I slutet av 1800-talet upptäckte arkeologer en
pilspets (se ovan) vid en bronsåldersbostad i Mörigen i Schweiz. Sedan dess har
artefakten varit en del av samlingen på Berns historiska museum.
Nu avslöjas i en ny analys att objektet inte är någon vanlig
pilspets av ex flinta utan den konstruerades
av en meteorit som kraschade på jorden för 3500 år sedan. Detta resultat
publiceras i en studie som publicerades i septembernumret av Journal of
Archaeological Science. På utsidan ser den ut som en typisk pilspets men belagd med rost, beskriver huvudförfattaren till
studien Beda Hofmann, chef och kurator för mineralogi och meteoriter vid
Naturhistoriska museet i Bern, till Live Science. Analysen visade att "det
fortfarande finns mycket metall bevarad i den, skriver han.
Först ansåg forskare att artefakten var kopplad till
den 170000 år gamla Twannberg-meteoritnedslagsplatsen mindre än 8 kilometer
från bostaden den hittades vid. Men vidare studier visade dock att
koncentrationerna av nickel och germanium (ett kemiskt element) i pilspetsen
inte matchade med den platsens rester från nedslaget.
Det var inte från den meteorit som jag misstänkte
att den var från, beskriver Hofmann artefakten. Dess vikt är 2,9 gram och mått
drygt 3 centimeter i längd.
Hofmann och kollegor sökte i en geologisk databas och
fann att Kaalijarv-meteoritnedslagsplatsen
i Estland som ligger mer än 2 250 km från fyndplatsen var rätt plats varifrån pilspetsen
kommit. Här stämde metallhalten med pilspetsen och kom därmed från en meteorit
på 1800 kg som en gång fallit där enligt uttalandet.
Detta ledde forskare till att dra slutsatsen att
pilspetsen troligen handlades någon gång från detta område av köpman för 3500
år sedan och hamnade till slut vid fyndplatsen långt därifrån.
Bild https://www.livescience.com Pilspetsen som hittades i Schweiz var gjord av meteoritiskt järn. (Bildkredit: zvg / Thomas Schüpbach