Finns det en atmosfär på en planet och denna utsätts
för joniserande strålning från rymden bildas en jonosfär. Jonosfär är en del av
en himlakropps övre atmosfär som joniseras av strålning från rymden och därför utgörs
av ett plasma. Jonosfären kännetecknas av hög elektrontäthet och hög elektrisk
ledningsförmåga. Jonosfären påverkar därför utbredningen av radiovågor och
möjliggör långväga radiotrafik på kortvåg mellan områden på olika sidor av
jorden.
Jordens jonosfär sträcker sig uppåt från en höjd av omkring
80 km över jordytan. Uppåt övergår den gradvis i magnetosfären utan tydlig
gräns. Jonosfären anses sluta någonstans mellan 500 km och 2000 km över
markytan. En hel del satellitbanor går inom jonosfären, exempelvis
Internationella rymdstationen som ligger på 300 till 400 km höjd.
Den 21 augusti 2017 kunde en solförmörkelse iakttas
i USA. Effekterna av denna kunde för första gången detekteras som vågbildningar
i Jordens jonosfär.
Snabb avkylning och uppvärmning gav effekten
v-formade atmosfäriska vågor. Detta var något man tidigare trott kunde ske men
aldrig tidigare lyckats bevisa. Nu äntligen kunde det upptäckas och teorin från
1960-talet kunde bekräftas som sann och bevisad.
Det är vågor av detta slag som kan slå ut elektronik
på Jorden. Vi måste lära mer om dessa vågor och hur vi kan skydda utrustning
här när risken för dessa är överhängande vid stora soleruptioner men även vid
solförmörkelser.
Man tänker kanske inte på att solförmörkelser kan ge
denna effekt men ett komplicerat samband mellan Jorden, månen och solen ger effekten.
Dock ej lika skarp som vid stora soleruptioner där elektronikens digitala värld
kan drabbas hårt och skoningslöst.
