Bild https://phys.org/ NASA:s Swift Ultraviolet/Optical
Telescope (UVOT) observerade den interstellära kometen 3I/ATLAS under dess två besök
i juli och augusti 2025. Panelerna ovan visar bilder i synligt ljus (vänster) och
ultraviolett ljus (höger), där det svaga skenet av hydroxyl (OH) spårar vattenånga
som slipper ut från kometen. Varje bild kombinerar dussintals korta, tre
minuter långa exponeringar, noggrant staplade för att nå totala
integrationstider på cirka 42 minuter i synligt ljus och 2,3 timmar i
ultraviolett ljus. Swifts utsiktspunkt ovanför jordens atmosfär gjorde det
möjligt för astronomer att upptäcka dessa ultravioletta strålar som normalt är
osynliga från marken. Bildkälla: Dennis Bodewits, Auburn University
En komet är ett fragment av is och stoft som rör sig
i ett solsystem eller mellan dessa. Sommaren 2025 upptäcktes en komet som kom
från en okänd plats bortom vårt solsystem, beteckningen på kometen blev 3I/ATLAS.
Den var det tredje kända objektet som kommit från en okänt solsystem in i vårt.
När forskare vid Auburn University riktade NASA:s Neil Gehrels Swift-observatorium mot den gjorde de en anmärkningsvärd upptäckt. Upptäckten av hydroxylgas (OH) ett kemiskt fingeravtryck som visar på vatten. Att detektera vatten genom dess ultravioletta ljus och upptäcka biprodukten hydroxyl (början till vatten det fattas en väteatom för att bli vanligt vatten) är ett stort genombrott för att förstå hur interstellära kometer utvecklas.
I kometer i vårt solsystem är vatten den måttstock som
forskare använder för att mäta deras totala aktivitet och spåra hur solljus
driver utsläpp av andra gaser. Det är det kemiska riktmärket som förankrar
varje jämförelse av flyktiga isar i en komets kärna.
Att hitta samma signal i ett interstellärt objekt
innebär att astronomer för första gången kan börja placera 3I/ATLAS på samma
skala som används för att studera kometer i vårt solsystem vilket är ett steg
mot att jämföra kemin mellan planetsystem i hela galaxen. (Det intressanta är om vi kan finna någon skillnad i denna komets utsläpp i förhållande till de vi känner till i vårt eget solsystem)
Det som gör 3I/ATLAS anmärkningsvärt är var denna
vattenaktivitet sker. Swift-observationerna upptäckte OH när kometen var nästan
tre gånger längre bort från solen än jorden är långt bortom det område där
vattenis på en komets yta lätt kan sublimera (omvandlas från fast form ex is till gas) och uppmätte då en vattenförlust
på cirka 40 kilogram per sekund ungefär
utmatningen från en brandslang som går på högsta volym.
"När vi upptäckte vatten eller dess svaga
ultravioletta eko, OH från en
interstellär komet ser vi något från ett annat solsystem", beskriver
Dennis Bodewits, professor i fysik vid Auburn. "Det säger oss att ingredienserna
för livets kemi inte är unika för vårt eget solsystem."
"Varje interstellär komet hittills har varit en
överraskning", tillägger Zexi Xing, postdoktoral forskare och
huvudförfattare till studien. "Oumuamua var en asteroid utan tecken på
vatten, Borisov var rik på kolmonoxid och nu avger ATLAS vatten på ett avstånd
där vi inte förväntade oss detta skulle kunna ske.
3I/ATLAS har nu försvunnit ur sikte men kommer att bli observerbar igen efter mitten av november vilket ger en ny chans att spåra hur dess aktivitet utvecklas när den närmar sig solen. Den aktuella upptäckten av OH, beskrivs i The Astrophysical Journal Letters
