Google

Translate blog

torsdag 19 mars 2015

Att meditera in i det okända för evigt


Citat: Forskarna tror att det rör sig om en munk som efter att ha begravts levande i en gravkammare mediterat sig in i döden genom så kallad självmumifiering. Omkring 200 år senare ska mannens mumifierade kropp omsorgsfullt ha virats in i papper och emalj tills en staty bildats runt honom. Slut citat.

Detta sätt att ta sitt liv måste fodra en otrolig tro och en otrolig kontroll på kropp och psyke.

Här finns ytterligare info kortfattat.


Citat: Inom buddhismen har man olika uppfattningar om frågan att ta sitt eget liv. I skrifterna står det,[källa behövs] att det är tillåtet att begå självmord när man har nått en viss upphöjd nivå i livet för de upplysta; de upplysta har inga önskningar kvar i livet och kan uppgå i nirvana. I Kina och Japan utfördes ibland sådana rituella självmord där munkar drack te av olika örter och upplöst harts under flera dagar för att sedan begravas levande. Där kunde sedan munken sitta i flera dagar innan han dog. Lyckades självmordet fullt ut blev liket självmumifierat. Däremot var det inte tillåtet att begå självmord om man tillhörde de icke-upplysta. De oupplysta har en lång väg att gå med många återfödelser, medan en upplyst persons handlingar inte längre anses generera karma, varken ont eller gott. Slut citat.

En självkontroll som kan resultera i självmumifiering är svårt att tro på men existerar eller existerade som vi ser.

Tro kan försätta berg står det skrivet och det verkar som det finns lite sanning i uttrycket. Var går egentligen gränsen för tro och vetande och hur mycket kan människan egentligen kontrollera av verkligheten genom sin vilja?