
är det värme från vulkanism som sänder ut gejsrar av vattenånga ibland. Kanske
haven inte finns så djupt som beräknats. Gejsrar som sprutar upp vattenånga
finns på andra månar som ex på Saturnus måne Enceladus och Jupiters måne Europa
(min anm.). Om det kan finnas liv i dessa hav är omöjligt att veta med dagens
kunskap.
Bild på månen Ganymedes från vikipedia
