Med detta kan menas barn likväl som äldre som är vilsna i tillvaron. Den som inte hittar en lösning på nästa steg i livet, utan övergivet ser sig omkring utan att se några möjligheter. Ensamma barn, ensamma och utstötta vuxna av slaget arbetslösa och sjuka mm.
De som söker tröst men ingen får. De som kasserats på arbetsmarknaden. De som mobbas i skolorna. De fattiga som inte kan få det bättre utan hjälp men som ingen hjälper.
Barfotabarn i livet, de segregerade av människor och stat. De stigmatiserade av medmänniskor och grannskap.
De har alltid funnits, och finns ännu.
| Du har tappat ditt ord (ur Barfotabarn 1933 av Nils Ferlin) |
| Du har tappat ditt ord och din papperslapp, du barfotabarn i livet. Så sitter du åter på handlarns trapp och gråter så övergivet. Vad var det för ord - var det långt eller kort, var det väl eller illa skrivet? Tänk efter nu - förrn vi föser dej bort, du barfotabarn i livet. |
