Ett internationellt team av astronomer rapporterade nyligen om upptäckten av en ultra-faint dvärggalax. De så kallade ultra-faint dvärggalaxerna (UFD) är de svagast lysande bestående av mest mörk materia (som vi anar finns men inte bevisa som existerande materia) och minst kemiskt utvecklade galaxerna vi vet om. Därför uppfattas de av astronomer som de bästa fossila kandidaterna från universum tidigaste era.
Den nyfunna galaxen har fått beteckningen Pegasus IV
och har en absolut magnitud på -4,25. Fyndet beskrevs i en artikel som
publicerades den 22 mars i arXiv.org.
Det var en grupp astronomer under ledning av William
Cerny vid University of Chicago, Illinois som hittade Pegasus IV vilken är en
satellitgalax till Vintergatan. Upptäckten gjordes med hjälp av data från Dark
Energy Camera (DECam) som en del av DELVE - en pågående
multikomponentobservationskampanj som syftar till att uppnå en djup,
sammanhängande täckning av den södra himlen av hög galaktisk latitud.
Pegasus IV finns vid den allra nordligaste kanten av
horisonten som är tillgänglig för Dark Energy Camera (DECam) i en region som
tidigare täcktes på ett grundare djup av Sloan Digital Sky Survey (SDSS) och
Panoramic Survey Telescope and Rapid Response System 1 survey (PS1)," vilket
forskarna beskriver i artikeln.
Pegasus IV är ett kompakt, gammalt ultra-faint stjärnsystem. Resultatet visar att denna ultra-faintgalax är minst 12,5 miljarder år gammal och att dess halva ljusradie är cirka 133,7 ljusår med en absolut (integrerad) V-band-magnitud av -4,25. Systemets stjärnmassa beräknas till cirka 4400 solmassor.
Enligt rapporten rör sig Pegasus IV med en hastighet av 3,3 km/s, medan dess heliocentriska hastighet
är 273,6 km/s. Dessa resultat, tillsammans med den uppmätta rörelsen av Pegasus
IV tyder på att denna ultra-faint galax rör sig i en elliptisk, omloppsbana och finns för närvarande nära dess orbital apocenter (Dess längsta
punkt bort av dess elliptiska bana runt Vintergatan).
Som en del av studien härledde Cenrys team järninnehållet
för fem stjärnor i Pegasus IV vilket visade en metallicitet på cirka -2,67. Det
betyder att den nyfunna galaxen är en av de metallfattigaste ultra-faint
dvärggalaxer vi känner till.
Dessutom lyckades forskarna bättre begränsa avståndet till Pegasus IV med hjälp av en metallicitet-absolut magnitudförhållande för två RR Lyrae-stjärnor (en kategori av pulserande stjärnor tillhörande population II och är relativt gamla stjärnor ) som finns i detta system. De fann att Pegasus IV finns på ett avstånd av cirka 293000 ljusår från jorden.
Forskarna avslutar rapporten med att säga att det
troligen ännu finns många dvärggalaxer kvar att upptäcka i och runt Vintergatan
inom ett avstånd upp till 300000 ljusår.
Bild från https://skyandtelescope.org/sky-and-telescope-magazine/ultra-faint-galaxies-gallery/ med följande text översatt från engelska Dark Energy Surey använder hjälpteleskopen vid Paranal Observatory i Atacamaöknen i Chile. Sex ultra-faint galax finns i den här bilden. Magellanska molnen kan också ses på himlen. Insets, var och en 13 x 13 bågminuter på himlen (eller 3 000 x 3 000 pixlar i Dark Energy Camera) visar bilder av de tre mest synliga objekten: Eridanus 1, Horologium 1 och Pictoris 1.V. Belokurov, S. Koposov (Institutet för astrofysik, Cambridge). Foto: Y. Beletsky (Carnegie Observatories)
