Astronomer vid University of Chicago och Fordham
University har genomfört en längre övervakning av tre ultraluminösa röntgenkällor (ULX) belägna i spiralgalaxen NGC 891. NGC 891 är en spiralgalax
cirka 30 miljoner ljusår bort från oss i riktning mot stjärnbilden Andromeda
(inte att förväxla med Andromedagalaxen). Resultatet av forskningen presenterades
i en artikel publicerad den 22 december på arXiv.org. Studien ger insikter om
egenskaperna hos dessa källor och kan hjälpa oss att bättre förstå denna galax
natur.
ULX är mycket kraftigt röntgenstrålande astronomiska objekt vilka inte kan tolkas som aktiva galaxkärnor (svarta hål).. Dess luminositet överskrider 1032 W (1039 erg/s), om man antar att den strålar isotropt. Galaxer som innehåller ULX har som regel bara en sådan men det finns några få galaxer som har många ULX. Vintergatan har däremot ingen alls.
De är punktkällor i universum så ljusa i
röntgenstrålfältet att var och en avger mer strålning än 1 miljon solar tillsammans
avger vid alla våglängder. Källorna strålar svagare än aktiva galaktiska atomkärnor (AGN), men mer
än någon känd stjärnaktivitet. Även om det tidigare gjorts många studier av ULX;s
är den grundläggande karaktären av dessa källor fortfarande av okänt slag.
Långsiktig övervakning över ett brett spektrum av
spektralmodeller krävs för att fullt ut bestämma och förstå dessas natur. Teamet
som nu arbetat med att försöka förstå mer av fenomenet är astronomer under
ledning av Nicholas M. Earley. De har
analyserat data som samlats in mellan 2000 till 2017 med hjälp av NASA: s
Chandra X-ray Observatory och ESA: s XMM-Newton rymdsond. Genom att analysera
data som samlats in fokuserade de sedan på observationerna från NGC 891.
Studien visar
att ULX-1 i en viss spektralutveckling från denna källa mellan 2003 till 2016
och dess ljuskurva uppvisar en eventuellt liten minskning av flödet över tid särskilt
mellan 2000 till 2003. Den långsiktiga stabiliteten i ljuskurvan tyder dock på
att källan inte variabelt förändras mycket över tid. Luminositeten hos ULX-1
mättes till ca 8,4 duodecillion erg/s, medan dess kolonntäthet uppskattades
till cirka 8 sextillion cm-2.
ULX-2 har ett anmärkningsvärt konstant flöde som
verkar vara mellan 20 och 50 procent högre än FÖR ULX-1, vilket förväntades.
Källan har en kolonntäthet på cirka 0,2 sextillion cm−2. med viss variation.
Detta värde är lägre än det som finns för ULX-1 med en faktor av några få och
visar sig vara lägre än någon av de kolumntätheter som beräknats för de andra av
de kända ULX.
ULX-3 är den svagaste av de tre studerade källorna
med en luminositet på en nivå av 2 duodecillion erg/s, vilket placerar den i
det lägre luminositetsområdet för detekterad ULX. Den härledda kolonntätheten
visade sig vara cirka 2 sextillion cm-2. Forskningen visade att flödes- och
kolumntätheten runt denna källa visar sig minska med faktor sju från november
2016 till januari 2017. Astronomerna tillade att ULX-3 vid denna tidpunkt inte
längre kvalificerar sig som "ultraluminous" eftersom dess lägre
luminositetsvärde är mer förenligt med andra höga energikällor exempelvis
röntgenbinärer.
En
forskning som bör fortsätta med syftet att undersöka dess styrka och förändring
över än längre tid. Men vad som orsakar dessa röntgenkällor vet man mindre om
så mer analys och undersökning behövs innan vi vet vad vi ser och varför (min
anm.). Jag tippar att det handlar om ett svart hål som har någon närkontakt med
en eller fler neutronstjärnor eller något eller några svarta hål av mindre slag
eller både ock.
Se
medföljande länk som är en film från youtube där det pedagogiskt förklaras och
visas mer om denna galax utstrålning.
https://www.youtube.com/watch?v=NT_r4KV5jug
Bild från vikipedia på galaxen NGC 891. Bilden ska
enligt information ha tagits med en amatörutrustning.
